61 |
"De är inte ensamma om sina tankar"- en studie om lärarnas arbete med skönlitteratur i religionskunskapPersson, Angélica, Broman, Therese January 2012 (has links)
Syftet med vårt examensarbete har varit att få en kunskap och en förståelse för hur populärkultur, med fokus på skönlitteratur, införlivas i religionskunskapsundervisningen för grundskolans senare år. Fokus låg på lärarnas arbete med skönlitteratur utifrån de tre didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Litteraturstudier har visat att det finns många förtjänster med att föra in skönlitteratur i undervisningen samt att det kan finnas en viss problematik kring det.Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod som bestod av semi- strukturerade intervjuer. Informantgruppen bestod av nio stycken lärare i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans senare år. Urvalsgruppen var representerad från fem olika skolor i södra Sverige.Resultatet visade att majoriteten av lärarna ansåg att skönlitteratur lämpar sig i de flesta arbetsområden inom religionskunskap med en betoning på världsreligionerna. Skönlitteraturen användes främst genom högläsning och elevers egen läsning. Läsningen skulle resultera i diskussioner, reflektioner och jämförelser. Argument som fördes fram till varför lärarna använder sig av skönlitteratur var främst att styrdokumenten påtalar det men också för att det ökar elevernas empati, reflektionsförmåga och ger en djupare kunskap.Vår slutsats är att skönlitteratur har mycket att tillföra i religionskunskapsundervisningen samt att eleverna har mycket att vinna genom läsningen. Men det krävs ett gediget arbete av läraren för att föra in skönlitteratur i religionskunskapsundervisningen på ett konstruktivt vis.
|
62 |
”Det snackas inte om muslim eller jude, utan utlänning eller blatte” - En attitydundersökning på två högstadieskolor med svag mångkulturell prägelLindblom, Anna-Karin, Pålsson, Mia January 2010 (has links)
I samhället har Sverigedemokraterna (SD) växt starkare de senaste åren. Om vi gick till val idag skulle SD komma in i riksdagen. Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel skriven av Jimmie Åkesson, ordförande för SD, där muslimerna utpekades som Sveriges största hot. Är detta ett bevis på vilka attityder som är på frammarsch i Sverige? Vår studie undersöker vilka attityder om muslimer och i förlängningen mot andra kulturer, några högstadieelever har på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär. Vi diskuterar utifrån svaren vilka didaktiska överväganden vi bör ta som lärare utifrån undersökningens svar. Hur ska vi nå upp till läraruppdraget? Vår undersökning är kvalitativ och utgår från åtta stycken semistrukturerade intervjuer gjorda på två olika skolor, det vill säga fyra stycken elever på respektive skola. Vår studie ska inte ses som en representation av hur läget ser ut i Sverige eller Skåne utan snarare en fingervisning om vilka attityder som kan råda på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär. Vi valde att ställa frågor där informanterna skulle berätta om vilka attityder som visade sig på skolan och inte direkt deras egna åsikter. Studien visar att samtliga elever vittnar om att det finns negativa attityder om muslimer på skolorna men att sex av informanterna samtidigt påstår att muslimerna ändå behandlas bra. Vi har sett ordval och berättelser hos majoriteten av eleverna som visar på en etnocentrerad världsbild. I studien har vi kommit fram till att för att kunna förebygga och motverka negativa attityder om andra kulturer i allmänhet och muslimska kulturer i synnerhet behöver dessa skolor fokusera på att skapa ett interkulturellt perspektiv och interkulturellt kompetenta lärare.
