Svenskarnas attityder till monarkin i Sverige är generellt positiva enligt de SOM-undersökningar som årligen skickas ut till svenska hushåll och den dominerande ståndpunkten är att monarkin ska bevaras. Den svenska monarkins existens upplevs överlag som en icke-fråga då kungen inte besitter någon formell, politisk makt och anses därmed som harmlös och oförarglig. Tidigare forskning visar att politiska åsikter påverkar inställningen till monarkin. I den här studien tillämpas en linjär sannolikhetsmodell för att undersöka svenskarnas inställning till att vilja behålla respektive avskaffa monarkin utifrån politiska och demografiska faktorer, med hjälp av datamaterial från 2022 års SOM-undersökning. De politiska åsikterna undersöks primärt utifrån den subjektiva vänster-högerskalan, tillsammans med en variabel som mäter graden av nöjdhet med demokratin och en som mäter vad som värderas mest av rättigheter och friheter respektive nationella och traditionella erfarenheter. I likhet med tidigare forskning visar resultaten av studien att det finns ett stabilt och statistiskt signifikant samband mellan politiska åsikter och attityder till monarkin där de som placerar sig själva längre åt höger är mer benägna att vilja behålla monarkin. De demografiska faktorerna kön, ålder och utbildningsnivå visar också på statistiskt signifikanta samband i linje med den tidigare forskningen där kvinnor, äldre och lågutbildade är mer benägna att vilja behålla monarkin. Studiens resultat diskuteras utifrån Émile Durkheims begrepp samhälle, sociala fakta, kollektiva representationer och symboler.

<p>Detta arbete tar upp och diskuterar det eventuella användandet av representationer i en autonom robot kontrollerad av ett extended sequential neural network (ESCN). Diskussionen utgår från en tidigare distinktion, framförd av bl.a. Bickhard och Terveen (1995), mellan traditionella representationer, som förespråkas av kognitivismen, och interaktiva representationer, som förespråkas av många företrädare för en mer förkroppsligad och situerad syn på kognition. Resultatet i detta arbete visar att det är möjligt, med hänvisning till robotens interna tillstånd, att påstå att roboten inte använder sig av representationer i någon traditionell bemärkelse. Resultatet visar vidare att det är möjligt att hävda att roboten använder sig av interaktiva representationer. Detta resultat är av intresse som förklaringsmodell till representationsbegreppet vid fortsatta försök att modellera kognition med hjälp av ESCN inom adaptiv robotik.</p>

Detta arbete tar upp och diskuterar det eventuella användandet av representationer i en autonom robot kontrollerad av ett extended sequential neural network (ESCN). Diskussionen utgår från en tidigare distinktion, framförd av bl.a. Bickhard och Terveen (1995), mellan traditionella representationer, som förespråkas av kognitivismen, och interaktiva representationer, som förespråkas av många företrädare för en mer förkroppsligad och situerad syn på kognition. Resultatet i detta arbete visar att det är möjligt, med hänvisning till robotens interna tillstånd, att påstå att roboten inte använder sig av representationer i någon traditionell bemärkelse. Resultatet visar vidare att det är möjligt att hävda att roboten använder sig av interaktiva representationer. Detta resultat är av intresse som förklaringsmodell till representationsbegreppet vid fortsatta försök att modellera kognition med hjälp av ESCN inom adaptiv robotik.

