Syftet med denna studie är att synliggöra den förståelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. Här studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. Frågeställningarna som utforskas är: Hur används normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstås i relation till andra teoretiska begrepp? För att synliggöra den vardagsförståelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter används en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgångspunkt i normbegreppets synonymer och attribut. Empirin analyseras utifrån begreppen roller, förväntningar, referensgrupper och sociala representationer. Resultatet visar att normbegreppet används på flera olika sätt för att diskutera den sociala dimensionen av tillvaron, med fokus på sociala begränsningar. Framför allt belyser studien hur normbegreppet i betydelsen föreställningar (om sociala grupper) här flyter samman med förståelsen av normer som förväntningar (riktade mot individer).

The aim of this thesis is to examine representations of masculinity in the activities of a local professional wrestling promotion. After briefly outlining what professional wrestling is, the study draws on a body on feminist and intersectional theory which critiques the notion of gender as a binary and essential category. The material comprises 10 recorded shows and oth- er material published on Sthlm Wrestling’s website between 2010 and 2013, and is analyzed using a qualitative methodology derived from cultural studies. The thesis argues that there are many different types of masculinities in the narrative, which are constructed in relation to different power hierarchies such as ethnicity, class, sex and sexuality. The few female wrestlers are marginalized, but not sexualized as in the U.S. context. The heels (rule-breakers) are found on the borders of social and cultural categories, and there is an explicit SM-narrative present.

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för olika faktorer som utgör hinder eller som underlättar beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten. Studien syftar även till att undersöka hur lärare uppfattar och beskriver kontakten med socialtjänsten i ärenden med barn som far illa.  De frågeställningar som fokuseras är: Vad kan utgöra hinder för respektive underlätta beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten samt hur uppfattar och beskriver lärare kontakten med socialtjänsten under orosfasen, anmälningsfasen och utredningsfasen? Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare i Kalmar län. Det som framkommer i uppsatsen är att det som påverkar anmälningsprocessen är typen av signaler och därigenom graden av misstanke, det anses finnas så kallade solklara fall och sedan finns det mer diffusa fall. Relationen med föräldrar samt kollegiet inklusive rektor och elevvårdsteam har också en betydande roll i beslutsprocessen. Då det gäller informanternas beskrivning av och uppfattning om kontakten med socialtjänsten kan konstateras att informanterna ser socialsekreterarna som styrda av lagar och sekretess vilket kan uppfattas som negativt, informanterna saknar också återkoppling från socialtjänsten efter det att anmälan gjorts. Resultatet analyseras utifrån socialpsykologisk teori om sociala representationer samt Kari Killéns psykologiska perspektiv på professionella i mötet med barn som far illa.

The aim is to examine how students with attention difficulties may demonstrate their mathematical understanding through visual representations. A curiosity about how students think about mathematics, national tests and Concepts cartoons has also permeated the study.   With help of observations combined with interviews and actively work for a week, the study shows an idea of how visual representations can help students with concentration difficulties to stay focused on their tasks.   I chose a selection of pupils to do some mathematical tasks from the national tests which they had not been able to solve before. Now in the form of Concepts cartoons, which I designed, they managed to solve the same mathematics data. In my study treatment and interaction reveals as key pillars for a successful educational work with the students with concentration difficulties. Thus, all pupils who previously have been unable to solve these assignments on the National test were now able to show their mathematical understanding supported by visual representations. / Syftet var att undersöka hur elever med koncentrationssvårigheter kan visa sin matematiska förståelse med hjälp av visuella representationer inspirerade av Begreppsbubblor. En nyfikenhet kring hur elever tänker om matematik, nationella prov och Begreppsbubblor har också genomsyrat studien. En av mina frågeställningar rör även hur lärare bemöter koncentrationssvaga elever i verksamheten.   Med hjälp av observationer och intervjuer med undervisande lärare fick jag en bild av hur visuella representationer kan hjälpa koncentrationssvaga elever att behålla fokus på sina uppgifter och vilken roll lärarens bemötande har.   Jag valde att låta ett urval elever göra om några textuppgifter från de nationella proven, som de inte klarat tidigare, men nu med stöd av Begreppsbubblor, som jag själv konstruerat. I studien framkommer bemötande och interaktion som viktiga grundpelare för ett lyckat pedagogiskt arbete med koncentrationssvaga elever. Samtliga elever som inte klarat av de valda textuppgifterna på det nationella provet kunde med stöd av visuella representationer visa sin matematiska förståelse och därmed lösa uppgifterna.