|
63 |
Gymnasieelever om Gud och ondskaJackelén, Joanna January 2007 (has links)
Enligt Sven G. Hartman har varje människa en personlig livsåskådning som bygger på uppfattningar om tillvarons egenskaper (ontologi), uppfattningar om hurdan människan är (antropologi), uppfattningar om samhället (politik) och uppfattningar om en eller flera makter/gudar (teologi). Hartman betonar livsfrågors vikt för utvecklandet av den personliga livsåskådningen. Även läroplanen betonar vikten av att eleverna utvecklar förmågan till egna ställningstaganden.Jag har genom att undersöka gymnasieelevers gudsbilder och reflektioner kring en bild föreställande ondska försökt få en bild av hur de utvecklar egna ställningstaganden och därigenom också utvecklar sin personliga livsåskådning. För min undersökning har jag använt mig av en gymnasieklass på en gymnasieskola i Malmö som läser kursen Religion A. Undersökningen, som var en kvalitativ enkätundersökning, gjordes vid två olika tillfällen i samband med lektionen. Vid båda tillfällen deltog 27 elever. Vid det första tillfället fick eleverna under ca 10 minuter skriftligt svara på frågan ”Vem är Gud?”. Vid det andra undersökningstillfället fick de se en bild om ondska och svara på frågan ”Vad tänker du när du ser den här bilden?” Under lektionen som följde behandlades teodicéproblemet och lektionen avslutades med att eleverna fick se bilden igen och svara på frågan ”Har du förändrat ditt sätt att tänka om bilden?”.Resultatet av mina undersökningar visar att elevernas gudsbild kan innebära att Gud är påhittad, att Gud är i allt, att det finns flera definitioner av vem Gud är och att Gud har de klassiska attributen (allsmäktig, allvetande etc.). En stor del av eleverna, framför allt tjejer, ger dock ingen definition av vem Gud är. När det gäller reflektionen kring bilden om ondska och lidande visade det sig att eleverna främst reflekterar kring vad lidandet, som de ser i bilden, beror på. Majoriteten av de elever som reflekterar över orsaken till lidandet menar att det är vi, omvärlden och västvärlden som bär ansvaret. Därmed ser de ondskan och lidandet i bilden främst som moralisk ondska och inte naturlig. Några elever anser även att det är Gud som bär ansvaret. När eleverna reflekterar efter lektionen funderarar de främst kring lidandets mening och kring orsaken till lidandet.
|
64 |
Läs- och skrivsvårigheter inom religionsämnetThurell, Sara, Hafskjär, Sofia January 2015 (has links)
Syftet med vårt arbete har varit att undersöka och belysa hur man som lärare ska bemöta och stötta elever med läs-och skrivsvårigheter i ämnet religion samt redogöra för arbetsmetoder som förenar läs- och skrivsvårigheter och religionskunskap utifrån ett sociokulturellt och reformpedagogiskt perspektiv. Vi har inspirerats av den kvalitativa intervjumetoden där reflektion och samtal får en djupare roll än den kvantiativa metoden. Våra intervjupersoner bestod av fem stycken verksamma lärare i mellanstadiet som undervisar i de samhällsvetenskapliga ämnena. Respondenterna arbetar på skolor i Malmö, Lund och i Staffanstorp.Resultatet visade att samtliga lärare använder sig av olika arbetssätt och metoder för att stötta elever med läs-och skrivsvårigheter i religionsundervisningen. Det var vanligt förekommande att lärarna fick stöttning och hjälp i undervisningen av specialpedagog. I vår slutsats kom vi fram till att texter och ämnesspecifika begrepp i religionskunskap ofta var svåra för elever med läs-och skrivsvårigheter att tillägna sig. Religionsämnet kan vara känsligt och svårt att undervisa om, då elever med olika kulturella bakgrunder möts i klassrummet och det kan uppstå problematiska situationer. Elever med läs-och skrivsvårigheter är i behov av lärare med bred kunskap om didaktiska metoder för att kunna stötta barnen i sitt lärande.
