Denna uppsats syftar till att analysera hur Jesus och hans anhängare framställs i Markusevangeliet för att sedan jämföra detta med nutida religionssociologiska teorier kring sekter och karismatiska sektledare. Slutligen diskuteras huruvida det är relevant att definiera Jesus och hans anhängare, så som de framställs i Markusevangeliet, som en sekt.   Utifrån den tolkning som framkommer i denna uppsats så argumenterar jag för att Jesus och hans anhängare till stor del kan betraktas som en sekt vars mål var att undervisa och predika om att Guds rike snart skulle komma. Det går även att till övervägande del placera in gruppen i kategorin revolutionistisk- eller apokalyptisk sekt, även om inte heller detta stämmer till fullo då Jesus lägger större tyngd på omvändelsen än dessa typer av sekter beskrivs göra. Jesus framstår som ledare för denna grupp och hans plats i hierarkin framställs bygga på en karismatisk auktoritet som bekräftas av de mirakel och förutsägelser om framtiden som han beskrivs utföra. Det bör dock understrykas att den modell som använts vid analysen är en definition som främst syftar till att appliceras på nutida religiösa grupper, vilket också kan vara anledningen till att definitionen av hela gruppen som en sekt inte stämmer till fullo, däremot så framkommer det att den tolkning som gjorts i denna uppsats visar att teorier kring karismatisk auktoritet till stor del överensstämmer med bilden av Jesus som framkommer i Markusevangeliet.

Ekumenik är ett begrepp inom kristendomen vars syfte inbegriper ett försök att överbrygga samfunds olikheter och främja samarbete i gemensam tro. Ekumenik existerar i flera kristna sammanhang, exempelvis vid kyrkliga sammankomster och internationella samarbeten. Föreliggande studie ämnar undersöka ekumenik i lokal kontext, genom att klarlägga vilka ekumeniska samarbeten som pågår i tre olika samfund, och att ta reda på vilken funktion ekumenik har för samfunden och medlemmarnas engagemang.Studiens centrala del består av svar på semistrukturerade intervjufrågor som ställdes till tre olika samfunds kyrkoledning, en präst och två pastorer. Studien genomfördes på två orter, i två skilda kommuner. Fokus ligger på ekumenisk samverkan och en redogörelse av de funktioner som ekumenik anses fylla hos samfunden och deras medlemmar.Resultaten har tolkats ur ett religionssociologiskt perspektiv med teorier kopplade till funktionalism (funktionalism hänvisar här till religionens funktion för individen och gruppen).Studiens resultat visar att ekumenik kan fylla specifika funktioner hos kristna samfund och deras medlemmar. Den visar också att prioriteringen av ekumenik skiljer sig åt i de tre samfund som ingick i studien. I studien framkom att ekumenik bidrar till att skapa aktiviteter som anses meningsfulla för samfundens medlemmar, exempelvis föreläsningar, andrahandsaffärer och mötesplatser (strandkafé). Ekumenik kan på så vis stärka medlemmars deltagande och bidra till att mer tid ägnas åt ett samfunds verksamheter.

I denna uppsats fördjupar jag mig i hur Westboro Baptist Church ser på människan och hur rörelsen övertygar omvärlden hur en människan ska leva. Uppsatsen är byggd på öppna brev ifrån Westboro Baptist Church som de har publicerat på deras hemsida. Breven behandlar vad Westboro Baptist Church anser vara mänsklighetens syndfulla levnadssätt och ger reprimander mot såväl stora som små aktörer i samhällets kretsar. Målet med uppsatsen är att ge förståelse för hur Westboro Baptist Church kan med hjälp av retoriken knyta samman sin gemenskap, och överleva när hela världen står emot dem. Genom Bergers teori om nomos och den klassiska retorikens tre grundpelare ämnar uppsatsen ge en bild av hur rörelser kan med hjälp av retorikkonsten hålla en rörelse levande trots att de står ensamma mot världen. / In this exam paper I seek a deeper understanding of how the Westboro Baptist Church views human life and how the Westboro Baptist Church tries to convince the world through their rhetoric. The paper is based on open letters by the church which have been published on their website. In the letters Westboro Baptist Church write about, what they think, are the most sinful parts of a human’s life, and they give guidelines as to how people should correct their habits and live a good Christian life. These letters of correction are sent out to people in the social arena, both big and small. The goal of the paper is to give a deeper understanding of how Westboro Baptist Church can keep their congregation alive through its rhetoric, and survive when the whole world is against them. With the help of Peter Berger’s theory of nomos and the three basic focal points of classical rhetorical analysis, this exam aims to give a better picture of how a closely knit group can remain functional when the whole world hates them.

