Social media är idag ett väletablerat begrepp och mediet används flitigt av både företag och privatpersoner. Användningsområden innefattar allt från marknadsföring till att kommunicera med andra användare. I nuläget är det ett stort fokus på att företag ska engagera sina kunder via detta medium för att på lång sikt skapa kundrelationer. För ett företag innebär en engagerad kund någon som samarbetar och genom sina handlingar skapar ett värde, för både kunden och företaget. Kundengagemang kan definieras som styrkan av en kunds deltagande och koppling till en organisations erbjudanden och aktiviteter, och kan påbörjas av antingen kunden eller företaget. Kundengagemang via social media syftar till all kommunikation som sker mot ett företag via plattformar som bloggar och andra sociala nätverk. Social media med dess interaktiva natur har gett kundengagemang en allt större betydelse för företag och kunder. Interaktiviteten bör leda till en dialog mellan företag och kund och vidare förbättra relationen mellan dem. Forskning visar dock att det finns ett glapp mellan den relation företag eftersträvar med social media och vad kunden själv eftersträvar. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur och varför kunder vill vara engagerade i modeföretag via sociala medier. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ ansats och empirin samlades in via en webenkät. Målet var att få en uppfattning om hur de som följer modeföretag vill engagera sig och hur de anser att relationen ser och bör se ut. Resultatet av undersökningen visar att användare av social media främst engagerar sig genom att utföra relativt passiva handlingar som att ”gilla” bilder och uppdateringar. Det användarna vill få ut av följandet är främst inspiration och möjlighet att få tillgång till nyheter och erbjudanden. Användarna är inte intresserade av aktiviteter som innebär att de själva behöver anstränga sig och bidra med innehåll. Majoriteten är heller inte intresserad av att ha en relation, utan föredrar en envägskommunikation där företag bidrar med nyheter, erbjudanden och inspirerande bilder. I analysen kom vi fram till att det bland användarna finns olika typer av engagemang som vidare kan kopplas till olika typer av följare och kunder. Dessa följare skiljer sig åt beroende på hur mycket innehåll de bidrar med och hur stort värde de producerar för ett företag. Den vanligaste typen av följare i vår undersökning är den som har ett passivt beteende på social media och kategoriseras som en ”nöjd kund” som inte söker en relation. Användaren följer modeföretagens sociala medier av vad vi anser är själviska motiv, inte för att bidra till ett samarbete och en relation som i slutändan skulle kunna vara till nytta för både modeföretag och kund. Sammanfattningsvis uppvisar de responderande ett väldigt lågt engagemang och ses som ointresserade att bedriva en relation tillsammans med modeföretag på sociala medier. / Program: Textilekonomutbildningen

Sverige har kommit att förändras i takt med att inflyttningen av folk av annan etnicitet och kulturer har ökat på senare decennier. Sverige har nuförtiden en kulturell och etnisk mångfald som är ett resultat avkrissituationer i omvärlden och där Sverige har kommit att bli ett nytt hem för många. Konsumenterna i Sverige är med andra ord inte lika homogena som förr. Samtidigt har marknadsföringen genomgått ett paradigmskifte där professionella har alltmer gått från transaktionsmarknadsföring till relationsmarknadsföring där allt större tyngd sätts på att känna kunden ochskapa en tillit och en förtroendeingivande relation med denne. Direktmarknadsföring är den metodik som vi har utgått ifrån inomrelationsmarknadsföringen. Som i alla relationer, har respekterandet av denpersonliga integriteten en nyckelroll även i relationen mellan företag och kund. