<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om och hur medverkandet i en organisation som BNI kan hjälpa dess medlemmar att identifiera och etablera relationer. Organisationen erbjuder dess medlemmar en möjlighet att genom en serie av interaktioner med varandra utbyta referenser; genom utnyttjandet av varandras kontaktnätverk. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie på BNI Uppsala. Studien består av djupintervjuer med regionsansvarig och fyra medlemmar, en observationsstudie av ett frukostmöte samt studerandet av diverse sekundärdata. Genom vår analys gentemot aktuell teori inom ämnet har vi kunnat påvisa medlemmarna erbjuds en plattform för både sociala och affärsmässiga interaktioner och därigenom etablerandet av relationer med andra aktörer. Medlemmarna hjälper genom konceptet även varandra att identifiera kunder och samarbetspartners utanför BNI:s nätverk.</p> / <p>The purpose of this thesis is to investigate if and how participation in an organization similar to BNI can contribute to identifying and establishing relationships for its members. The organization offers its member a possibility, through a series of interactions to exchange referrals with one another, through the use of each other’s personal networks. This has been investigated through a qualitative study on BNI Uppsala. The study consists of deep interviews with the region manager and four members, an observation study as well as the revision of various secondary data. Through our analysis towards relevant theories within the area, we have been able to show that the members are offered a platform for both social and business-to-business interaction and through that the establishments of relationships. The members also help each other in identifying customers and partners outside of the network of BNI.</p>

<p>1997 kom riksdagen med ett förslag om att genomföra ett teknikskifte inom Sveriges marksända TV-distribution. Teknikskiftet skulle innebära att de analoga TV-sändningarna via marknätet skulle ersättas med digitala TV-sändningar och övergången skulle därför bidra med en mängd ekonomiska och tekniska fördelar. Digital-TV-sändningar erbjöds sedan tidigare av ett fåtal TV-distributörer men skulle nu bli något som fler TV-konsumenter skulle få tillgång till.</p><p>Digital-TV-övergången är nu i full gång och påverkar såväl konsumenter som distributörer av digital-TV produkter och tjänster. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två digital-TV-distributörer anpassar sin marknadsföring för att stärka relationer till befintliga kunder och skapa relationer till nya kunder. Uppsatsen fokuserar på huruvida distributörerna tillämpar transaktionsmarknadsföring eller relationsmarknadsföring och hur den rådande digital-TV-övergången påverkar marknadsföringen.</p><p>Teorier bakom relationsmarknadsföring fokuserar bland annat på relationen mellan leverantör och kund och detta är det centrala temat i uppsatsen. Värdeskapande, involvering, anpassningsförmåga, informationshantering, kundvård och CRM är några av de saker som studeras på respektive företag. Canal Digital AB och Boxer TV Access AB är de två distributörerna som undersöks och uppsatsen avgränsas till deras verksamhet i Sverige.</p><p>Resultatet av undersökningen tyder på att distributörerna är väl medvetna om vikten av relationen till deras kunder. Flera exempel visar på att företagen arbetar aktivt för att vårda befintliga kunder och dessutom skapa nya relationer med kunder. Distributörerna arbetar med olika aktiviteter som inryms inom begreppet relationsmarknadsföring. Anpassade relationer till kunden medför även ett större engagemang och ansvar från distributörens sida eftersom kunden förväntar sig mer av en relation som uppfattas som personlig.</p><p>I dagsläget kan digital-TV-abonnemang liknas med höginvolverande produkter, men digital-TV-övergången bidrar till en mättad marknad där trenden går mot att konkurrera om varandras kunder. För att undvika ett priskrig med låg involvering hos kunderna är det därför viktigt för distributörerna att kunna hitta nya sätt att differentiera sig.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och klarlägga relationsmarknadsföring som ett verktyg i ett företag inom hemelektronikbranschen, samt ta reda på betydelsen av CRM, service management och relationsbildningar för företaget. Vi har valt att använda oss av det kvalitativa tillvägagångssättet där intervjuer med företagets anställda har gjorts. Studien är baserad utifrån ett abduktivt angreppssätt.</p><p>Eftersom studien är kvalitativ har forskningsfrågorna inte kunnat besvaras med konkreta svar utan snarare bredare svar med djup som gett oss förståelse över hur relationsmarknadsföring, CRM, relationer och service management rent praktiskt går till väga. Studien har visat att det förekommer relationer mellan säljare och kund i hemelektronikföretaget men att det inte ses som något direkt marknadsföringsverktyg. Studien har visat att de teoretiska begreppen använts praktisk sätt men inte i de teoretiska termerna. Studien har även visat att det finns möjlighet att företaget kan utveckla transaktioner till relationer, som i sin tur bildar relationsmarknadsföring.</p>

