<p>Min ambition med denna uppsats har varit att visa på hur Loke har utsatts för ett justitiemord. Han anklagas för att ligga bakom mordet på Balder, och därigenom förlusten av odödlighet i den fornnordiska gudavärlden. Jag har velat visa hur Loke till sin karaktär är en maliciös trixter, detta genom att jämför hans roll med andra trixters, och hur ovanlig hans utveckling till att bli fiendens härförare egentligen är. Vid jämförelser av de tre föreliggande källorna: Den Poetiska Eddan, Snorres edda och Saxos Den Store Danmarkshistorie, har det visat sig att de har väldigt olika saker att säga om Loke, och den roll han eventuellt spelar i omständigheterna kring Balders död. I polemik med den store auktoriteten på området, George Dumézil, som vill hävda att Loke är identisk med den indoeuropeiska Duryodhana vill jag hävda att Dumézils tes i alltför hög grad bygger på Lokes agerande i Snorres version av händelserna kring Balders död och att de två andra källorna avviker från denna beskrivning av det inträffade.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om trolldomsprocesserna på 1670-talet. Fokus ligger på barvittnenas vittnesmål om deras färder till Blåkulla och vistelsen där.</p><p>Avsikten är att utifrån dessa berättelser skapa en bild inte bara utav barnens situation utan också familjens. Jag använder mig av fenomenologiska metoder. Hypotesen är att konflikter också kan uppstå och finna grogrund i nära förhållanden om rätt förutsättningar finnes.</p><p>I min undersökning använder jag material, i form av, protokoll, från domstolar i Dalarna, Ångermanland, Västerbotten och Gästrikland. Undersökningen är därmed begränsad till det svenska riket.</p><p>Vittnesmålen var ofta stereotypa och likartade till sin karaktär även om det finns viss diskontinuitet. Berättelserna om Blåkulla visar på en kluven, otrygg, värld där folklig tro blandas med kyrklig. Det kluvna förhållandet visar på svårigheter för barnen. Deras berättelser blev emellertid ett led i en orsakskedja som fick förödande konsekvenser för många samhällsinvånare. Detta inte bara genom det fysiska våld som följde med häxprocesserna utan förmodligen också p g a att det var traumatiska barnupplevelser där en oförstående omgivning inte kunde styra det i rätt riktning.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken. Forskningshistorisk översikt ges därmed av traditionernas relation och genusperspektiv, då egen uppfattning framträder nyanserat i ljuset av tidigare forskning.</p><p>De fornskandinaviska källor som används är tre skriftliga källor från 1200-talet. Uppsatsens samiska källmaterial består av skriftliga källor från 1600- och 1700-talet. Samtliga är författade av kristna. Således är det inte de praktiserandes syn som framträder. En litteraturstudie redovisar källmaterialets författare och kulturella kontext.</p><p>Uppsatsen visar utifrån ny forskning att fornskandinavisk sejd och samisk schamanism i förestående form kan ha utgjort enhetligt religiöst uttryck. Förhållandet innebär att traditionernas likheter härleds till gemensamt ursprung, medan skillnader förklaras med kulturell distinktion. I uppsatsen är den kulturella applicering genomgående. Min slutsats blir att traditionernas genusproblematik har sin förklaring i skillnad av agrar- och jägarfångstkultur.</p>

<p>Mitt syfte är att beskriva de öst- respektive västjudiska invandrarnas väg till integration och tillhörighet i det svenska samhället, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett ställningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta område, då det material som finns nästan uteslutande har åstadkommits genom studier av de judar som invandrade från Västeuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede från Östeuropa knappt har ägnats någon forskning alls. Jag vill därmed påvisa de olikheter som dessa båda invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krävdes t.ex. av de människor som invandrade för att bli accepterade i samhället? Av vilka orsaker immigrerade man till Sverige? Vad var skillnaderna tidsmässigt och geografiskt mellan de olika emigrationsområdena?</p><p>Uppsatsen innehåller även material ifrån de tre djupintervjuer som jag har genomfört. Dessa har jag valt att presentera därför att jag vill undersöka om jag får samma bild utifrån intervjuerna som den som ges i litteraturen. Svaren kan naturligtvis inte ses som en absolut sanning, men kan ändå ge en uppfattning i frågan.</p>