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur synen på den personliga integriteten skiljer sig åt mellan fyra olika etniska grupper; svenskar, kroater, syrier och iranier. För att besvara det har vi utformat två forskningsfrågor:1. Vilka skillnader finns det i synen på personlig integritet i samband med direktmarknadsföring mellan svenskar, kroater, syrier och iranier?2. Vad beror skillnaderna på?För att kunna besvara frågorna har vi använt oss av den kvalitativa metodenoch använt oss av fokusgruppintervjuer där vi har intervjuat en fokusgruppur varje aktuell etnisk grupp. Vi har även studerat litteratur ochvetenskapliga artiklar i ämnet för att bilda oss en akademisk grund och ettakademiskt perspektiv på vårt arbete.De skillnader som vi fann var bland annat att den svenska gruppen väljer attifrågasätta traditionella värderingar för att sedan bilda en egen uppfattningnågot som inte förekommer hos de andra grupperna. Den svenska gruppenvar dock den grupp som lättast skulle kunna ge ut sitt personnummer.Svenska gruppen ser inte adressen som någonting privat eftersom den äroffentligt publicerad och därför tror vi att acceptansen är större blandsvenskar än bland de andra etniska grupperna, antagligen för att svenskarnasattityder understöds av en kraftig tilltro till staten. Svenskarnas känsla av attDR är skräppost som ett resultat av en ambition att leva i en viss social miljöoch DR passar inte in riktigt i den. Syrierna verkar på ett sätt ha dentydligaste gränsen på personlig integritet av alla de undersökta grupperna. Pågrund av att det förekommer korruption i hemlandet anser de att detsäkerligen finns misstanke om att det förekommer korruption i det svenska6samhället också. Att den iranska gruppen är mest emot handel med adressertror vi beror också på att det i deras hemland så förekommer det en delkorruption och det kan vara en omedveten spärr som säger att det är bättreatt vara lite reserverad. Problemet med kränkning av den personligaintegriteten är inte endast själva registreringen utan att den registreradeinformationen hamnar i fel händer. I den biten har kroatiska gruppen starkaåsikter om företagens användning av registrerade telefonsamtalslistor vilketkan antagligen förklaras med erfarenheter från krigstiden.De rekommendationer vi har lagt fram är bland annat att olika etniciteter harolika åsikter om vad som betraktas personligt och många skiljer på detprivata och det allmänna. Genom att företag skaffar information om olikaetniciteters allmänna förhållningssätt till personlig integritet så kan de skapanågon form av relation med kunden. Då är företaget inte längre en främlingför kunden och då är acceptansen högre när det gäller att lämna ifrån sigpersonlig information. / Uppsatsnivå: D

I dag är miljöfrågan ett omdiskuterat ämne och människor känner oro fördagens miljösituation. I takt med att individer konsumerar allt mer och medtanke på att jordens resurser är begränsade är det ett faktum att nya vägarkrävs för att kunna skapa ett hållbart konsumtionssamhälle och en hållbarutveckling. Karaktärerna av de nya vägarna är emellertid inte lika lätta attidentifiera som behovet av dem.Frågan är hur engagerade och drivande företag behöver vara när det gällerutvecklingen av hållbara verksamheter. Vidare är det ingen självklarhetbeträffande vem eller vilka som bär ansvaret för utvecklingen gentemot enhållbar framtid. Ytterligare en omdiskuterad fråga är huruvida ekonomisktillväxt i längden är förenlig med en ekologiskt hållbar utveckling. Islutändan vill ju trots allt företag uppnå en god lönsamhet och därmed tryggasin egen överlevnad på marknaden.Syftet med uppsatsen är att undersöka, beskriva och analyserautvecklingsmöjligheterna för företag att bedriva lönsamma och hållbaraverksamheter i en förändrad framtid.För att kunna besvara de frågor som uppsatsen bygger på har teori varitgrundstommen. Vidare har en växelverkan skett mellan teori och empiri.Intervjuer med politiker liksom representanter