|
65 |
Ska man frossa i eländet? – En studie i lärares inställning till folkmordsundervisningJohansson, Marcus, Rosén, Tobias January 2007 (has links)
Syftet med vår uppsats är att undersöka några gymnasielärares och lärarutbildares inställningar till undervisning om folkmord. Vi vill undersöka deras inställning till didaktiseringen om folkmord. Vi vill också skapa oss en bild av det material som finns till förfogande i ämnet, främst läroböcker. De intervjuade lärarnas syfte till undervisning om folkmord varierade. Vissa betonade den etiska aspekten. Andra ville placera in folkmord och förintelsen i en historisk kontext för att kunna dra paralleller bakåt i historien, men även fram till vår samtid. Vår läromedelsanalys visade att läromedlen inte avhandlar folkmord och förintelse på något djupare plan. När det tas upp så är det oftast i samband med judendom i läromedlen i ämnet religion och i samband med andra världskriget i läromedlen i ämnet historia. / The purpose of our essay is to examine some teachers’, working at the gymnasium and teacher educator’s attitude to teaching about genocide. We want to study their thoughts about the didactication of genocide. We also want to survey the teaching materials which are available in the subjects, foremost textbooks and teaching aids. The interviewed teachers’ purpose to educate about genocide in school varied among them. Some emphasized the ethical perspective, others wanted to place genocide in its historical context in order to draw parallels to historical events, but also to our contemporary period. Our text book analysis showed that the textbooks did not describe genocide to any greater extent. It is most often described in relation with the discussion of Judaism in the textbooks in the subject religion or in connection with World War Two in the subject history. Key words: Religion didactics, genocide, holocaust, education
|
66 |
Religionskunskap i förändringMalmsten, Louise, Fridh, Louise January 2009 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett antal religionspedagoger har anpassat sin didaktik i samband med religionsämnets utveckling. Vi ville även reflektera över hur ämnet skulle kunna se ut i framtiden. Vår undersökning visar att lärarnas didaktiska arbetssätt i allra högsta grad har påverkats av de förändringar som skett inom ämnet. Den främsta förändringen är enligt våra respondenter, och även bekräftat av vår läromedelsanalys, kristendomens allt minskande dominans. Detta har i sin tur lämnat utrymme till de andra religionerna samt etik och livskunskap. Objektivitetens, allsidighetens och saklighetens inträde i läroplaner och styrdokumentet är också något som påverkat ämnet och våra respondenters hantering av ämnet. Inför framtiden tror merparten av våra respondenter att etik och livsfrågor kommer få större utrymmen i undervisningen och att man kommer arbeta mer efter aktuella händelser och mindre efter läromedel.
|
67 |
En genusundersökning i religionsläroböcker inom de abrahamitiska religionernaNilsson, Sofie January 2013 (has links)
Denna uppsats handlar om en genusundersökning och läromedelsanalys i religionsläroböcker för skolans senare år inom de abrahamitiska religionerna. Jag har använt mig av sju olika läroböcker och baserat min undersökning på dem, alla läroböckerna är utgivna under olika år tal med den äldsta från 1991 och den senaste från 2012. I min teori lyfter jag fram att kvinnorna osynliggörs i religionsläromedel då man oftast beskriver en religion ur ett manperspektiv. Syftet med undersökningen var att se hur mycket kvinnorna nämns i läroböckerna och jag ställde frågorna hur beskrivs kvinnorna i läroböckerna? Vad skriver författarna om kvinnorna i läroböckerna? Finns beskrivning om kvinnornas roll med i alla läroböckerna? Finns det någon skillnad på äldre och nyare läroböcker? Vilka är i så fall skillnaderna? Med hjälp av textanalys och innehållsanalys besvarade jag min frågeställning. Mitt resultat blev att författarna tog upp ungefär samma saker, kvinnan fick minst plats i styckena om kristendomen. Inom judendomen och islam nämndes det ofta att kvinnornas religiösa roll skedde i hemmet och att männens var i synagogan och moskén. Det var flera av läroböckerna som hade en egen rubrik om kvinnorna medan andra författare vävde in kvinnorna i texten under kapitlets gång. Jag tycket att det var intressant att se vad författarna valde att lägga fram och hur det la fram fakta om kvinnorna. Vissa författare var med detaljerade medan andra bara tog upp baskunskaperna. Undersökningen och mitt resultat har fått mig att inse att man som lärare måste granska sitt material noga innan man använder det för att veta exakt vad som finns med och vad som inte finns med i läroböckerna.
