No description available.

Purpose: The study aims to examine how small and medium sized enterprises applies financial bootstrapping and whether there are any disparities in appliance. Further on the study aims to examine resource requirements for the beer brewing industry and whether there are any disparities in requirement between small and medium sized companies. Theory: The theoretical framework applied in the study permeates two main domains: resource and financial bootstrapping. Methodology: A case study with a deductive approach has been conducted. The study applies a comparative research design in order to collect primary data through semi-constructed interviews with founders of small and medium sized companies. Results: The results show that a majority of companies experience an overall good access to all the resources. Human resources was perceived as most important. All companies applied financial bootstrapping in one way or another, and services were most commonly bootstrapped. Analysis: The medium sized companies experienced higher access to human resource due to their attraction of competent and experienced workers. This may possible be due to the company’s maturity status, brand or localization. The reason bootstrapping was most commonly used for services can be depended on the fact that people doesn’t value their time and knowledge according to the market. All bootstrapping categories and strategies can be traced and some tendencies in differences can be perceived. Conclusion: The companies experienced an overall good to very good access to all resources. Human resources was named as the most important resource to create value for the company. Medium sized companies apply relation and subsidy oriented bootstrapping to a larger extent as well as effective bootstrapping-strategy. Small companies applied owner financed bootstrapping to a higher extend. / Syfte: Att undersöka hur små respektive medelstora företag tillämpar finansiell bootstrapping, samt om det föreligger skillnad av tillämpning. Studien avser även att undersöka resursbehovet inom ölbryggeribranschen, samt om det råder skillnad i behov mellan små respektive medelstora företag. Teori: Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kopplade till två huvudteman; resursbaserat synsätt samt finansiell bootstrapping. Metod: En fallstudie med deduktiv ansats har tillämpats. Studien är av komparativ design och ämnar att undersöka små respektive medelstora företag. Primärdata har genererats från en kvalitativ semistrukturerad intervjuserie med grundare som är aktiva i företagen. Empiri: Resultatet visar att majoriteten av företagen i studien upplevde sin tillgång till samtliga resurser hög. Den viktigaste resursen var genomgående humankapitalet. Finansiell bootstrapping tillämpades av samtliga företag i någon form och bootstrapping utav tjänster var vanligast förekommande. Analys: Tillgång till humankapital upplevdes högre av de medelstora företagen vilket kan bero på att de hade lättare att attrahera kompentent och erfaren personal. Detta kan tydas bero på företagets mognadsfas, varumärke eller lokalisering. Anledningen till att bootstrapping var vanligast förekommande vid tjänster kan bero på att människor inte värderar sin tid enligt marknaden. Samtliga bootstrapping kategorier och strategier tillämpades av företagen och vissa tendenser i skillnader kunde tydas. Slutsats: Generellt har företagen i studien hög till väldigt hög tillgång till samtliga resurser. Humankapital är den viktigaste resursen för både små och medelstora företag vidvärdeskapande. Medelstora företag tillämpar i högre omfattning relation och bidragsorienterad bootstrapping samt en effektiv bootstrapping strategi än små företag. Små företag tillämpar ägarfinansierad bootstrapping i högre grad.

<p>Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som är förknippade med samhällsnyttiga värden, såsom kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet. Trots det så tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhället alltjämt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhällelig belastning. Vad som sällan eller aldrig uppmärksammas är att psykiskt sjuka personer ofta har långa perioder av friskhet och därmed borde utgöra en samhällelig kraft. Studien ger inledningsvis en skildring av hur psykisk skörhet genom tiderna haft olika status, och ansågs tidigare vara en viktig förutsättning för de stora geniernas framgång. Studien problematiserar det samtida synsättet  på psykiskt sjuka och den kategorisering som skapar dikotomin psykiskt sjuk / samhälligt problem och frisk / samhällelig nytta. Denna diskurs upprätthålls av medierna. Media beskrivs ofta som den tredje makten och utgör därmed ett viktigt fundament i samhället.  Den diskurs som medierna förmedlar är också utgångspunkten för denna studie. Mot denna bakgrund undersöks om det finns <em>något</em> massmedialt forum som ger en mer nyanserad och positiv bild. Studien syftar därför till att undersöka <em>om </em>och <em>hur</em> egenskaper som kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet beskrivs och kopplas samman med psykisk sjukdom i forumet <em>insändare.</em> Undertiteln <em>En betraktelse av en modern ensidig bild av psykiskt sjuka</em> säger något om resultatet, där psykiskt sjuka även i det undersökta materialet ofta associeras med negativa egenskaper som kriminalitet, arbetslöshet och våldsbenägenhet.</p>

<p>Vi har i detta arbete undersökt om det går att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i NO-ämnena, år 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgått från Microsoft Office 97 och studerat följande frågeställningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sätta sig in i det inom en vanlig lärartjänst? Går det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att få svar på våra frågeställningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har läst om olika inlärningsteorier och om hur datorn används idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lärarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem själva. Resultatet av arbetet visar att det är möjligt att inom en vanlig lärartjänst utnyttja Microsoft Office 97 till en pedagogisk resurs om det finns möjlighet att utnyttja t ex sin kompetensutvecklingstid till detta.</p>

