41 |
Samspelet mellan textens delar : En multimodal läroboksanalys av två NO-läroböcker för årskurs 1–3.Gissele, Gomez Cruz, Frida, Jakobsson January 2021 (has links)
No description available.
|
42 |
Mångtydighet hos visuella representationer av magneter : Elevers spontana metaforer och tolkningar av visuella representationer inom elektromagnetism / Ambiguity in visual representations of magnets : Pupils’ spontaneous metaphors and interpretations of visual representations in electromagnetismHolmqvist, Cecilia January 2020 (has links)
Den här studien syftar till att undersöka hur gymnasieelever tolkar visuella representationer av magneter som förekommer i läroböcker i gymnasiet. Genom observationer av elever som löser uppgifter undersöks elevernas tolkningar av representationer som förekommer i fysikundervisning. Data analyseras tematiskt och en induktiv analys görs inom varje tema. Huvudresultaten är att i) eleverna använder spontana metaforer för att förklara magnetiska fenomen samtidigt som de väljer förklaringsmodeller som innehåller elektriska laddningar, samt att ii) eleverna uppfattar flera olika meningsförmedlande faktorer hos magneter i visuella representationer. I mångtydiga visuella representationer av magneter använder eleverna olika huvudsakliga strategier för att analysera representationerna vilket kan leda till motstridiga tolkningar beroende på hur den visuella representationen är utformad. Elevernas spontana metaforer för att beskriva orsaken till permanentmagneters magnetism riskerar att leda till förklaringsmodeller baserade på elektriska laddningar, vilket i sin tur kan ge en bristande insikt i att magnetism hos permanentmagneter är en materialegenskap. Dagens snabba utveckling av magnetiska tillämpningar, såsom magnetiska hårddiskar och magnetiska motorer i elbilar, gör att fysikämnet behöver lyfta aspekter av hållbar utveckling kopplat till magnetiska material då dessa är en ändlig resurs.
|
43 |
Att representera tal i decimalform : En kvalitativ intervjustudie om hur lärare undervisar för att elever ska skapa förståelse för tal i decimalform genom olika representationsformer / Representation of decimal numbers : A qualitative interview study on how teachers teach pupils to create an understanding of decimal numbers trough different representationsSchultheiss, Joshua January 2021 (has links)
I kursplanen för matematik beskrivs att elever ska ges förutsättningar att tolka vardagliga och matematiska situationer genom att använda matematiska uttrycksformer. Begreppet uttrycksformer likställs i den här studien med representationsformer. Studiens syfte är att ta reda på vilka sätt lärare använder olika representationsformer för att elever ska ges möjlighet att skapa förståelse för tal i decimalform. Utgångspunkten i denna studie är en kvalitativ intervjustudie som inriktas mot lärares beskrivningar av sin undervisning kring tal i decimalform. Den empiriska insamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta lärare. Som utgångspunkt i studien har ett teoretiskt ramverk använts för att analysera den insamlade empirin i form av en tematisk analys. Analysen visar att lärare använder olika representationer i undervisningen inom varje representationsform. I resultatet framgår vad lärare anser vara relevant för att elever ska skapa förståelse för tal i decimalform och hur lärarna väljer att undervisa inom området. Den vanligaste representationen lärarna valde att inkludera i undervisningen var tallinjen men även tio-basmaterial och andra laborativa material används. / The curriculum for mathematics describes that pupils should be given conditions to interpret everyday and mathematical situations by using mathematical different forms of expression. The concept of forms of expression can be equated with representation. The aim of this study is to find out how teachers use representations to give pupils the opportunity to create an understanding of decimal numbers. This study is using qualitative interviews that are focusing on teachers’ description of their teaching of decimal numbers. The collection of data was conducted through semi-structured interviews with eight teachers. As a starting point in this study, a theoretical framework has been used in order to analyze the collected empirical data tough a processed thematic analysis. The analysis shows that teachers use different kinds of representations in their teaching. The results show what teachers consider as relevant for pupils to know to create an understanding to enhance their knowledges of decimal numbers and how teachers choose to teach in the area. The most common representation the teachers chose to include in their teaching was the number line, but base-ten materials and other laboratory materials are also used.
|
44 |
Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton : En kulturanalytisk studie av betydelser, meningssammanhang och representationerLindholm, Jenny January 2022 (has links)
I denna uppsats studeras kortfilmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton (1975) utifrån hur olika betydelser konstrueras och gestaltas i filmen i samband med hur dessa gestaltningar tolkas och upplevs av publik. Den intersektion som föreligger inom spänningsfältet mellan kulturprodukt och filmpublik utgör en central del av uppsatsens intresseområde; vilket är varför de två sinsemellan olika materialkategorierna, dels filmen som kulturell artefakt, dels betraktares upplevelser, undersöks i samverkan. Genom att analysera hur individer interagerar med Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton och gör den till en del av sina julfiranden kan samband mellan populärkultur, media och betydelseskapande beteenden synliggöras. Uppsatsens empiriska material utgörs av fyra intervjuer, en filmanalys samt nedslag i kringliggande kontextuella faktorer som bedömts relevansbärande. Då kulturprodukter bör granskas utifrån sina egna ramar utforskas även de specifika fragment som utgör tecknad film. Allt detta undersöks i kombination med julen som högtid, vilket bjuder in till ett fält laddat med täta värderingar, subjektiva tolkningsprocesser och fascinerande verklighetskonstruktioner. Representationer bär på mängder av värderingar som alla bör förstås i samband med reella vardagsmänniskors verkligheter, då dessa påverkar varandra i konstant symbios. Förståelsen av denna kombination, i kombination med synliggörandet av olika tidsandor och identitetsprocesser bidrar till en komplex och mångfacetterad kunskapsproduktion kring både mänsklighet och dagens samhälle.