Denna uppsats ingår inom det vetenskapliga fältet Fat Studies där målet är att utmana den stigmatisering som överviktiga individer upplever socialt och psykiskt. Syftet med denna uppsats är att studera hur överviktiga karaktärer porträtteras i den amerikanska reality-serien Here Comes Honey Boo Boo samt hur genus och klass representeras i relation till fetma. Mina frågeställningar är följande: 1) På vilket sätt porträtteras de överviktiga karaktärerna i tv-serien Here Comes Honey Boo Boo? samt 2) Hur representeras genus och klass i relation till fetma Here Comes Honey Boo Boo? Mitt metodval ingår inom den kvalitativa innehållsanalysen. Jag har applicerat en textanalytisk metod på mitt studieobjekt där jag kartlagt nyckelscener och huvudteman. Jag har i relation till uppsatsens syfte försökt finna återkommande mönster att bygga min analys på. Den teoretiska begreppsramen består av Stuart Halls (2013) representationsteorier samt Bakthins (1984) begrepp carnivalesque. Sedan vävs begreppet panopticism in med understöd av Betterton (1996) och Kristevas (1982) teoretiseringar för att erhålla en allmän bild om hur kvinnan relateras till sin vikt. För att teoretisera begreppen klass och genus i relation till fetma används begreppsförklaringar tagna från Rothblum och Solovays (2009) antologi The Fat Readers studie. Studien visar flera intressanta resultat i relation till teoretiseringen. Det mest utmärkande resultatet är att serien Here Comes Honey Boo Boo försämrar den rådande bilden som finns av överviktiga individer genom att porträttera dem på ett förlöjligande, humoristiskt och groteskt sätt. Kroppsliga reaktioner och andra djuriska instinkter är ett genomgående inslag i serien och tyder på att Here Comes Honey Boo Boo är en serie vars handling utgår från begreppet carnivalesques grunder. Ett överraskande resultat är det faktum att överviktiga män och kvinnor porträtteras på olika sätt i serien trots att kroppshyddorna är lika stora. Det var svårt att borste från aspekter som klass och genus i relation till fetma, de är närvarande i form av kroppen som klassbeteckning och skillnader i representationer mellan könen.

Idag råder ett växande intresse för kost och matlagning och det kommer allt fler nya forum för presentation av matlagning. Även det traditionella forumet kokboken har påverkats av den växande matlagningstrenden. Syftet med den här studien är att utifrån teorier om genus, representationer och streotyper undersöka om könet har en avgörande betydelse för vilken kost som presentereras samt hur genus konstrueras i Svenska kokböcker. För att ta reda på detta inelddes studien först med en kvantititv innehållsanalys av 107 kokböcker, samtliga utgivna på Bonnier fakta och Norstedts förlag under åren 2014 och 2015 i syfte att kartlägga sambandet mellan kost och kön. Baserat på det resultat som framkom valdes två kokböcker ut för att mer djupgående analysera hur genus kan konstrueras i bilder med hjälp av en semiotisk bildanalys. Böckerna som ingår i den kvalitativa delen är Moberg. Maten, drycken och konsten att kombinera (2015) av Per Morberg samt Tinas sommar (2015) av Tina Nordström. Reslutatet från dessa två analyser visar att författarnas kön har betydelse för vilken kost som presenteras i böckerna. Kvinnor skriver i större utsträkning än män om teman som rör hälsa, dieter, vegitarisk och vegansk mat och sötsaker. Män skriver istället mer om alkhol och olika kötträtter. I den semiotiska bildanalysen ser vi hur streotypa könsroller konstrueras och på så vis bidrar med ett upprätthållade av hegemoniska förhållanden där det kvinnliga könet underordnas det manliga i form av ett särskiljande och objektifierande.