<p>Syftet med denna studie är att utifrån ett livskvalitetsperspektiv, indelat i resurs, nätverk och autonomi, undersöka den bostadsrehabilitering som bedrivs i form av en boendekedja i Västerås. Som metod valdes en kvalitativ och deskriptiv ansats för att söka svar på studiens frågeställningar. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med sju före detta hemlösa missbrukare som har genomgått bostadsrehabilitering i Västerås. För att få en ytterligare förståelse för boendekedjan i Västerås har även två nyckelinformanter intervjuats. Som teorier valdes livskvalitet, stämplingsteori, missbrukskarriärer och KASAM för att ge en djupare förståelse för hur livskvalitet kan variera utifrån olika levnadsförhållanden. Resultatet visar på att missbruk och hemlöshet i hög grad inverkar negativt på individens känsla av livskvalitet. Bostadsrehabiliteringen i Västerås inverkar till största del positivt på respondenternas känsla av livskvalitet gällande resurser, nätverk och autonomi och tar även hänsyn till personers individuella behov som påverkar livskvalitet. Delar som respondenter uttalat missnöje över är vissa motivationsboenden samt att de saknat insatser för att främja sociala relationer.</p> / <p>This study’s purpose is to investigate the tenancy rehabilitation program in Västerås from a perspective of quality of life. We divided the quality of life perspective into subcategories; resources, network and autonomy, to get a deeper understanding of the issue. A qualitative and descriptive approach was chosen to seek answer of the questions. Our empirical result consists of semi-structured interviews with seven former homeless substance users who participated in the tenancy rehabilitation program in Västerås and two key informants. The theories that were chosen are quality of life, abuse careers, stigma/labelling and sense of coherence to seek a deeper understanding of how quality of life may vary during different life circumstances. The results of this study show that substance use and homelessness to a high extent influence an individual’s quality of life negative. Tenancy rehabilitation in Västerås mostly has a positive affect on the client’s sense of quality of life in terms of resources, network and autonomy and does also take consideration to the individual’s needs that affects their sense of quality of life. The clients stated some discontent to certain forms of housing in the beginning of the housing provision chain and some felt lack of social rehabilitation and re-integration.</p>

<p>Today there are many students with behavioral and developmental disorders in schools. One of these disorders is ADHD. The medical designation ADHD stands for Attention Deficit Hyperactivity Disorder. I have chosen to research how two students with ADHD can be included in a fifth grade classroom.</p><p>This research paper addresses the issues surrounding the student’s day-to-day life with a focus on the classroom. It also discusses pedagogical methods, resources, and support, as well as social relationships, and routines in relation to the students in question. In order to develop a more complete understanding of the two students and their situation, I have chosen to do a qualitative study where I’ve observed the students in their classroom for four days, and interviewed the adults that interact with the students the most on a day to day basis. The interviewees include the students’ classroom teacher, their assistant teacher, as well as the students’ mothers.</p><p>I begin the paper by describing ADHD, as well as the potential causes and treatments. I also present the two predominant opinions regarding the source of ADHD that exist in Sweden today. The first is a biological perspective, which states that ADHD is passed on genetically, and the second is a sociological perspective, which states that ADHD is acquired through exposure to a range of social and environmental factors. However, I have based my research on the biological perspective because it is currently the most widely accepted, and because the biological model of explanation is the model most of the current literature is based on.</p><p>As a result of my research, I have concluded that students with ADHD can have a wide range of different symptoms despite having the same diagnosis. Hellström states that teachers should be aware that all students with ADHD are unique individuals, and it is therefore difficult to prescribe a general set of guidelines to follow when working with such students. One must take each individual’s needs into consideration and decide which methods and solutions work best for each particular individual (Hellström 2007, s. 1). Hellström’s statement is consistent with the conclusions I came to after conducting my research. The classroom teacher saw the students as very different individuals and adapted their education according to their very different needs despite the fact that they have the same diagnosis.</p>

Vi har i detta arbete undersökt om det går att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i NO-ämnena, år 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgått från Microsoft Office 97 och studerat följande frågeställningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sätta sig in i det inom en vanlig lärartjänst? Går det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att få svar på våra frågeställningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har läst om olika inlärningsteorier och om hur datorn används idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lärarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem själva. Resultatet av arbetet visar att det är möjligt att inom en vanlig lärartjänst utnyttja Microsoft Office 97 till en pedagogisk resurs om det finns möjlighet att utnyttja t ex sin kompetensutvecklingstid till detta.