från stora företag med mycketkunskap och många års erfarenhet ger uppsatsen tyngd.Vi har kommit fram till att det är av stor vikt att det kapital som företag ochstat satsar på miljöarbete investeras på ett effektivt sätt. Det krävs dyrbarainvesteringar för att stödja en miljöfrämjande utveckling och för attproducera produkter med minskad miljöbelastning.Företag måste vara nytänkande för att kunna erbjuda miljövänliga produktersom dessutom efterfrågas av konsumenter på marknaden. Det är enligt vårmening troligt att miljövänliga produkter inte genererar en önskvärdlönsamhet för företag, framför allt på kort sikt. Vi anser attkringverksamheter och en satsning på långsiktiga relationer med kundernakan kompensera en minskad lönsamhet inom miljösatsningsområden.Vi ser att företag som har en stor miljömedvetenhet och dessutom användersig av den i sin produktion och framställer miljövänliga produkter kan vinnakonkurrensfördelar. Genom att aktivt arbeta mot en hållbar utveckling kanföretag, enligt vår mening, skapa nya möjligheter. Ansvaret för arbetetgentemot en hållbar utveckling tycker vi ska ligga på såväl företag som stat.För att kunna nå lösningar som möjliggör en hållbar utveckling krävs medandra ord ett stort och välfungerande samarbete med en gemensammålsättning. / Uppsatsnivå: D

Aldrig tidigare har det varit så viktigt för företag att satsa resurser på att bygga starka varumärken som skapar positiva associationer hos konsumenterna. Anledningen till det är att en större konkurrens bland företag, gör det viktigt att erbjuda kunderna ett mervärde utöver själva produkten. Ett sätt för företag att hävda sig i konkurrensen, som kan bli avgörande för framgång, är att använda sig av relationsskapande marknadsföring för att bygga en starkare varumärkesimage. De tekniska förutsättningar som har utvecklats i och med Internet har skapat helt nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder och skapa relationer.Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka huruvida relationsskapande aktiviteter på Internet kan stärka företaget Gina Tricots varumärkesimage, och om dessa aktiviteter kan ge positiva effekter på kundlojaliteten. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats. Datainsamlingen har skett genom observationer, en djupintervju samt fyra fokusgrupper. Den insamlade empirin har analyserats utifrån vår teoretiska referensram som innehåller teorier om relationsmarknadsföring, lojalitet, teknologisk marknadsföring, word-of-mouth, swarm marketing samt varumärken.Den teori om relationsmarknadsföring som vi har tagit del av talar för att relationsmarknads-föringens principer kan appliceras på företag i så gott som alla branscher. Vi har funnit att delar av uppsatsens resultat är överensstämmande med teorin. Anledningen till det är att respondenterna i fokusgrupperna gärna vill ha relationer med Gina Tricot, förutsatt att företaget visar intresse för att skapa relationer. Idag försvagas Gina Tricots varumärkesvärde hos kunderna av att företaget inte arbetar med att skapa kundlojalitet, men att tävlingar som engagerar respondenterna samt data base marketing kan bidra till att öka kundlojaliteten. En slutsats i uppsatsen är att det finns möjlighet att stärka företagets varumärkesimage, genom att arbeta med relationer. Vi har även funnit att positiv ryktesspridning inte är utspridd i praktiken. Istället framkom att negativ ryktesspridning är mer vanligt, när respondenterna har varit med om en negativ upplevelse i samband med en varumärkeskontakt. Eftersom resultatet visade på att hemsidan upplevdes som tråkig, finns en stor risk att negativ ryktesspridning sker mellan kunderna, om hemsidan behåller sin nuvarande utformning. Med en ny utformning av hemsidan, som inrymmer relationsskapande aktiviteter kan Gina Tricot visa på ett intresse för relationer, vilket möjliggör för stärkt varumärkesimage och stärkt kundlojalitet.