<p>I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen.</p><p>Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet av</p><p>sökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) och</p><p>förklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenska</p><p>pingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om en</p><p>person skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält.</p>

I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen. Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet av sökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) och förklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenska pingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om en person skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält.

Televised news media serves as many people's main source of information about world events and groups of people that they themselves may not interact with. In recent times, the idea of systematic discrimination of political, ethnic and/or religious groups has become a particularly hot topic, not only in Sweden, but in many other countries in Europe and North America as well. This study aims to investigate and shed light upon how Swedish television news media portray Muslims, as a step towards discerning whether an anti-Muslim or discriminating discourse is being employed by these news broadcasters. The research questions that guided this study were formulated as thus: “How are Muslims portrayed in Swedish television news?” “Who are designated as being 'Muslim' by the broadcasters?” and “Can any recurring trends or themes be found in Swedish news media regarding the portrayal of Muslims?”   To answer these questions, a random selection of television news broadcasts was collected from two of the major news programs in Sweden; the 7 pm showing of TV4-nyheterna and the 10 pm showing of SVT 1's Rapport. The segments which were deemed relevant to the study were then subjected to an analysis of narrative features and recurring themes in order to answer the research questions. This study found that the news broadcasters showed a tendency to avoid highlighting the participants' religious identity, except for when it came to the subject of religious extremism and terrorism. Whenever a segment featured groups that were classified as radical, militant Islamists, such as ISIS or Boko Haram, their religious affiliations as Muslims were highlighted, whereas every other participant in the segments were referred to by national or ethnic classifications, such as “Iraqi” or “Yazidi”. Furthermore, only the newscasters themselves were reserved the privilege of designating actors as Muslim or Kurd etc., not the participants in question. While these findings give interesting insights into how Swedish media chooses to employ religious denominations in their news narratives, there still remains much to investigate, as regards to why the media portrayal of Islam and Muslims functions the way it does. Further research on the underlying factors behind the construction of these narrative tendencies, as well as studies that encompass a larger data selection, are required. Furthermore, future studies on how these new media messages contribute to a joint societal narrative and world perception could prove to be very illuminating and a good complement to the research field.

This study in the field of sociology of religion examine how Judaism, Christianity and Islam havebeen interpreted and represented over time in Swedish elementary school textbooks in the subjectof Religion. Three research questions were formulated to see how gender, sexuality and ethnicityare portrayed and how this portrayal has changed over time. The study examines four books, whichwere written between the years 1989 and 2014, by using a qualitative research approach. The theoryIntersectionality is applied in order to analyze and answer the formulated research questions. Theresults from the study show that Judaism, Islam and Christianity have been represented in differentways in the textbooks and that the interpretation has changed over time. Islam is often presentedas an antithesis to the West and European Christianity. However, the change over time shows aslight improvement of the representation of Islam in the studied textbooks. Judaism is in thematerial often represented as a religion that urges people to study, and that the Jewish people oftenare very intelligent. Christianity is the normative lens which the other religions are seen throughand throughout the textbooks it is the religion that is given most focus.