|
45 |
Uppgiften var bra för då behöver man inte tänka på bara ett sätt : Elevperspektiv på problemlösning och öppna matematiska problemKulenovic, Bianca, Olsson, Hanna, Trege Nilsson, Josefin January 2023 (has links)
Den här empiriska studiens syfte var att undersöka lågstadieelevers upplevelser med att arbeta med öppna matematiska problem genom intervjuer, samt att skapa en större förståelse för hur elever kan lösa dessa typer av uppgifter med hjälp av representationer och lösningsstrategier. Datan har analyserats utifrån en kvalitativ tematisk analys. Studiens empiri samlades in genom att samtliga elever i respektive årskurs fick lösa ett öppet matematiskt problem med valfri representation och/eller strategi. Därefter genomfördes en semistrukturerad intervju där tre elever i årskurs två och sex elever från årskurs tre intervjuades. Resultatet visade att flertalet elever använde representationerna bild, symbol samt bild och symbol i kombination. Dessutom visade resultatet att de flesta eleverna föredrog lösningsstrategierna rita en bild samt gissa och pröva. Dock har vissa utav eleverna enbart redovisat svar och det är därför svårt att veta hur de har tänkt kringt uppgiftens lösning. Med utgångspunkt i elevernas intervjusvar har tre teman kunnat urskiljas, bilder bidrar till lösning, öppna matematiska problem är nytt och flera möjliga svar uppskattas
|
46 |
Multimodala representationer av fotosyntes och cellandning i NO-läromedel : En kvalitativ läromedelsanalys av biologi- och kemiläromedel för årskurs 4–6 / Multimodal representations of photosynthesis and cellular respiration in science teaching materialsNygren, Amanda January 2023 (has links)
Med utgångspunkt i semiotik och multimodalitet syftar denna studie till att bidra med ökad kunskap om hur fotosyntes och cellandning presenteras och uttrycks i biologi- och kemiläromedel. Urvalet bestod av två förlagsproducerade läromedel med olika upplägg där ett begränsat antal sidor analyserades baserat på dess innehåll av multimodala representationer. Analysen utgick från en kvalitativ metodanasats. Resultatet visade att illustrationer är den vanligaste representationsformen som skildrar fotosyntes och cellandning i både biologi och kemi. Vanligast är att illustrationerna är på makronivå där elever möter processerna via semiotiska modaliteter som är synliga med blotta ögat. I ett fåtal fall uttrycks de kemiska processerna på makro- och submikronivå där molekyler och celler är bildliga semiotiska modaliteter. En av slutsatserna var att de samband som granskats kan variera stort från ett uppslag till ett annat och kan kräva en djupgående analys för att synliggöra samtliga element i både bild och text. Resultatet pekade också på att kemiämnet gav större utrymme åt cellandningen vilket var en av de större skillnaderna mellan ämnena. De textuella formlerna för fotosyntes och cellandning förekommer i de båda ämnena med samma begrepp och utgör istället den främsta likheten. Kemiämnet använder över lag en mer vetenskaplig begreppsnivå och beskriver i ett flertal fall de kemiska processerna på molekylär nivå. / <p>NO</p>
|
47 |
Hur tolkar pedagoger barns inflytande över förskolans miljö?Kristiansson, Carina, Larsson, Linda January 2015 (has links)
Förskolans miljö är en viktig del i förskolans verksamhet och vår studie undersöker hur pedagoger tolkar barns inflytande över förskolans miljö. Fokus under undersökningen är vårt antagande om att pedagogernas sociala representationer påverkar barns möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Vår uppfattning är att förskolans läroplan ger utrymme för olika tolkningar av hur pedagoger bör sträva mot målen i förskolans läroplan och därmed spelar de sociala representationerna en stor roll i hur dessa tolkas. Vi menar att pedagogernas sociala representationer formar verksamheten i förskolan och därmed även barnens möjligheter till inflytande över förskolans miljö.Undersökningen är baserad på tre olika fokusgruppsintervjuer med pedagoger i förskolan som deltagare och syftet var att diskussionerna skulle synliggöra pedagogernas olika tolkningar av barns inflytande över förskolans miljö. Vår studie visar att pedagogerna anser att de arbetar medvetet med att barnen ska ha inflytande över förskolans miljö, samt att de sociala representationerna skiljer sig mellan de olika förskolorna. Resultatet från vår studie stärker vårt antagande om att pedagogernas sociala representationer påverkar barnens möjligheter till inflytande över förskolans miljö.