Marknaden för köpcentrer har i många år ökat och en rad olika handelsplatser etablerar sigrunt om i landet. Konkurrensen mellan de olika affärshusen är stor vilket har gjort det viktigtatt sticka ut i mängden. Historien visar att många handelsplatser och köpcentrer är väldigt likavarandra i upplägg och utformning, vilket gör konkurrensen ännu mer påtaglig. Kritikermenar att även marknadskommunikationen har varit likvärdig mellan olika köpcentrer ochenligt konsumenternas mening är den bristfällig. En del menar att det krävs en förbättring i sinmarknadskommunikation med konsumenterna för att skapa positiva känslor till respektiveköpcenter. Det är av stor vikt att förstå kundens behov för att kunna möta deras förväntningar.Genom marknadskommunikationen kan varumärket styra förväntningarna och på så sätt kanprofilen motsvara den image som varumärket förknippas med.Syftet med studien som gjorts är att skapa en förståelse över hur mindre affärshus kan lyckasatt skapa en positiv profil och image genom sin marknadskommunikation. Vi vill se hurkonsumenterna uppfattar ett specifikt affärshus och om det har någon inverkan på deraslojalitet. Studien har genomförts som en fallstudie genom djupintervjuer, fokusgrupper ochtelefonintervjuer med kunder till ett mindre affärshus och affärshusets marknadsavdelning.Konsumenternas shoppingvanor har genom åren förändrats, det primära är inte längre självaköpen utan det är den totala upplevelsen i samband med konsumerandet. Vi har kommit framtill att handelsplatser fungerar som en mötesplats och social miljö för de flestakonsumenterna. Att besöka ett affärshus är förenat med många olika behov och motiv hoskonsumenten och det gör att kraven även är relativt höga. I en småstadsmiljö såg vi att det varbetydelsefullt för varumärket att det överensstämde med den stadskultur som genomsyradeorten. Vid ett besök av en handelsplats i småstadsmiljö önskade konsumenten bemötas av engemytlig och lugnande miljö, som skilde sig från storstaden. Men det kom även fram att denmarknadskommunikation som affärshuset bedrev skulle motsvara samma känsla ochvärderingar. Kunderna ansåg inte att varumärket gjorde ansträngningar för att uppmärksammalojala kunder eller erbjöd mervärde i form av extra god service eller personifieradeerbjudanden. Det var tydligt att marknadskommunikationen var betydande för företagetsimage och det är även där som lojalitetsarbetet måste börja vilket kan göras genomdirektmarknadsföring och relationsmarknadsföring. Även om inte alla konsumenteruppskattar kundklubbar och individuella erbjudanden så är det många som gör det. Ur ettföretagsperspektiv är det oerhört fördelaktigt att ha information om kundernas beteende ochur ett kundperspektiv är det positivt att få relevanta erbjudanden.

Konsumentmarknaden har på senare år fullkomligen exploderat av nya produkter och företag, vilket gör att erbjudanden och kommunikation praktiskt taget regnar över kunderna. Detta har medfört att lojalitet har blivit ett allt viktigare begrepp för företag. Genom att företag lyckas behålla sina befintliga kunder, kan företaget öka sin egen lönsamhet, då det är betydligt dyrare att attrahera nya kunder. Litteraturen menar att ett lojalitetsprogram som är anpassat efter kunden är nyckeln till att behålla de mest lönsamma kunderna. Lojalitetsprogrammet möjliggör för företag att kommunicera med kunderna på en mer personlig nivå, vilket gör att kunderna känner sig mer speciella och viktiga för företaget. Men då antalet lojalitetsprogram ökar, måste företaget börja kommunicera mer på kundernas villkor. Dock är det allt fler företag som slåss om kundernas lojalitet, vilket har bidragit till att företag behöver anpassa sin kommunikation efter kundernas behov.Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur företag bör kommunicera med kunder som ingår i ett lojalitetsprogram genom att besvara vilka skillnader som finns mellan olika målgrupper, vilka personliga uppgifter som kunderna är bekväma med att kommunikationen baseras på samt vilka budskap och kanaler som kunderna föredrar. Undersökningen inleddes med en förstudie, där vi genom semistrukturerade personliga intervjuer fick en större förståelse för hur kunderna uppfattar kommunikationen i lojalitetsprogrammen. Huvudstudien bestod av en påstan enkätundersökning som delades ut till såväl medlemmar som icke-medlemmar, genom vilken vi erhöll svar som tillsammans med teori besvarade våra frågeställningar.Studien visade att diverse erbjudanden och rabatter är det som i första hand lockar kunder till att bli medlemmar i lojalitetsprogram. Vidare är fler kvinnor än män anhängare till lojalitetsprogram. Trots att många medlemmar var intresserade av att erhålla personliga erbjudanden, var de mindre bekväma än vi förutspått med att lämna ut vissa personliga uppgifter till företaget. Den kanalen som i många fall visade sig vara mest populär bland medlemmarna var e-mail.