<p>Enligt G. Granberg kan skogsråföreställningen vara en avspegling av nordbornas psyke vid vissa natur och näringsförhållanden. Dock går inte skogsråföreställningens utformning i Norden att förklara på ovanstående sätt då finnarna samt många av de slaviska folkens skogsråföreställning på många sätt är annorlunda än den svenska/norska föreställningen. Detta trots att naturen samt näringsförhållanden är mycket lika och borde uppvisa liknande föreställningar rörande skogsrået.</p><p>Det Svenska/norska skogsrået är unikt i jämförelse med andra länder runt om, vilkas skogsråföreställningar liknar varandra. Danmark har ellekvinnor som i viss mån påminner om skogsrået. Men ellekvinnan verkar vanligtvis i grupp, ofta tillsammans med män och barn av ellefolket.</p><p>Skogsrået beskrivs uppkommit först efter religionsskiftet. Exakt när sägnerna om skogsrået börjar och blir till ett mytiskt väsen finns det inga uppgifter om, men Odens jakt är en gammal fornnordisk myt vilken någon gång efter religionsskiftet började innefatta Freyja för att sedan vidareutvecklades till sägnen om Odens jakt på skogsrået.</p><p>Freyja med den amorösa karaktären och fruktbarhetsfunktionerna, blev en av de mest anstötliga fornnordiska gudomarna efter religionsskiftet. Freyja blev (tillsammans med de andra fornnordiska gudomarna) demoniserad av de kristna. Asarna Oden och Tor hade inte samma amorösa karaktär som Freyja. På grund av detta förmådde troligtvis Oden och Tor behålla en stor del av sin ursprungliga karaktär trots demoniseringen. Freyja, vilken hade en påtaglig sexuell funktion, försvann till största delen ur människornas liv, men levde kvar, enligt mig, i en nyvunnen skogsråhamn. I rollen som skogsrå kan jag se Freyja transformerad till ett amoröst fruktbarhetsväsen vilkens områden inte bara är fruktbarhet och erotik, utan även kärlek, styrka och förgörelse.</p><p>Om skogsrået är en avspegling av Freyja, vore det inte helt omöjligt att tänka sig Freyjas bror Freyj i skogsmannens gestalt, men då endast som Freyjas partner.</p><p>Med ovanstående redovisat, vill jag mena att skogsrået kan uppfylla kriterierna för att vara arvtagerska till fruktbarhetsgudinnan Freyja.</p>

<p>Denna uppsats är resultatet av en studie som genomförts i Norrala socken, med betoningen på folktro, vidskeplighet och skrock bland den äldre generationen jordbrukare på Hälsingegårdar. Även folktron bland nuvarande generationer hälsingebönder finns representerad, eftersom de yngre utgör dagens representanter på Hälsingegårdarna. Studien baseras på semistrukturella intervjuer utförda i maj 2007 och analysen av studien härleds till Ebbe Schöns teorier gällande folktron, där nödvändigheten av magi och vidskepelse bland bönder är framträdande. Sammanfattningen visar att folktro och vidskeplighet är begränsad, både bland de yngre och äldre generationerna i Norrala, även om de yngre till synes har en större förståelse för vidskeplighet och även anammar valda delar. Resultatet av studien visar att det finns möjliga samband mellan folktro, skrock och vidskeplighet, kristen tro och fornskandinavisk religion.</p> / <p>This essay is the result of a study carried out in Norrala County, which focuses on folklore and superstitious beliefs among older farmhouse holders in Hälsingland. The representation of folklore and superstition among younger generations is also dealt with, as they represent the Farmhouses of Hälsingland today. The study is based upon semi-structured interviews, carried out in May 2007 and the analysis is linked to the theories of Ebbe Schön, dealing with aspects of folklore as well as the necessity of magic and superstition among farmers from a historical perspective. The outcome shows that folklore and superstition is limited among the older generations in the Norrala surroundings as well as among the younger generation although the latter seem to have greater understandings towards superstitious beliefs and at times adhere to it. Furthermore, there are possible links to be found between folklore and superstitious beliefs, Christian worship and Old Norse Religions.</p>