Frågeställning: Vilka behov behöver tillfredsställas hos de boende och anhöriga för att stärka en relation till äldreboendet? Kan digital marknadsföring användas som metod för att stärka relationer och i så fall hur? Syfte: Syftet är att undersöka hur relationen mellan äldreboende och deras målgrupp kan stärkas. Metod: Ansatsen har varit en deduktiv ansats och en kvalitativ metod har använts där sju semistrukturerade intervjuer har genomförts. Slutsats: Resultatet visar på fem faktorer som samtliga respondenter identifierat skulle tillfredsställa deras behov. Dessa fem faktorer är identifierade som: smak- och näringsrik kost, närheten till natur och möjlighet att komma ut, trygghet i form av kompetent personal, socialt umgänge, att den boende hamnar i centrum samt mental stimulans. Dessa faktorer kan kopplas till samtliga behovssteg i Maslows behovspyramid. Resultatet visar generellt på en positiv inställning till digital kanaler som en marknadsföringskanal, dock visar resultatet att de boende inte själva har någon direkt nytta för detta för egen skull, men ser positivt på att deras anhöriga skulle ha värde av det. De anhöriga påvisar en mycket stark bild av att de skulle finna digital marknadsföring värdefullt för dem. Genom att påvisa att behoven ovan är tillfredsställda kan relationen stärkas, då anhöriga inte alltid har möjlighet att fysiskt besöka sina anhöriga. På så sätt kan de anhöriga få en inblick i sin närståendes vardag genom digital marknadsföring utan att fysiskt vara på plats, detta ökar deras känsla av trygghet och tillit till att de närstående har det bra. / Research questions: What needs of the elderly and their relatives need to be satisfied to strengthen the relationship with the retirement home? Could digital marketing be employed to strengthen the relationship and in that case how? Purpose: The purpose is to examine how the relationship between retirement homes and their target audience can be strengthened. Method: A deductive approach has been used in this report with a qualitative method and seven semi-structured interviews have been conducted. Conclusion: The study results in five factors that all respondents have identified as factors that would satisfy their needs. These five factors are identified as: a tasteful and nutritious diet; closeness to nature and the ability to be out in the fresh air; safety in form of qualified staff; social interaction; that the elderly is in focus and; mental stimulation. These factors can be linked to every step in Maslow’s hierarchy of needs. The result show an overall positive attitude towards digital channels as a marketing tool. However, the result also shows that the residents would not benefit directly from digital marketing, but are positive that their relatives would find it valuable. The relatives are showing a strong, positive attitude towards the value of digital marketing channels. The above mentioned needs should be in focus in the digital marketing, so that the relatives who do not have the opportunity to visit their elderly as often as they would like may see that their needs are satisfied. That way, the relatives may get an insight in how their relative’s everyday life looks like without being on set in person, which may increase their feeling of safety, and faith in that their relative is in a good place.

Syftet med denna studie är att undersöka hur varumärken och tillit samt sociala medier och engagemang betraktas utifrån företagskundens perspektiv. Detta för att kunna beskriva om kombinationen relationsmarknadsföring, varumärken och sociala medier är aktuellt i försörjningskedjans sista led gällande flödet av produkter som inte hör till inköparens kärnverksamhet. Studien syftar till att belysa företagskundens perspektiv när det kommer till affärsrelationer till företag som säljer inventarier och inredning till affärsmiljöer. För att uppnå syftet har studiens huvudsakliga forskningsfråga utformats: “Hur betraktar dagens företagskunder en kombination av komponenterna relationsmarknadsföring, varumärken och sociala medier?”. Därefter har delfrågor utformats som syftar till att underlätta besvarandet av den huvudsakliga forskningsfrågan. Studien avser därmed att forska inom det teoretiska området för relationsmarknadsföring, varumärken och sociala medier. Den metod som tillämpats är kvalitativ med en deduktiv ansats, kombinerat med en fallstudie av sex företagskunder för att fånga deras perspektiv inom ämnet. Studiens huvudsakliga slutsats är att dagens företagskunder är öppna för den presenterade kombinationen av komponenterna relationsmarknadsföring, varumärken och sociala medier men att det är en sammansättning som hör till framtiden. Detta på grund av att sociala medier utgör den komponent som inte kan betraktas som helt implementerad på dagens Business-to-Business marknad. Därför genereras praktiska rekommendationer kring att säljande företag bör introducera sociala medier till sina företagskunder och teoretiskt sett så bör framtida forskare ta avstamp från sociala medier ur ett relationsperspektiv när det kommer till att utveckla generaliserbart resultat.

