Denna uppsats, Den muslimska kvinnan – En diskursanalys av medias framställning av den muslimska kvinnan och slöjan, handlar om hur slöjan och den muslimska kvinnan framställs i olika morgon- och kvällstidningar. Vi har genom att använda oss av kritisk diskursanalys som metod, synliggjort vilka diskurser som skapas kring slöjan och den muslimska kvinnan. Dessa diskurser kan förankras i de negativa diskurser som finns gentemot muslimer i allmänhet. Teorierna som används i studien är postkolonial teori, orientalism och intersektionellt perspektiv, vilka ligger till grund för den analyserande delen. Analysen belyser hur den muslimska kvinnan och slöjan framställs som förtryckets symbol och främmande i den västerländska kontexten. Vi kan också se hur de diskurserna baseras på en allmänt rådande negativ attityd gentemot muslimer. Slöjan används också som en motståndsidentitet i den västerländska hegemonin, som en alternativ identitetsmarkör till det västerländska samhället.

I detta arbete utförs en granskning av läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år och gymnasiet. I granskningen undersöks hur läroböckerna hanterar religiösa värderingar som inte stämmer överens med den svenska skolans värdegrund. Hur hanteringen av dessa värderingar yttrat sig i beskrivningar av religionerna buddhismen, hinduismen, islam, judendomen och kristendomen har även relaterats till begreppet andrafiering. Resultaten visar att hanteringen av värdegrundskonflikter i stor utsträckning kan anses vara undermålig utifrån Skolverkets krav på diskussion och tydliga ställningstaganden för värdegrunden. Hanteringen har även visat tecken på att skilja sig beroende på vilken religion som framställts. Detta har medfört att de analyserade läroböckerna överlag kan anses ha ett kristocentriskt förhållningssätt där främst Islam och Hinduism andrafieras.

Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om muslimska elevers uppfattning att vara muslim i den svenska skolan och att behöva söka ledigt för att fira högtider. Undersökningen är inriktad på elever som går på ett introduktionsprogram och där sju personer har intervjuats. Högtiderna som främst kommer att fokuseras är ’Id al-fitr, ’Id al-adha och ’Id Nouruz, som även är de viktigaste enligt informanterna. Metoden som har valts för denna undersökning är kvalitativ forskningsmetod och intervjuerna som gjorts är kvalitativa och av halvstrukturerad karaktär, arbetsprocessen har skett utifrån Grounded theory. Studiens resultat visar att informanterna önskar studiedagar i samband med de muslimska högtiderna (som nämnts ovan) för att bland annat inte missa undervisning. De som har deltagit i denna undersökning berättar även i intervjuerna om de konflikter de har hamnat i med skolan på grund av sin religionstillhörighet samt vilka anpassningar de har behövt göra. Den data som samlats in har kodats in i kategorier som sedan har diskuterats utifrån begreppen religionsfrihet och skolans värdegrundsarbete samt vilka konflikter som kan uppstå mellan dessa begrepp, men också skyldigheter. Dessa begrepp förklaras i begreppsavsnittet och diskuteras i diskussionsavsnittet.

This study examines how religious freedom is respected and the importance it is given in municipal action plans against violent extremism. It is based on the following questions: 1. How is religious freedom valued in the demarcation of other values such as equality and freedom of expression? 2. Is it possible in practice to have a manageable plan against radicalization without exceeding the limits of religious freedom? 3. Do the professional groups that deal with the front line against radicalization in schools feel that the action plan is an active document that provides good guidance? The method for this study is a text analysis of an action plan for the three municipalities Mariestad, Töreboda and Gullspång based on a larger study conducted by the Segerstedt Institute in 2017. Particular emphasis is placed on understanding the essential concepts of religion, religious freedom and democracy. The analysis is supplemented with qualitative interviews with three informants – two teachers and an interpreter – who give their views on the practical works and its difficulties. The study’s conclusion shows that religious freedom is only affected in general terms. The action plan thus provides very limited guidance for the people who have to meet the demarcation. The purpose of the action plans is mainly security policy. It requires broader knowledge-building work throughout society to understand and respect religious freedom.