Idag använder sig marknadsförare och företag av relationsmarknadsföring i allt störreutsträckning. Målet med relationsmarknadsföring är att skapa en långvarig relation och fålojala kunder som företaget sedan kan erbjuda en rad olika produkter och tjänster baserade påkundernas personliga preferenser. Ett vanligt sätt bland företagen att skapa denna relation medkunderna är användningen av en lojalitetsstrategi som i sin tur oftast innefattar någon form avlojalitetsprogram. En lojalitetsstrategi kan utformas på många olika sätt, i denna studie har viframförallt undersökt hur man kan skapa kundlojalitet med hjälp av dagens digitalakommunikationsteknik.Syftet med uppsatsen var således att identifiera framgångsfaktorer vid skapandet avkundlojalitet inom möbelbranschen, där digitala kommunikationskanaler ska vara det främstaverktyget. Den framtagna informationen är sedan tänkt att användas av Halens Hem ochMöbelavdelning. Uppsatsen har ett hermeneutiskt förhållningssätt och den är av denkvantitativa typen.Den kvantitativa undersökningen har genomförts i form av en webbenkät och omfattade totalt368 respondenter, vilket gav oss en svarsfrekvens på nästan 4 procent. Resultatet avenkätundersökningen tillsammans med den teoretiska referensramen har sedan legat till grundför analysen och slutresultatet av uppsatsen. Efter tolkning av resultatet har vi sedan kommitfram till ett antal framgångsfaktorer som vi rekommenderar Halens Hem och Möbelavdelningatt genomföra.De rekommendationer som våra slutsatser har lett till innefattar aspekter som vilken primärkommunikationskanal företaget bör använda sig av, vad man ska fokusera på vid etteventuellt lojalitetsprogram, hur återköpsfrekvensen kan ökas, samt hur man på ett bättre sättkan integrera sociala medier i sin kommunikation med kunderna. Våra rekommendationerinnehåller även tips kring eventuella funktioner som företaget bör fundera över att lägga till,till sin nuvarande hemsida.

Introducerandet av de sociala medierna har påverkat och förändrat sättet hur vi människor kommunicerar på. Det är i dagens samhälle både populärt och vanligt underhålla relationer, skapa nya eller enbart enkla konversationer via sociala medier. Företag och marknadsförare har insett betydelsen av den här mediekanalen, därför har användning och närvaro från företagens sida inom denna mediekanal expanderat kraftigt under den senaste tiden. Dock finns det svårigheter att definiera vad det ger i direkt affärsvärde till företaget. Studien handlar om att undersöka vilka möjligheter samt verktyg som finns tillgängliga för marknadsförare till att mäta marknadsföringseffekter i sociala medier. Uppsatsen syftar till att göra en sammanställning och presentation av aktuella samt representativa mätverktyg och metoder inom sociala medier. Vi diskuterar även relevant teori i förhållande till branschexperters syn på mätning inom sociala medier.Det teoretiska materialet som används i studien är delar ur relationsmarknadsföring och direktmarknadsföring. För att ge en tydligare bild av de verktyg som finns tillgängliga presenterar vi representativa och innovativa webbanalysverktyg samt metoder för att mäta effekten av sociala medier.Studien bygger på en kvalitativ metod. Det insamlade materialet bygger på fyra kvalitativa enkätintervjuer med fyra branschexperter inom sociala medier och webbanalys. Vi presenterar även exempel på representativa och innovativa webbanalysverktyg som företag och marknadsförare kan utnyttja. Våra slutsatser visar att det är avgörande att företag och marknadsförare sätter upp egna tydliga mål med sina aktiviteter och vad de syftar till. Dessa mål skall även överensstämma med företagets övergripande mål samt Internetstrategi.