|
48 |
Hur tolkar förskollärarna barns lärande och inflytande när det gäller användandet av datorplattan i förskolan?Andersson, Sofie January 2016 (has links)
I denna studie undersöker jag hur de sociala representationer som förskollärarna har om datorplattan påverkar hur den används i den pedagogiska praktiken för barnen. Förskollärarnas uppgift är att sträva efter de målen som står i läroplanen, men hur man når målen beror på hur förskollärarna tolkar dess innehåll. Förskollärarnas föreställningar kan påverka vilka kunskaper och erfarenheter som barn får ta del av när det gäller datorplattan. Förskollärarna ska lägga grunden till de kunskaper som barnen behöver för att de ska kunna bli självständiga individer i samhället. Datorplattan är en del i detta och därför är förskollärarnas föreställningar kring den ett relevant ämne att undersöka.Undersökningen baseras på fyra intervjuer med förskollärare från två förskolor. Syftet med intervjuerna var att synliggöra de föreställningar som förskollärarna har när det gäller lärande och barnens inflytande kopplat till datorplattan och om förskollärarna anser att det finns något negativt med barnens användande av den. Studien visade att förskollärarna anser att barnen kan lära sig det mesta med datorplattan med stöd ifrån pedagogerna. Det visade sig att projektet/temat helt formades efter barnens intresse och att datorplattan användes som ett redskap för att tillgodose varje barns behov i lärandet. Det negativa kopplas till våldsspel, spelberoende och tidsfördriv.
|
49 |
Konsten att förstå algebra : Hur matematiska representationer kan vara ett verktyg för att skapa förståelse hos elever / The art of algebra : How mathematical representations can create understanding among students.Oliver, Nilsson January 2024 (has links)
I en jämförelse med andra länder verkar det vara så att Sveriges elever presterar på en lägre nivå i matematik. Vidare finns det indikationer på att svenska elever har särskilt svårt för algebra. Undervisningen i algebra överlappar med samtliga områden inom matematiken och därför är det problematiskt att svenska elevers algebraiska förmåga ser ut som den gör. Syftet med studien är då dels att presentera potentiella förklaringar till varför svenska gymnasieelever har svårigheter i algebra. En tillämpning av matematiska representationer i undervisning anses vara ett verktyg för att öka elevers förståelse av ämnet och därför ämnas det också undersökas hur detta kan ske. Den metod som använts för inhämtning av data är en tematisk analys och urvalskrav för studien har varit att samtlig litteratur ska relateras till gymnasiet, matematik, algebra, representationer och svårigheter i ämnet. Resultatet av studien tyder på att en missförståelse för aritmetik, tillämpningen av matematiskt symbolspråk och ett felaktigt abstrakt användande av algebraiska metoder bidrar till gymnasieelevers svårigheter i algebra. För att motverka dessa svårigheter tyder litteraturen på att det är en god idé att i undervisningen använda sig av bildliga, numerära, verbala och symboliska matematiska representationer dynamiskt. Rent konkret innebär detta att alltid låta symboliska matematiska representationer kombineras med minst en till typ av representation för att låta eleverna observera och jämföra olika illustrationer av samma matematiska förhållande. Som lärare är det därför viktigt att beakta denna aspekt när undervisning planeras och utformas. På detta sätt får elever en helhetsbild av algebra samt olika matematiska perspektiv. Fortsatta studier kan göras genom att faktiskt besöka skolor och undersöka hur elever löser uppgifter beroende på vilka matematiska representationer de använder.
|
50 |
Effekter av lärardemonstrationer och experiment i NO- undervisning på högstadiet / Effects of teacher demonstrations and experiments in NO- teaching in lower secondary schoolZuher, Stefan January 2023 (has links)
Syftet med undersökningen är att belysa och exemplifiera hur NO-undervisningen kan bli mer elevcentrerad utan att tappa kunskapsinnehåll. Syftet har specificerats genom forskningsfrågan: Hur påverkar genomtänkta lärardemonstrationer i NO-undervisningen elevernas provresultat? Undersökningsgruppen består av sex klasser i grundskolans högstadium. Klasser som på schemat har fysik (tryck) i årskurs 7 samt kemi (syror och baser) i årskurs 8. Undervisningen (interventionen) fokuserade lärardemonstrationer med elever som assistenter kombinerat med övertänkta diskussionsfrågor. Eventuell utveckling av kunskapsnivån skattades med kvantitativa mått på grundval av skriftliga prov före och efter undervisningen. Prov som bedömdes med ledning av de nationella provens A, C och E bedömningsmallar. En signifikant förbättring konstaterades (p <0,05 via t-test) mellan prestation på prov efter jämfört med före interventionen. Inga generella slutsatser dras men för den aktuella undersökningsgruppen antas den genomförda (teoretiskt grundade) interventionen öka elevernas motivation och bidra till ett mer elevaktivt klassrumsklimat.
|
Page generated in 0.1173 seconds