Uppsatsen syftar till att belysa konflikten mellan religionsfriheten och barnens rättigheter angående manlig icke-medicinsk omskärelse genom att studera propositionen till lagen SFS (2001:499) om manlig omskärelse. Ett rättssociologiskt perspektiv kommer antas för att kunna studera lagen utifrån en moral- och normvetenskaplig ansats och inte ett strikt juridiskt förhållningssätt. Den etiska debatten som finns angående manlig omskärelse kommer därför analyseras utifrån sex stycken vetenskapliga artiklar för att belysa moraliska argument och se på vilka sätt de liknar på propositionens argument och vilka moraliska överväganden som framgår i propositionen. För att göra detta kommer en argumentationsanalys att användas som metod för att kunna lokalisera argument i både den etiska debatten och propositionen. Det slutliga resultatet av studien är att argumentationen som förs i propositionen är vinklad och tar endast upp de argument som inom den etiska debatten skulle räknas till för omskärelse. Normen genom propositionen är att föräldrarna har en bestämmanderätt över sina barn som inte ifrågasätts och det är framförallt föräldrarnas religionsfrihet som värdesätts och inte barnens. / The purpose of this study is to clarify the conflict between freedom of religion and children’s rights concerning male non-medical circumcision, by analysing the proposition of the law SFS (2001:499) regarding male circumcision. A perspective of sociology of law will be used to study the law from a moral and norm scientific view and not a strictly juridical approach. The ethical debate that exist regarding male circumcision will be analysed from six published scholar articles to find moral argument and see in which way they are similar to the propositions argument and which moral consideration that exist within the proposition. To be able to do this an argument analysis will be used to identify arguments in both the ethical debate and the proposition. The final result in this study is that the argumentation in the proposition is in an angle that only consider the argument which the ethical debate would call pro circumcision. The norm throughout the proposition is that parents are seen to have an authority and a right to decide over their children which is not questioned and it is the parents’ freedom of religion that is seen more valuable than the children’s.

Omvändelseterapi har blivit alltmer omdiskuterat under de senaste åren. Flera länder har infört ett nationellt förbud mot företeelsen, många andra befinner sig i skrivande stund i processen av att införa ett förbud. En expert inom Förenta Nationer har fördömt förekomsten av omvändelseterapi. Han klassar företeelsen som tortyr och förespråkar internationellt förbud. Omvändelseterapi riktar sig exklusivt mot de personer som identifierar sig som homo-, bi- och/eller transsexuella. Vanligtvis sker omvändelseterapi inom en religiös kontext och har en stark anknytning till hederskultur. Det är flera religiösa samfund i Sverige som utövar omvändelseterapi samt verksamhet i samklang med omvändelseterapi, såsom marknadsföring.   Det finns i skrivande stund inget uttryckligt förbud mot omvändelseterapi i Sverige, även om det finns reglering som agerar i motverkande syfte. Den reglering som är aktuell avseende utövandet av omvändelseterapi är olaga tvång, men effekten regleringen har i praktiken är tvistat. Resterande reglering som angriper verksamhet som tillhör omvändelseterapi saknas. Det finns inget förbud mot marknadsföring eller finansiering för utövandet av omvändelseterapi. Statsstöd utgår till de religiösa samfund som utövar omvändelseterapi och det finns inga rättsliga hinder till skydd för de barn som förs ur landet för att där utsättas för omvändelseterapi.   Det finns mycket som talar för ett uttryckligt förbud mot omvändelseterapi, men det finns de som är av åsikten att ett sådant förbud skulle inskränka på religions- och yttrandefriheten. Såväl religionsfriheten som yttrandefriheten är grundlagsskyddade och utgör grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Det blir därmed en intresseavvägning mellan stridande rättigheter, som alla ska skyddas enligt såväl regeringsformen som europakonventionen.