The purpose of this bachelor thesis is to examine how public libraries use socialmedia for marketing purposes, and what librarians think about this. My focus of this thesislies on what librarians think about marketing of libraries through social media and if theythink that marketing through social media can create a better relationship between the libraryand its users. The questions I wanted to answer were:‐ Libraries using social media, for what purpose do they use them? ‐ Do the libraries choose to use social media to market their organization? Why? ‐ What attitudes exist among librarians about marketing through social media?The theoretical framework for this thesis is Evert Gummessons model off Relationshipmarketing and the process of Internet marketing, which both are based on relationalperspective. The methodology used for this study was structured interviews. Four interviewswere conducted with five librarians that have partial responsibility of their respective librariessocial media.The result of this study shows that all libraries use social media, but to varying degrees. Theyalso use them for different purposes. The librarians choose to market through social mediabecause it is a way to reach more people and the only way for users to influence the content.The study shows that librarians generally have positive attitudes towards marketing throughsocial media. Negative attitudes are experienced in the beginning of working with socialmedia when the staff is not sure how the tools work. Librarians believe that social media cancreate good relations with its library users. / Program: Bibliotekarie

I dagsläget har flertalet modeföretag valt att fokusera på kundorienterad marknadsföring istället för massmarknadsföring. Stor vikt läggs vid att skapa stabila och långvariga relationer med sina kunder, för att på lång sikt utveckla ömsesidiga värden samt konkurrenskraft på marknaden. Kundklubbar har numera blivit ett relativt vanligt redskap att tillämpa då det kan uppnås en hög grad av kundlojalitet. Verktyget gör det möjligt att samla in samt bearbeta sådan information som är väsentligt för att komma närmare sina kunder och i slutändan få en djupare inblick i vad de efterfrågar. Kundklubben skapar således en möjlighet att på ett effektivt sätt kommunicera med sina kunder. Konsumenter kan besitta varierande attityder och beteenden gentemot ett kundklubbserbjudande beroende på dess innehåll. Av stor vikt är då att erbjudandena relaterade till kundklubben särskiljs från övriga erbjudanden på marknaden, om kunden över huvud taget ska bli nyfiken och intresserad. Flertalet textila modeföretag har även fått insikt i att nuvarande kunder är konsumenter som kan återkomma gång efter gång. Ett exempel på detta är klädkedjan MQ som har fler än 310 000 lojala kundklubbsmedlemmar som tillsammans står för nära hälften av företagets försäljning.Vår studie handlar om att undersöka, beskriva samt analysera vad konsumenter har för attityder och beteenden gentemot kundklubbar i allmänhet, vilka delar som bör ingå i ett kundklubbskoncept för att attrahera konsumenter på den svenska modemarknaden samt vad som gör MQ:s kundklubbskoncept attraktivt. Enkätundersökningarna är främst baserade på kvantitativa frågor medan intervjun med MQ innehåller kvalitativa frågor.Enligt både den webbaserade och den påstana enkätundersökningen menar övervägande delen av konsumenterna att de har en relativt positiv attityd gentemot kundklubbar då de upplever det gynnsamt med rabatter och bonussystem. Dock var det några av respondenterna som hade en negativ syn på kundklubbskonceptet med motiveringen att de ogillade alla reklamutskick och ansåg att det var dåliga rabattsatser. Vidare anser respondenterna att de tre mest betydelsefulla delarna i en kundklubb är rabatter, bonus på allt de handlar som leder till bonuscheckar samt förtur till reor. MQ menar att deras kunder värdesätter det kortlösa systemet där alla köp registreras på personnumret eller legitimationen samt de generösa erbjudandena. Vidare arbetar företaget med att utveckla sin kundklubb och de utför kundundersökningar, omvärldsbevakningar och analyser. De har även en egen avdelning på företaget som sköter aktiviteter rörande kundklubben. Då respondenterna till våra undersökningar strategiskt valts ut har ingen representativ skildring av populationen skapats utan resultatet gäller enbart för de 280 respektive 56 personer som medverkat i de båda enkätundersökningarna. / Program: Butikschef, textil och mode