Denna uppsats handlar om sambandet mellan kvinnor och New Age-rörelsen och om kvinnor är överrepresenterade i denna rörelse. Som utgångspunkt för detta arbete har jag studerat litteratur angående livsåskådning både historisk och nutida. Jag har vidare gjort två intervjuer med en Reikihealer och en aromamassageterapeut i Gävle för att ta reda på ifall kvinnor är överrepresenterade som kunder hos dem och vad det kan bero på, i så fall. New Age-rörelsen är en synkretism, det vill säga en blandning av många religioner, så det finns en historisk bakgrund till dessa religioner vilket kortfattat tas upp i uppsatsen. Definitionen av vad New Age kan vara för den som är utövare samt vad forskare tycker belyses även i uppsatsen och diskuteras, eftersom definitionen är omdiskuterad. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att ta reda på om kvinnor är en dominerande grupp inom New Age-rörelsen och varför det kan vara så.

Mitt syfte är att ge en bakgrund till att Gårdtjärns Missionsförsamling bildades 23 februari 1908, att beskriva bildandet och den första tidens verksamhet till år 1926. Som titeln antyder vill jag konfrontera denna verklighet mot det ideal av jämlikhet mellan kvinnor och män som finns i orsaken till bildandet, Bibelns ord. De frågor jag ställt till det material jag kunnat ta del av är Hur såg livet i Sättna socken och Gårdtjärns by ut vid sekelskiftet? Hur växte väckelsen fram till det att väckelsen kom till Sättna på 1850-talet? Hur växte väckelsen fram i Sättna socken? Finns det ett samband mellan nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen i Sättna? Hur bildades Gårdtjärns missionsförsamling och vad kan sägas ha legat bakom församlingsbildningen? Vad berättar denna historia om kvinnors och mäns olika roller i väckelsen?

Den kristna meditationens betydelse för den moderna människan. Har den någon betydelse? Arbetet belyser möjliga teorier om huruvida meditationen har fått ett uppsving i det moderna samhället eller om meditationen alltid funnits men har blivit mer konkretiserad idag. Har modernismen i så fall med det att göra? En litteraturstudie för att läsa in mig på tidigare forskning inom ämnet och intervjuer av bl. a. församlingspräster i Gävle stad för att kartlägga förekomst och deltagande. Intervjuer av specialister på området för att få deras teorier om frågeställningen. En kort historisk överblick inledningsvis visar på att meditation funnits sedan ökenfäderna vad gäller innehåll. Ett intervjumaterial som visade på att meditation förekommer i lite olika former samt fått bra respons i församlingarna i Gävle stad. Ett uppsving av kristen meditation i bemärkelsen att man idag talar om meditation vilket man tidigare inte gjorde i samma utsträckning. I dagens samhälle där tystnad och inre frid är en bristvara så både talas det mer om meditation samt att behovet i viss mån ökat då fenomenet inte längre är en självklart integrerad del i människors liv. Fullbokade retreater visar på att människor är beredda att betala för tystnad. Modernismen skapar också ett behov av att blicka inåt sitt inre då vi inte bemästrar vår yttre omvärld med dess överhängande hot. Meditationen svarar bra mot det behovet och kan således vara en av många orsaker till att meditationen idag ligger i tiden.

Hur världen och människan har kommit till har alltid varit en av de mest fundamentala religiösa frågor som funnits. De senaste 200 åren har man dock kunnat börja närma sig dessa frågor på ett vetenskapligt sätt. Vetenskapliga teorier som evolution och Big Bang står dock i motsats till bibelns skapelseberättelse om att gud skapat världen och människan på sex arbetsdagar. Skapelsetroende har på senare tid även de börjat arbeta på vetenskapligt sätt genom att ta fram en teori som de kallar intelligent design (ID). Denna teori ska vara ett alternativ och en kritik till evolutionen och Big Bang. ID beskriver världen som skapad av en intelligent designer. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och undersöka den svenska bibliska skapelserörelsen. Detta gör jag genom att studera om det finns organisationer som arbetar för skapelsetron på Internet. Jag gör även en undersökning och analys av den svenska, förespråkande litteraturen i ämnet. Mina resultat har visat att den svenska skapelserörelsen inte är så speciellt stor. Främst i ledet står den ideella föreningen Genesis som enbart koncentrerar sig på skapelsefrågan. Övriga organisationer som jag hittat arbetar allmänt för kristen apologetik och är på så vis inte specialiserade på just skapelsen. All förespråkande litteratur som jag hittar har på ett eller annat sätt någon anknytning till Genesis. Det visar sig även att all denna litteratur (som tar upp intelligent design) sätter in designteorin i ett religiöst sammanhang och bidrar så till att späda på diskussionen om ID verkligen är en vetenskaplig teori eller om det bara är en förfinad form av kreationism.