No description available.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka religionsfriheten som lag och rättighet baserat på hur den framställts i artikeln ”Avskaffa lagen om religionsfrihet”. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar. Den första handlade om huruvida religionsfrihet medför att religiöst troende har större friheter än icketroende. Det visades på att religionsfriheten erbjuder samma frihet för alla och envar, individens frihet att ha den relation till religion som eftersträvas av densamme. Lagen om religionsfrihet visades syfta till att i möjligaste mån tillgodose denna frihet. Att det skulle medföra större friheter för religiöst troende visade sig vara en feltolkning av begreppets innebörd och struktur. Den andra frågeställningen behandlade huruvida lagen om religionsfrihet är logiskt inkonsekvent. Undersökningen visade att så inte är fallet, utan religionsfrihetens logiska konsekvens ansågs inte vara tillräckligt verklighetsförankrad för att kunna ge ett tydligt svar på hur frågan bör ses. Tre modeller för hur man kan förstå religionsfrihet i samspelet barn-föräldrar presenterades. En variant av livstolkningsmodellen underströks och argument för att huvudansvaret måste ligga hos föräldrarna lades fram. Den tredje och avslutande frågeställningen behandlade huruvida begreppet religionsfrihet bidrar med någon mänsklig rättighet som inte redan är skyddad av övriga rättigheter, i artikeln utgjorda av tanke-, mötes- och föreningsfriheten. Undersökningen visade att religionsfrihet inte kunde reduceras till summan av några av dess komponenter. Efter en genomgång av olika perspektiv på frågan konstaterades att även om religionsfrihetens tillämpning kan vara svår att precisera, så utgör den en form av helhetsbegrepp som inte är reducerbart till tankefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet.

I en demokrati är yttrandefriheten en grundbult. Men ett demokratiskt samhälle innefattar även religionsfriheten, som skyddar individers eller gruppers rättighet att utöva religion. Religiösa utövare placerar ofta religionen över allt annat och individens frihet att yttra sig uppfattas därmed som sekundärt. Det resulterar ofta i att religion blir måltavla för kränkande yttringar, något som av de religiösa uppfattas som otillåtligt. Den 19 augusti 2007 publicerades Lars Vilks blyertsteckning ”Profeten Muhammed som rondellhund.” Karikatyren spred sig snabbt och extremister placerade Vilks på sin officiella dödslista. Vilks testar gränser och de religiösa reagerar, ett tydligt exempel på den turbulens som kan skapas mellan yttrandefrihet och religionsfrihet. Genom en analys av de argument som förs fram i debatten om Lars Vilks, är vårt syfte att skapa en ökad förståelse för det ambivalenta förhållandet mellan yttrandefrihet och religionsfrihet. Vår frågeställning består av två delar: Vilka är de mest frekventa för- och motargumenten som förs fram i debatten kring Lars Vilks i samband med yttrandefrihet och religionsfrihet? Hur kan vi, genom dessa för- och motargument, skapa förståelse för det ambivalenta förhållandet mellan yttrandefrihet och religionsfrihet? Studien bygger på en argumentationsanalys, som fokuserar på debatten om Lars Vilks i samband med yttrandefrihet och religionsfrihet. Empirin utgörs av 62 åsiktsartiklar, hämtade från tidningarna Dagens Nyheter och Expressen från åren 2007, 2010 samt 2015. För att ha ett påstående att förhålla oss till urskilde vi vår huvudtes: Religion får inte inskränka yttrandefriheten i en demokrati. Utifrån det identifierade vi fyra argument som understödjer tesen: I en demokrati får man kränka religion, Ett demokratiskt samhälle ska inte tystas av hot och rädsla, Yttrandefriheten är grundläggande i en demokrati och Religion måste utmanas för att samhället ska utvecklas, samt två som undergräver tesen: Yttranden om religion bör inte användas omdömeslöst och Yttrandefrihet ska inte utnyttjas i syfte att kränka religion. Anhängarna argumenterar för att alla åsikter får yttras. En vädring av obekväma yttranden anses vara avgörande för det demokratiska samhället. Opponenterna anser att oförnuftiga yttranden leder till ett mer konfliktfyllt samhälle och att de därför bör begränsas. Det ambivalenta förhållandet belyses extra i och med att majoriteten argumenterar för att yttrandefriheten är grundläggande i en demokrati, men att utlåtanden kräver ett personligt ansvar. Det personliga ansvaret är dock subjektivt, och en gränsdragning för vad som bör och inte bör sägas blir svår, framför allt i ett samhälle som känner sig hotat av extremister. För att förstå det ambivalenta förhållandet mellan yttrandefrihet och religionsfrihet är det nödvändigt att begripa konflikten mellan de legala rättigheterna och de moraliska förpliktelserna.

The purpose of this essay is to see if the upper secondary school in Sweden meets the acquirements of freedom of religion, in this particular study I focused on the Christian pupils at the school. Could it be that the Christian pupils feel that the school won’t accept them because the school is a secularized institution? Or do they feel that the school encourage their right to practice their religion at school? I interviewed six pupils at two different schools to find out about their experience with the school and the opportunity to practice their religion. The result shows that the pupils feel encouraged to practice their religion, with little or no resistance from the school.