Today there are many students with behavioral and developmental disorders in schools. One of these disorders is ADHD. The medical designation ADHD stands for Attention Deficit Hyperactivity Disorder. I have chosen to research how two students with ADHD can be included in a fifth grade classroom. This research paper addresses the issues surrounding the student’s day-to-day life with a focus on the classroom. It also discusses pedagogical methods, resources, and support, as well as social relationships, and routines in relation to the students in question. In order to develop a more complete understanding of the two students and their situation, I have chosen to do a qualitative study where I’ve observed the students in their classroom for four days, and interviewed the adults that interact with the students the most on a day to day basis. The interviewees include the students’ classroom teacher, their assistant teacher, as well as the students’ mothers. I begin the paper by describing ADHD, as well as the potential causes and treatments. I also present the two predominant opinions regarding the source of ADHD that exist in Sweden today. The first is a biological perspective, which states that ADHD is passed on genetically, and the second is a sociological perspective, which states that ADHD is acquired through exposure to a range of social and environmental factors. However, I have based my research on the biological perspective because it is currently the most widely accepted, and because the biological model of explanation is the model most of the current literature is based on. As a result of my research, I have concluded that students with ADHD can have a wide range of different symptoms despite having the same diagnosis. Hellström states that teachers should be aware that all students with ADHD are unique individuals, and it is therefore difficult to prescribe a general set of guidelines to follow when working with such students. One must take each individual’s needs into consideration and decide which methods and solutions work best for each particular individual (Hellström 2007, s. 1). Hellström’s statement is consistent with the conclusions I came to after conducting my research. The classroom teacher saw the students as very different individuals and adapted their education according to their very different needs despite the fact that they have the same diagnosis.

Syftet med denna studie är att utifrån ett livskvalitetsperspektiv, indelat i resurs, nätverk och autonomi, undersöka den bostadsrehabilitering som bedrivs i form av en boendekedja i Västerås. Som metod valdes en kvalitativ och deskriptiv ansats för att söka svar på studiens frågeställningar. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med sju före detta hemlösa missbrukare som har genomgått bostadsrehabilitering i Västerås. För att få en ytterligare förståelse för boendekedjan i Västerås har även två nyckelinformanter intervjuats. Som teorier valdes livskvalitet, stämplingsteori, missbrukskarriärer och KASAM för att ge en djupare förståelse för hur livskvalitet kan variera utifrån olika levnadsförhållanden. Resultatet visar på att missbruk och hemlöshet i hög grad inverkar negativt på individens känsla av livskvalitet. Bostadsrehabiliteringen i Västerås inverkar till största del positivt på respondenternas känsla av livskvalitet gällande resurser, nätverk och autonomi och tar även hänsyn till personers individuella behov som påverkar livskvalitet. Delar som respondenter uttalat missnöje över är vissa motivationsboenden samt att de saknat insatser för att främja sociala relationer. / This study’s purpose is to investigate the tenancy rehabilitation program in Västerås from a perspective of quality of life. We divided the quality of life perspective into subcategories; resources, network and autonomy, to get a deeper understanding of the issue. A qualitative and descriptive approach was chosen to seek answer of the questions. Our empirical result consists of semi-structured interviews with seven former homeless substance users who participated in the tenancy rehabilitation program in Västerås and two key informants. The theories that were chosen are quality of life, abuse careers, stigma/labelling and sense of coherence to seek a deeper understanding of how quality of life may vary during different life circumstances. The results of this study show that substance use and homelessness to a high extent influence an individual’s quality of life negative. Tenancy rehabilitation in Västerås mostly has a positive affect on the client’s sense of quality of life in terms of resources, network and autonomy and does also take consideration to the individual’s needs that affects their sense of quality of life. The clients stated some discontent to certain forms of housing in the beginning of the housing provision chain and some felt lack of social rehabilitation and re-integration.

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som är förknippade med samhällsnyttiga värden, såsom kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet. Trots det så tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhället alltjämt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhällelig belastning. Vad som sällan eller aldrig uppmärksammas är att psykiskt sjuka personer ofta har långa perioder av friskhet och därmed borde utgöra en samhällelig kraft. Studien ger inledningsvis en skildring av hur psykisk skörhet genom tiderna haft olika status, och ansågs tidigare vara en viktig förutsättning för de stora geniernas framgång. Studien problematiserar det samtida synsättet  på psykiskt sjuka och den kategorisering som skapar dikotomin psykiskt sjuk / samhälligt problem och frisk / samhällelig nytta. Denna diskurs upprätthålls av medierna. Media beskrivs ofta som den tredje makten och utgör därmed ett viktigt fundament i samhället.  Den diskurs som medierna förmedlar är också utgångspunkten för denna studie. Mot denna bakgrund undersöks om det finns något massmedialt forum som ger en mer nyanserad och positiv bild. Studien syftar därför till att undersöka om och hur egenskaper som kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet beskrivs och kopplas samman med psykisk sjukdom i forumet insändare. Undertiteln En betraktelse av en modern ensidig bild av psykiskt sjuka säger något om resultatet, där psykiskt sjuka även i det undersökta materialet ofta associeras med negativa egenskaper som kriminalitet, arbetslöshet och våldsbenägenhet.