Vargens återkomst har gett upphov till olika attitydsyttringar, boende i vargområden är i regel mernegativa till vargen än de som bor utanför dessa områden. Genom att mäta vilka attityder som finnstill varg kan forskare ge incitament till makthavare om hur vargförvaltningen upplevs avallmänheten.Den här studien är en kartläggning av forskningsläget under åren 2000 – 2014 rörande attityder tillvarg i Sverige och Norge. De variabler/grupper av individer som forskare inom området använderför att mäta vem som har vilken attityd är jägare, djurägare, boende på landsbygd utanför vargområde, boende på landsbygd i vargområde, boende i stad med flera. Vi finner att studierna tar uppteorierna social representation, centrum och periferi och NIMBY (Not In My Backyard). Manproblematiserar dessa i varierande grad utifrån de teorier som används. Något vi menar ärproblematiskt då forskningen blir enkelspårig och grund. Vi vill se en bredare problematiseringutifrån de teorier som redan framkommit i forskningen och ifrågasätter varför inte fler teorier ochvariabler undersöks. Vi efterfrågar ett vidare perspektiv där forskaren exempelvis gör tolkningarutifrån olika samhälleliga maktfigurationer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka resurser för kommunikation som elever använder under arbetet med matematiska problem. Denna studie baseras på en tidigare genomförd litteraturstudie i vilken forskning gällande undervisning genom matematisk problemlösning undersöktes. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är Selander och Kress (2010) framställning av resurser vilka också utgör utgångspunkten i den senare analysen av de genomförda elevintervjuerna. Tio elevintervjuer utgör basen i den här studien där elever i förskoleklass samt årskurs två har intervjuats samtidigt som de utfört matematisk problemlösning. Resultatet visar att elever använder framförallt gester och ljud även om alla, i bakgrunden beskrivna kategorier av resurser för kommunikation, återfinns i resultatet. Bilder och skrivtecken är de resurser för kommunikation som används minst frekvent av eleverna i studien. Studien har utgått från följande resurser för kommunikation, vilka återfinns som en röd tråd i denna studie: skrivtecken, bilder, ljud samt gester. Ursprunget till begreppet kommer från den engelska beskrivningen av modes. / <p>Matematik</p>

Denna uppsats utreder hur representationer av samhället formas i samspelet mellan samhällsexpertis, politisk debatt och mediala arenor. I fokus står uppkomsten och etableringen av ”låginkomsttagaren” i Sverige. Klassifikationen användes första gången under tidigt 1960-tal. Genom tillsättandet av låginkomstutredningen 1965 fick experter möjligheter att definiera och undersöka denna nya grupp. Dessa samhällsvetare var ofta radikala samhällskritiker som ville förändra samhällets sociosymboliska indelningar, och deras beskrivningar av låginkomsttagaren gavs stor plats i massmedia. Utanför utredningen brukades klassifikationen för politiska och sociala strider. Låginkomsttagare började snart användas som en identitetsposition, av aktörer med allt från radikala till konservativa ståndpunkter. Klassifikationen var sammanfattningsvis oerhört produktiv. Nya samhällsanalyser, politiska strategier och identitetspositioner etablerades.

Syftet med studien är att kartlägga årskurs fyra elevers bråkkunskaper och utforma lektioner som på bästa möjliga sätt bidrar till elevernas lärande. Vi har valt att använda oss av en learning study. I metoden kartläggs elevernas förkunskaper och kritiska aspekter identifieras. Dessa kritiska aspekter ligger till grund för hur lektionerna utformas. Efter två lektioner genomförs ett eftertest som ligger till grund för analysen av resultatet. Studien lägger vikt vid variationsteori, multipla representationer och tranformationer. Genom lektionsplanering utifrån ovannämnda teorier och med elevernas kritiska aspekter i fokus visar resultatet i studien att genomförandet gav eleverna goda möjligheter för lärande och utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka resurser för kommunikation som elever använder under arbetet med matematiska problem. Denna studie baseras på en tidigare genomförd litteraturstudie i vilken forskning gällande undervisning genom matematisk problemlösning undersöktes. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är Selander och Kress (2010) framställning av resurser vilka också utgör utgångspunkten i den senare analysen av de genomförda elevintervjuerna. Tio elevintervjuer utgör basen i den här studien där elever i förskoleklass samt årskurs två har intervjuats samtidigt som de utfört matematisk problemlösning. Resultatet visar att elever använder framförallt gester och ljud även om alla, i bakgrunden beskrivna kategorier av resurser för kommunikation, återfinns i resultatet. Bilder och skrivtecken är de resurser för kommunikation som används minst frekvent av eleverna i studien. Studien har utgått från följande resurser för kommunikation, vilka återfinns som en röd tråd i denna studie: skrivtecken, bilder, ljud samt gester. Ursprunget till begreppet kommer från den engelska beskrivningen av modes. / <p>Matematik</p>