Sverige befinner sig idag i ett post-sekulärt predikament, där Svenska kyrkan och staten är formellt separerade, men är fortfarande praktiskt beroende av varandra på en del områden. Detta märks även av på invånarna, bland vilka det finns de utger sig för att vara sekulära, men ändå väljer att bland annat gå på gudstjänster, konfirmera sig i kyrkan, döper sina barn i kyrkan, gifter sig i kyrkan och använder bibliskt inspirerade uttryck. I denna studie har jag valt att intervjua fyra, enligt egna utsagor icke-troende, vuxna svenskar, om deras exponering av kristna sammanhang och bibliska berättelser i barndomen samt ifall de anser att det har påverkat dem som vuxna. Jag valde sedan att göra en narrativ analys av resultatet, för att undersöka om jag kunde finna någon koppling mellan barndomens upplevelser som de berättade samt deras identitet och värderingar som vuxna, som informanterna inte gjorde. Genom studien kan jag påvisa att det finns fall, där kristna sammanhang eller bibliska berättelser som informanterna exponerats för i barndomen, har påverkat deras värderingar och identitet upp i vuxen ålder. Studiens resultat kan inte statistiskt representera ett samhällsfenomen, men ändå visa på en trend, att om sekulära svenskar tar del av kristna sammanhang eller bibliska berättelser som barn kommer detta att påverka dem som vuxna. Jag anser att detta kan vara ett viktigt område att forska vidare på, då barn idag blir påverkade av en rad olika, religiösa inslag, både i sina dagliga möten med andra människor, i skolan och via olika medier.

Uppsatsen utforskar vad nyandliga tror på och varför, samt hur det nyandliga fenomenet ser ut inom Gävle kommun. Arbetet utgår från den kvalitativa metoden och använder sig av litteraturstudier samt intervjuer, vilket ämnar ge en inblick i nyandliga individers personliga uppfattningar, tankar, och idéer och hur väl dessa överensstämmer med vad som beskrivs i litteraturen. Undersökningen utgår från tre semi-strukturerade intervjuer och personerna valdes utifrån sin tro samt hur involverade de är inom den nyandliga rörelsen. Uppsatsen utgår från ett religionssociologiskt och religionspsykologiskt perspektiv samt sekulariseringsteorin och deprivationsteorin i sin analys.Uppsatsen kommer fram till att nyandlighet är ett samlingsbegrepp som innefattar flertalet trosuppfattningar och trosuttryck. De drar influenser från olika källor som blivit tillgängliga genom de nya kulturella strömningar sekulariseringen och globaliseringen inneburit. Religionens meningsskapande roll har försvunnit, och i avsaknaden av dess vägledande och stödjande funktion har många människor sökt sig till alternativa trosuppfattningar. Den nyandliga rörelsen är inte organiserad och fungerar mer som ett nätverk, och reflekterar vad som är relevant och aktuellt i nutiden. Eftersom den nyandliga rörelsen inte annonserar sin närvaro enligt traditionella kanaler kan det vara svårt för utomstående att hitta till dess aktiviteter och sammankomster. I Gävle har rörelsen inte en speciellt märkbar närvaro, men det finns ett utbrett intresse för nyandlighet.

Titel: Varför Gud?  En studie av ungdomars religiösa attribution i Halmstad   Författare: Emma Göransson och Linn Jönsson   Handledare: Jürgen Offermanns   Frågeställning: Vilka faktorer påverkar valet av religiös attribution hos en ungdom i Halmstad? Finns det några specifika faktorer som förekommer oftare än andra i valet av religiös attribution hos en ungdom I Halmstad? Syfte: Vårt syfte är att finna orsakerna till varför en ungdom i Halmstad blir religiös och vad som kan vara avgörande i ett sådant beslut. Detta gör vi med utgångspunkt i religionssociologiska och religionspsykologiska teorier. Metod: Det är en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras de befintliga teorier gällande religionssociologi och religionspsykologi, vi valt att utgå från. Empirisk studie: Data är insamlad via intervju av tio ungdomar i två religiösa ungdomsgrupper i Halmstad. Slutsats: Vi har kunnat konstatera fem olika faktorer som legat till grund för ungdomarnas religiösa attribution i Halmstad. påverkan från socialt kontaktnät då religionen präglat individens uppväxt då det har funnits en känsla av saknad behovet av förändring i livet sökandet efter en identitet och en samhörighet