Undersökningen bygger på de frågor som väckts då jag flera gånger under våren och sommaren 2001, sett att media uppmärksammat Svenska kyrkan. Det har skrivits rubriker som sagt att Svenska kyrkan genomgår en kris. Det har också varit reklaminslag som kyrkan själv anordnat i rekryteringssyfte. De frågeställningar som legat till grund för uppsatsen lyder: Är det ett faktum att Svenska kyrkan befinner sig i kris? Varför begär människor utträde ur Svenska kyrkan? Hur ser relationen Svenska kyrkan - folket ut, upplevs relationen som en krock eller ett möte? Slutsatserna av undersökningen visar att de intervjuade kyrkoföreträdarna anser att kyrksamheten inom församlingen är relativt stark. De upplever därför inte att kyrkan genomgår någon direkt kris. Däremot poängterar den intervjuade komministern att han visst kan känna oro inför framtiden i och med att besöksantalen vid de vanliga söndagsgudstjänsterna inte alls är så höga som vid exempelvis temagudstjänster med speciella inslag. Den intervjuade kyrkoherden håller med om att besöksamtalen då är lägre, men han visar ingen oro över detta, utan hänvisar istället till de speciella gudstjänster då det är väldigt höga besöksantal. Dessa iakttagelser, att de vanliga söndagsgudstjänsterna får alltmer minskat antal besökare, medan andra temagudstjänster med speciella inslag istället ökar, följer den utveckling som kan skönjas även i övriga delar av landet. Även om kyrkoherden inte uttrycker någon direkt kris för kyrkans räkning, så upplever komministern ändå en viss oro inför framtiden.

Religiös fundamentalism har på senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhälle. Detta för att sekularisering i sig inte innebär att människor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats från det offentliga till det privata. På grund av att fundamentalism ofta motsätter sig demokrati och pluralism, värden som ska främjas enligt den svenska läroplanen, är det viktigt att skolelever får bekanta sig med fundamentalism som fenomen. Därför undersöker jag i denna uppsats vilken bild läroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell Härenstam finns det problem med att försöka framställa religioner på ett objektivt sätt i läroböcker. Detta eftersom författaren aldrig kan bortse från sina egna värderingar och kultur. ”Kunskap är alltid någons kunskap.” Därför ställer Härenstam den objektiva, positivistiska kunskapen mot det hermeneutiskt, vidgade perspektivet och menar att religioner bör belysas ur så många perspektiv som möjligt. Undersökningen omfattar sex stycken böcker där den äldsta är från 1997 och den nyaste från 2007. Genom textanalys kommer jag fram till att fundamentalism inte ges så mycket utrymme i läroböcker. De former av fundamentalism som presenteras är främst kristen och muslimsk fundamentalism. Den kristna formen beskrivs som något som förekommer inom mindre församlingar och sekter och vänder sig mot modern vetenskap medan den muslimska formen beskrivs som ett fenomen som har ett större folkligt stöd än den kristna och främst vänder sig mot västvärldens influenser. Profana, hinduistiska och judiska former av fundamentalism förekommer också men inte alls i samma utsträckning. Den objektiva kunskapssynen är dominerande i böckerna medan de böcker som jag anser som bäst i undersökningen kombinerar både försök till objektiva framställningar med olika perspektiv på fenomenet och diskussionsfrågor som tar utgångspunkt i elevernas egna bilder av fundamentalism.