Teknologins utveckling har lett till ett paradigmskifte i konsumenters köpprocess. Konsumenter handlar allt mer online och idag sker all tillväxt på internet. Den traditionella butiken genomgår en förändring där e-handeln har tagit marknadsandelar från den fysiska butiken och äventyrar dess lönsamhet, samtidigt som konsumenter kräver att den finns kvar. Uppsatsens syfte är att undersöka hur företag med omnikanalstrategi inom klädbranschen arbetar med den fysiska butiken, för att förstå vilken roll den fyller i att skapa konkurrenskraft i en tilltagande digitaliserad vardag.

This study investigates the use of the social network Facebook among 67 Swedish libraries; 27 academic libraries and 40 public libraries. Data is collected through an analysis of the libraries’ Facebook pages and through an email survey. To analyze the data, a series of statistical analyses were performed.The results indicate that the public libraries more actively posted Facebook updates than the academic libraries and that the libraries that had a policy for use of Facebook/social media more actively posted updates than those libraries that did not have such policy. The libraries use Facebook mainly to post links and photos and to announce events, provide book recommendations, and to emphasize special occasions. The public libraries posted more links and more updates about events, book recommendations, and media recommendations than the academic libraries while the academic libraries posted more updates about digital resources, research results, and job advertisements. At the majority of the libraries’ Facebook pages the communication with the users consists of one-way-communication. The most common reasons to use Facebook that the libraries report are to create a dialogue with the users, to be where the users are, to market the library and to reach out to groups that traditionally are hard to reach out to.Conclusions are that the libraries’ Facebook communication reflects the library as an institution by largely dealing with things that concerns reading and education, and that Facebook is used more as a tool for marketing than as a tool for dialogue with the users. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this study is to examine young people’s opinions about libraries using social media for communicative and marketing purposes. There are three research questions: What do young people think about libraries using social media for communicative and marketing purposes? Do they want to interact with libraries in social media and, if so, in what way? Are their opinions and their will to interact influenced by what kind of relationship they have with libraries, their reading habits, and whether or not they use libraries’ digital services? Prior research is divided into three themes: library development, marketing, and young people. The theoretical framework is made up of a combination of relationship marketing, using Evert Gummesson’s three catchwords relationships, networks, and interaction, and the engagement pyramid, as depicted by Brit Stakston. The method used in this study is a mixed mode-study consisting of ten semi-structured interviews and a web survey. The result shows that young people are not a homogenous group and should not be treated as such. There is a great difference if you look at the respondents’ answers as a whole, and when they are divided into different groups based on their relationship with libraries, their reading habits, et cetera. It also shows that young people want to participate and have real influence, not to be asked just for show. Therefore, they should be included in the planning and strategizing for libraries’ presence in social media. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Fenomenet sociala medier tar i och med det ökande internetanvändandet allt större plats i vår vardag. Behovet av att kommunicera och uttrycka sina åsikter online har lett till att användandet av sociala medier ökat lavinartat världen över – något som skapar stora fördelar för företag när det kommer till att marknadsföra sig på effektiva sätt. Idag är det inte längre en fråga om ett företag ska använda sig utav sociala medier, utan snarare på vilket sätt. Denna uppsats handlar om hur skandinaviska textil- och modeföretag arbetar med sociala medier och i synnerhet med den mobila applikationen Instagram. Syftet är att kartlägga samt analysera hur och varför företag arbetar med kommunikation via Instagram. För att besvara frågeställningen har en observation samt intervjuer gjorts. Vår undersökning visar att de flesta företag ser Instagram som ett bra komplement till