|
68 |
Text och kontext i religionskunskap: en studie om texter i läromedel och i lärares undervisningVernersson, Björn January 2013 (has links)
Examensarbetet handlar om texter och textanvändning i Religionskunskap 1 på gymnasiet. Vilka texter används och hur används de? Utifrån en kvalitativ metod besvarar jag frågorna genom att dels analysera två läromedel i ämnet – Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. samt Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 – dels intervjuar jag två lärare om deras användning av texter i undervisningen. Undersökningen visar på skilda resultat mellan läroböckerna. Texterna i Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. handlar enbart om urkunder och dessa finns främst i kapitlens avslutande elevuppgifter och diskussionsfrågor. Utdrag från eller hänvisningar till andra urkunder än Bibeln och Koranen finns inte i läroboken, ej heller till någon annan genre. I Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 finns flera exempel på hur författarna citerat och använt texter från olika genrer och kulturer. Förutom utdrag från romaner finns även dikter, tidningsartiklar, krönikor, debattartiklar och urkunder från samtliga religioner i läroboken. Textmaterialet återfinns främst i kapitlen om sekulära livsåskådningar och etik. I lärarintervjuerna framkom att de använder texter av olika slag i undervisningen. Även om lärarna har tillgång till relativt nya läroböcker så läses dessa sällan på lektionerna. I stället återfinns texter som debattartiklar och tidningsartiklar om aktuella samhällsfrågor i bådas undervisning. Informanten ”Anders” använder gärna låttexter och vetenskapliga artiklar medan ”Eva” använder textmaterial och statistik från internet. Vad gäller urkunder använder lärarna dessa texter främst för att visa på olika tolkningstraditioner. I diskussionen framhålls vikten av att lärare breddar sitt perspektiv på vilket textmaterial som kan användas i undervisningen, vilket är viktigt då religionskunskapen bland annat ska behandla hur religion tar sig uttryck för människor och grupper i vår samtid. Även vikten av att välja ”rätt läromedel” och att arbeta språkutvecklande med texter nämns i detta avsnitt.
|
69 |
Det didaktiska filtret - Att didaktisera kursplanerJägestedt, Daniel, Persson, Gustav January 2009 (has links)
Lärarens främsta uppdrag är att förverkliga de mål som finns för skolan vilka formellt uttryckts i läroplaner och kursplaner. Vi har i detta arbete problematiserat denna process utifrån exemplet religionskunskap och diskuterat didaktikseringen av läroplaner och kursplaner mer allmänt. Genom analys av kursplanen i religionskunskap för grundskolan fann vi att ämnet hade syftena; personlig utveckling, medborgarfostran i den svenska skolans värdegrund, tolerans(skapande) och samhällskunskap. Vi har genom analys av ämnesdidaktiska texter sedan sökt svar på vilka problematiker och möjligheter som finns i förverkligandet av dessa syften. Resultatet av dessa undersökningar gjorde att våra kunskaper om ämnet fördjupades samtidigt som vi insåg att vägen dit varit lika intressant. Våra frågeställningar hade ingen självklar teoretisk utgångspunkt utan vi har sökt stöd inom olika områden som läroplansteori, didaktikteori och hermeneutik. Utifrån detta arbetssätt har vi diskuterat hur en mer specifik teori om didaktiseringen av läroplaner kan se ut. Vi har i denna diskussion utgått från begreppet ”Det didaktiska filtret” som hjälpt oss att systematisera våra tankar och fundera kring området, vilket resulterade i en modell med samma namn. Här vill vi rikta ett tack till Josefin Franzén för den grafiska utformningen av ”Det didaktiska filtret”.
|
70 |
Läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år – ur ett genusperspektiv - En undersökning av hur kvinnor framställs i judendom, kristendom och islamSalih, Hesho January 2016 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka hur framställningen av kvinnor är konstruerad i två nyproducerade stadie-läroböcker i religionskunskap för årskurs 7-9. Syftet är även att undersöka vilka värderingar och normer som kommer till uttryck genom de texter och bilder som finns i läroböckerna samt hur dessa värderingar och normer ser ut i förhållande till Lgr 11. Den teoretiska delen utgörs av Jeanette Sky och Ingvild Saelid Gilhus & Lisbeth Mikaelsson. Tidigare forskning har visat att det manliga perspektivet dominerar och att det saknas fokus på kvinnans roll i religionen. Uppsatsen använder genustrappan som analysredskap och texterna i läromedlen har kategoriserats in i olika nivåer utifrån en modifierad genustrappa. Undersökningen visar att den ena läroboken är mer genusmedveten än den andra, dock varierar genusmedvetenheten såväl mellan läroböckerna som mellan beskrivningarna av religionerna. Den rådande framställningen av kvinnan är att hon oftast marginaliseras och osynliggörs i läroböckerna, däremot är det uppseendeväckande att de mest genus- och jämställhetsmedvetna texterna var de som behandlade islam. Dessutom visar undersökningen på att det råder ett tydligt glapp mellan läroböckerna och skolans uppdrag i form av Lgr11.
|
Page generated in 0.0756 seconds