Syftet med denna uppsats var att objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsåskådningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionsläroböcker som är publicerade på 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsåg att kartlägga fyra läroböckers innehåll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehållsliga värde i form av objektivitet, saklighet och nutidsanknytning. Granskningen visade att läroböckerna innehöll en ansenlig mängd av schabloniserande bilder som föreställde livsåskådningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut särskiljande drag i troende människors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende människor inom de berörda livsåskådningarna lever i en vardagskontext som är ceremoniellt styrd, främmande och exotisk. Granskningen visade också att det fanns, men i en mer blygsam utsträckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill säga objektiva bilder som är aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende människors vardagsliv.

Vi valde uppsatsämnet efter att vi tidigare i vår utbildning besökte Södertälje och då tyckte det var en fascinerande stad med en sådan blandning av olika religiösa samfund. Vi inledde vår undersökning med att kontakta församlingsprästerna för de två Syrisk-ortodoxa kyrkorna. Vi samtalade med var och en av dem i deras respektive kyrka. En diakon fick vi också möjlighet att träffa och prata med. Vi skickade våra intervjufrågor till de som vi tidigare intervjuat och de lämnade vidare frågorna till andra människor i församlingen. Vi har även intervjuat andra personer som vi själva valde ut. De frågor vi ställde har varit lika för alla som intervjuats och med en given ordning. De vi mött har visat stor generositet och en önskan att dela med sig av sina minnen. Intervjuerna vi gjort har berört oss, och de personliga berättelserna från människor vi mött kommer att finnas kvar hos oss en lång tid framöver. Vi har också deltagit i gudstjänster i kyrkorna. Vår metod har varit kvalitativ, och vi har utifrån ett hermeneutiskt perspektiv granskat och tolkat materialet i de intervjuer som gjorts. Den litteratur som använts har gett oss kunskap om kyrkan historiskt och i nutid samt om dess medlemmar.

Denna uppsats behandlar det fenomen som uppstår när en, mer eller mindre isolerad, grupp religiöst hängivna människor, hamnar i en så pass allvarlig konflikt med staten och dess instutitioner att våldsamheter uppstår. Fenomenet brukar gå under beteckningen fanatiskt religiöst våld, och är i dess västerländska tappning mer eller mindre synonymt med sekter och sekterism. P.g.a. ämnets digra karaktär är en kraftig begränsning nödvändig för att kunna behandla ämnet i en C-uppsats. Jag har därför gjort valet att koncentrera mig på de två mest extrema och medialt uppmärksammade fallen av religiöst sektvåld. Då ett av syftena med uppsatsen är att undersöka orsakerna till hur och varför väpnade konflikter uppstår mellan stat och sekt har jag valt att utesluta de fall där enbart kollektivt själmord av och med sektmedlemmarna utförts, utan inblandning av staten. Exempel på dylika är Heavens Gate (Hale-Bopp sekten) och allra senast den Ugandiska neo-katolska domedagssekten ”Restoration of the ten commandments of God”, där över tusen människor begick kollektivt självmord. Dessa och liknande händelser är onekligen mycket intressanta, men faller tyvärr utanför ramen för detta arbete.

Syftet med uppsatsen är att undersöka varför människan väljer att tro på New Age. Många människor har ett behov av att hitta andra värden än de materialistiska samt vetenskapliga. Deprivationsteorin stödjer tanken att vi kan söka efter andra värden i livet. Vi har behov av att ha kontakt med det översinnliga. Vid känsla av maktlöshet kan behovet aktualiseras. Inom denna ideologi finns betoning på känslan och intuitionen som kan legitimera tron. Vidare har man en positiv syn på människan samt en helhetssyn på både människan och världen. Till sin hjälp har det utvecklats metoder och tekniker som kan användas. Toleransen är hög för mångfalden och individen kan välja om hon vill vara privatreligiös eller ingå i ett nätverk. För att få kunskap om attraktionskraften inom New Age har jag läst litteratur samt tidningar i ämnet. Detta har jag sedan försökt sammanställa och lyfta upp för att sedan få en bild av vad människan erfar inom New Age.