<p>Min hypotes är att Gefle Baptistförsamlingen borde vara en arbetarförsamling. Mitt huvudsyfte är att göra en social klassificering av Gefle Baptistförsamling vad gäller klass, kön och ålder. Ett annat syfte är att undersöka vad Gefle Baptistförsamling ansåg vara viktig information om sina medlemmar samt att undersöka om vilka medlemmar som blev uteslutna från församlingen och varför. Klassificeringsschemat har hämtats från Sven Lundkvist och tillägg på schemat har gjorts av mig själv och Udd. Arbetarklassen utgjorde liksom kvinnorna en stor majoritet i församlingen, medan styrelsen utgjordes av män, troligen från medelklassen. Snittåldern hos medlemmarna stiger markant under en 20 års period. Det är framförallt unga män från arbetarklassen som blir uteslutna ur församlingen för världsliga nöjen och synd. Avhållsamhet från alkohol, sex och nöjen såsom kortspel predikas från församlingen. Församlingen skapade egna moraliska lagar som inte gällde de övriga i samhället. Det var viktigast för församlingen att veta när och var medlemmarna blivit döpta samt medlemmarnas namn. Från år 1880 fram till någon gång under 1890-talet var det viktigt för församlingen att veta männens yrke samt kvinnornas yrke eller civilstånd, någon gång under 1890-talet slutar församlingen bry sig om medlemmarnas yrke och istället blev det civilståndet som avgjorde medlemmarnas ”karakter”.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att först kartlägga och lyfta fram det huvudsakliga och viktigaste innehållet i Martinus kosmologi, återgiven i hans huvudsakliga verk; Det Tredje Testamentet, Livets Bok. Jag ämnar också undersöka vem eller vad som Martinus varit påverkad av. Allt detta så att man sedan kan diskutera och finna svar på:</p><p>• Vad är det huvudsakliga innehållet i Martinus Kosmologi?</p><p>• Vad är målet och vägen för människan?</p><p>• På vilket sätt har Martinus påverkats av andra?</p>

<p>The cult of Joan of Arc has always had an effect on the people of France, throughout history. It has aspired too many different views and re-surfaced at times in crisis for France. During some turbulent years after the mid 19^th century the cult seems to have gained popularity. Emotional and historical writing became a fashion and Joan was presented in different ways depending on the writer and his motifs. As nationalistic front gained in popularity they understood to use her symbol in the name of France.</p><p>This following study, named <em>French Nationalism and Joan of Arc: the Use of the Cult of Joan of Arc in France between 1871-1926</em>, has been an attempt to study her cult from an ultra nationalistic point of view. By approaching the subject by a history of ideas theory I have tried to answer my questions in the matter, and tried to de-code the image of Joan of Arc in the name of nationalism. By first studying the nationalistic development in France as background and the basics and philosophy of the ideas I have then begun the research of the period mentioned. First and foremost I have studied the framework of nationalism and then I have used material coherent to my study, such as Action Française, writers of the 19^th-20^th century and other studies. I have come to learn that the cult of Joan was perfect for the time when ultranationalistic feelings grew in the late 19^th century as a response to the ever twisted Dreyfuss-affair. Along with nationalism came anti-Semitism and fascism and in the line of Action Française also royalism. Joan of Arc stood for all those things, at least that is what the nationalist thought, using history and documents to back it up. And if the legend did not fit the purpose, it was made to fit, all in the ideology of nationalism. Joan of Arc became the symbol they wanted for all their own beliefs. Joan of Arc was to be a piece of raw clay, able to take on any form in the hands of politics.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om Haoma som religiös rusdryck. Inom den rådande forskningen, både nationellt och internationellt har riter och rus påverkan ägnats mycket uppmärksamhet, detta gäller även för Haomadrycken. Syftet med denna text är att ge en övergripande bild över vilken huvudingrediensen i Haomadrycken kan ha varit, baserat på tidigare forskning inom ämnet. Med detta inte sagt att jag försöker ge en heltäckande bild av forskningsfältet eftersom det är stort. I detta ligger även min avgränsning, jag har valt de forskningsverk och arbeten som är aktuella för att ringa in de olika forskningsgrenarna vad gäller just vilken huvudingrediensen kan ha varit i den ursprungliga Haomadrycken. Texten kommer även att behandla dagens Haomaritual och hur den utövas idag och dess föregångare. I valet att studera just Haomadrycken ligger även en avgränsning i att inte ge en heltäckande bild av forskningen runt personen Zoroaster. Även om så är fallet är det nödvändigt att ge en kortare överblick över personen och dennes betydelse. För detta ändamål har jag gjort ett urval och valt att använda några forskares arbeten om Zoroaster och den miljö han kom ifrån som en ingång till själva bruket av drycken Haoma.</p> / Uppsatsen har skrivits inom ramen för masterprogrammet "Forntida religioner" som ges i samarbete mellan Högskolan i Gävle, Uppsala universitet och Högskolan Dalarna. Uppsatsen har senare publicerats i "Amirani", nr 21, 2009, http://www.caucasology.com/amirani.htm Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Söderlind-Jaramillo.