This thesis describes prototyping in service design through the theoretical lens of situated cognition. The research questions are what a service prototype is, what the benefits of service prototyping are, and how prototypes aid in the process of designing services. Four papers are included. Paper one suggests that service prototyping should be considered from the perspectives of purpose, fidelity, audience, position in the process, technique, representation, validity and author. The second paper compares research about how humans use external representations to think, with reasons for using prototypes in service design and service design techniques. The third paper compares two versions of a service prototyping technique called service walkthrough; showing that walkthroughs with pauses provided both more comments in total and more detailed feedback. The fourth paper also contributes to our understanding of how prototypes aid in designing services, by connecting the surrogate situation with the future situation of service. The paper shows how the formative service evaluation technique (F-SET) uses the theory of planned behaviour to add knowledge to service prototype evaluations about the intention to use a service in the future. Taken together the research provides a deeper understanding of what prototypes are, and their roles in service prototyping. This understanding is further deepened by a discussion about service as a design material, suggesting that from a design perspective, a service consists of service concept, process and system. The service prototype acts as a surrogate for the future situation of service. The thesis describes what the benefits of using surrogates are, and shows how prototypes enhance the ability to gain knowledge about future situations. This leads to an understanding of prototyping as a way of thinking in design. / Den här avhandlingen använder situerad kognition som lins för at beskriva prototypande i tjänstedesign. Genom den här beskrivningen undersöker avhandlingen vad en tjänsteprototyp är, vad fördelarna med att använda prototyper är samt hur prototypande kan användas för att designa tjänster. Fyra artiklar ingår i avhandlingen. Den första artikeln föreslår att tjänsteprototypande ska betraktas från perspektiven syfte, detaljgrad, publik, position i processen, teknik, representation, validitet och författare. Avhandlingens andra artikel jämför forskning om fördelarna med att använda externa representationer för tänkande, med anledningar för att externalisera i tjänstedesign, och tekniker för att göra externa representationer. Den tredje artikeln jämför två variationer av prototypningstekniken tjänstegenomgång, och visar att genomgångar med pauser ger mer kommentarer och mer detaljerad feedback. Den sista artikeln bidrar också till förståelsen av hur prototyper stöder design av tjänster, genom att den kopplar surrogatsituationen och den framtida tjänstesituationen. Artikeln visar hur en teknik kallad formative service evaluation technique använder theory of planned behaviour för att bidra med kunskap om att evaluera tjänster med avseende på intention att använda tjänsten i framtiden. Tillsammans bidrar forskningen till en djupare förståelse av vad prototyper är och deras roller i tjänsteprototypning. Denna förståelse fördjupas ytterligare genom en diskussion av tjänster som designmaterial och avhandlingen föreslår att arbetet att representera och designa tjänster innefattar både design av och för tjänster. Tjänsteprototyper fungerar som surrogat för den framtida tjänstesituationen. Avhandlingen beskriver föredelarna med att använda surrogat och visar hur prototyper stödjer möjligheten att skapa kunskap om framtida tjänstesituationer. Detta leder till att prototypande ses som ett sätt att tänka i design.

Syftet med studien är att förstå vad det finns för uppfattningar kring psykisk ohälsa i två olika elevhälsoteam samt hur dessa samverkar och ser på ansvaret som skola för att arbeta med och förebygga psykisk ohälsa. Studien är av kvalitativ karaktär och insamlandet av empiri har skett genom individuella intervjuer med medlemmar i två elevhälsoteam. Empirin har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet har visat på att oklarheter finns i arbetet kring psykisk ohälsa och hur svårt det är att veta hur långt skolans ansvar sträcker sig. Det har framkommit delade åsikter om synen på psykisk ohälsa och hur samverkan ska fungera vilket visar att elevhälsoteamen har olika uppfattningar om hur de ska samverka och arbeta med psykisk ohälsa. Samverkan inom elevhälsoteamen är komplext, framförallt gällande roller, ansvarsfördelning och åsikter om teamets utformning. Hur elevhälsoteamet arbetar påverkar den psykiska ohälsan hos eleverna. Därför finns behov av forskning på området och utveckling av det praktiska arbetet. Sammanfattningsvis visar studien på att det finns oklarheter inom elevhälsoteamet på hur de ska arbeta och om psykisk ohälsa ingår i deras målgrupp vilket kan leda till brister i samverkan. / The purpose of the study is to understand what knowledge the members of two student health teams have about mental health, how they collaborate and how they view the schools responsibilities to work with student’s mental health. It is a qualitative study and the data has been collected through individual interviews with the members of two student health teams. The interviews have been analyzed using a qualitative content analysis. The study shows uncertainties in the work with mental health and also how difficult it can be to know how far the schools responsibilities go. The study also shows that collaboration in student health teams is complex, especially regarding roles and responsibilities. There are different opinions about how the team should be structured. How the student health teams collaborate have an effect on student’s mental health. Therefor there is need for more research and development in this area. The differences in opinions regarding the structure of the collaboration show uncertainties about how to work with mental health in school and also who they should work for.

Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och analysera svenska och kenyanska lärares intentioner gällande matematikundervisning för de yngre åldrarna. Arbetet har också till syfte att undersöka hur lärare använder sig av laborativt material i matematikundervisningen samt om och hur detta skiljer sig åt mellan Sverige och Kenya. Vi har genomfört intervjuer med svenska och kenyanska lärare om deras mål, innehåll, representationer samt metod gällande matematikundervisning. Lärarna hade olika bakgrunder gällande utbildning, verksamma år som lärare samt ålder. Resultatet av vår studie visar att det finns både skillnader och likheter mellan de olika lärarnas intentioner. Den tydligaste skillnaden som framkom var att de kenyanska lärarna la stor vikt och tilltro till läroplan och kursplan och hänvisade mycket till dessa. De svenska lärarna berättade mer fritt och drog paralleller till erfarenhet, forskning samt egna åsikter. En tydlig likhet var att samtliga lärare var tydliga med hur matematiken har stor vikt och betydelse för det vardagliga livet och för att säkerställa en bra framtid. Angående det laborativa materialet fanns skillnaden både kring vilket sorts material som användes i de olika länderna, men också de bakomliggande intentionerna och syftena, med att använda dessa.

The aim of this study is to investigate how elementary school teachers use conceptual understanding in the teaching of the variable concept, namely, how these teachers connect the variable concept with other areas of mathematics, such as algebraic expressions.  The empirical data was obtained by qualitative methods comprising interviews with five mathematic elementary school teachers. In addition three observations in three classrooms were made; one observation is in grade 4 and the other two are in grade 6.The theoretical framework is based on Kilpatrick et al. (2001) theories: conceptual understanding, strategic competence and procedural fluency. Furthermore the theory of representations of Bergsten et. al (1997) and Persson (2010) were used in the theoretical framework. The results of this study show that none of the five participating teachers connects the variable concept to other areas of mathematics, such as algebraic expressions. However, two of them mention the variable concept in equations, problem-solving, algebraic expressions and shapes, but without explaining the meaning of the variable concept or how that concept is used and integrated into these mentioned areas of mathematics. Furthermore the study shows that the other three participating teachers mention the variable only to one to two areas of mathematics. These areas are problem- solving and shapes. These teachers do not explain how the variable concept is used in the mentioned areas of mathematics, but they focus on how the calculation will be performed to solve the data they used. The participating teachers do not use any representations to explain the variable concept and how it’s connected to the other areas of mathematics. In conclusion, the variable concept was not explained and its connection to other mathematical areas was not addressed, which due to the absence of usage of conceptual understanding in teaching the variable concept.

The aim of this study is to investigate how elementary school teachers use conceptual understanding in the teaching of the variable concept, namely, how these teachers connect the variable concept with other areas of mathematics, such as algebraic expressions.  The empirical data was obtained by qualitative methods comprising interviews with five mathematic elementary school teachers. In addition three observations in three classrooms were made; one observation is in grade 4 and the other two are in grade 6.The theoretical framework is based on Kilpatrick et al. (2001) theories: conceptual understanding, strategic competence and procedural fluency. Furthermore the theory of representations of Bergsten et. al (1997) and Persson (2010) were used in the theoretical framework. The results of this study show that none of the five participating teachers connects the variable concept to other areas of mathematics, such as algebraic expressions. However, two of them mention the variable concept in equations, problem-solving, algebraic expressions and shapes, but without explaining the meaning of the variable concept or how that concept is used and integrated into these mentioned areas of mathematics. Furthermore the study shows that the other three participating teachers mention the variable only to one to two areas of mathematics. These areas are problem- solving and shapes. These teachers do not explain how the variable concept is used in the mentioned areas of mathematics, but they focus on how the calculation will be performed to solve the data they used. The participating teachers do not use any representations to explain the variable concept and how it’s connected to the other areas of mathematics. In conclusion, the variable concept was not explained and its connection to other mathematical areas was not addressed, which due to the absence of usage of conceptual understanding in teaching the variable concept.

Visual representations are important components in the construction of our social life. They depict the world around us and shape peoples everyday behavior. They are a medium through which we communicate and can be understood as social constructions dependent upon cultural understandings. Pictorial representations have become part of the economic sphere and are used in tourism in order to overcome its immaterial character by providing a physical evidence for the tourist. Coloured by tourism ideology, they transform a place into a destination. This study examines visual representations of Uddevalla through a lens of promotional photographs published on Instagram and the online tourism destination image they project based on a compound content analysis-semiotic analysis method. The aim is to exemplify the visualisation of places and provide an understanding for the explicit and implicit messages conveyed through denotative and connotative signs in pictures. This is done by answering three questions: (1) What representations are being used to form a destination image and what image is being projected? (2) How does the mediated massage within the pictures correspond to the destination profile?(3) In what way is ideology being expressed? The result show a synecdochical image of a coastal destination which should be experienced outdoors through physical activities or by gazing over picturesque and idyllic landscapes. However, questions remain regarding the relationship between the projected destination image and the intended destination profile developed by tourism planners.