traditionell marknadsföring. Däremot finns de även de företag som ser kommunikation via sociala medier som en helhetslösning och som arbetar uteslutande med marknadsföring digitalt. Hur företag arbetar med Instagram har visat sig variera från företag till företag. En del arbetar dagligen med kommunikationen via Instagram, medan andra är mindre aktiva. När det kommer till företagens syfte och mål med Instagram-kommunikationen är företagen relativt överens - företagen vill kunna visa upp en mer personlig sida av företaget, vilket ska generera bättre varumärkeskännedom och i slutändan mer försäljning. Enligt den litteratur vi tagit del av bör det primära målet med kommunikation via sociala medier inte vara försäljning, utan bör snarare handla om att bygga relationer med sina kunder. Dock visar vår observation att många av de budskap som företagen kommunicerar har ett direkt eller indirekt säljbudskap, eftersom de lyfter fram produkter på ett liknande sätt som traditionella reklamannonser gör. I vår observation visar det sig att de flesta företag för en dialog med sina användare och visar där med ett engagemang för sina följare. Vad som också visat sig är att företag inte alltid har så tydligt utarbetade strategier kring Instagram-arbetet. Därför är det också svårt eller rent av omöjligt för företagen att mäta resultatet av arbetet. Denna avsaknad av strategier härleder vi till att applikationen fortfarande är relativt ny och vi kan därför inte utesluta att företag fortfarande befinner sig i ett stadie där de testar sig fram, något som får oss att tror att ett mer strategiskt arbete kan komma att användas inom området i framtiden. / Program: Textilekonomutbildningen

Social media är idag ett väletablerat begrepp och mediet används flitigt av både företag och privatpersoner. Användningsområden innefattar allt från marknadsföring till att kommunicera med andra användare. I nuläget är det ett stort fokus på att företag ska engagera sina kunder via detta medium för att på lång sikt skapa kundrelationer. För ett företag innebär en engagerad kund någon som samarbetar och genom sina handlingar skapar ett värde, för både kunden och företaget. Kundengagemang kan definieras som styrkan av en kunds deltagande och koppling till en organisations erbjudanden och aktiviteter, och kan påbörjas av antingen kunden eller företaget. Kundengagemang via social media syftar till all kommunikation som sker mot ett företag via plattformar som bloggar och andra sociala nätverk. Social media med dess interaktiva natur har gett kundengagemang en allt större betydelse för företag och kunder. Interaktiviteten bör leda till en dialog mellan företag och kund och vidare förbättra relationen mellan dem. Forskning visar dock att det finns ett glapp mellan den relation företag eftersträvar med social media och vad kunden själv eftersträvar. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur och varför kunder vill vara engagerade i modeföretag via sociala medier. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ ansats och empirin samlades in via en webenkät. Målet var att få en uppfattning om hur de som följer modeföretag vill engagera sig och hur de anser att relationen ser och bör se ut. Resultatet av undersökningen visar att användare av social media främst engagerar sig genom att utföra relativt passiva handlingar som att ”gilla” bilder och uppdateringar. Det användarna vill få ut av följandet är främst inspiration och möjlighet att få tillgång till nyheter och erbjudanden. Användarna är inte intresserade av aktiviteter som innebär att de själva behöver anstränga sig och bidra med innehåll. Majoriteten är heller inte intresserad av att ha en relation, utan föredrar en envägskommunikation där företag bidrar med nyheter, erbjudanden och inspirerande bilder. I analysen kom vi fram till att det bland användarna finns olika typer av engagemang som vidare kan kopplas till olika typer av följare och kunder. Dessa följare skiljer sig åt beroende på hur mycket innehåll de bidrar med och hur stort värde de producerar för ett företag. Den vanligaste typen av följare i vår undersökning är den som har ett passivt beteende på social media och kategoriseras som en ”nöjd kund” som inte söker en relation. Användaren följer modeföretagens sociala medier av vad vi anser är själviska motiv, inte för att bidra till ett samarbete och en relation som i slutändan skulle kunna vara till nytta för både modeföretag och kund. Sammanfattningsvis uppvisar de responderande ett väldigt lågt engagemang och ses som ointresserade att bedriva en relation tillsammans med modeföretag på sociala medier. / Program: Textilekonomutbildningen