This study highlights the complex ways in which children engage with semiotic resources during designed dance activities. The study explores how preschool children aged four to five use semiotic resources during dance activities. The aim is to investigate the children's use of symbolic expressions and the communicative dynamics involved. Grounded in social semiotic theory, with a focus on meaning making and transduction, this study uses observation as a method to collect qualitative data from a selected group of child participants. The analysis, grounded in social semiotic analysis, reveals that children create meaning through different semiotic resources, which include different signs and symbols. These can take the form of physical expressions where children's creativity, imagination, emotional expression and social interaction are the basis. The results show that through the three designed dance activities, children mainly used semiotic resources such as gestures, gazes, sounds, facial expressions and verbal expressions to create meaning. By exploring the semiotic resources used and their application in these interactions, it can contribute to the research and one can gain a deeper understanding of children's communicative and symbolic expression during dance activities. The study has potential implications for educational strategies that can promote children's social and cognitive abilities. / Denna studie belyser de komplexa sätten där barn engagerar sig med semiotiska resurser under designade dansaktiviteterna. Studien utforskar hur förskolebarn i åldrarna fyra till fem år använder semiotiska resurser under dansaktiviteter. Syftet är att undersöka barnens användning av symboliska uttryck och de kommunikativa dynamikerna som är involverade. Förankrad i social semiotisk teori, med fokus på meningsskapande och transduktion, använder denna studieobservation som metod för att samla kvalitativa data från en utvald grupp av barndeltagare. Analysen, förankrad i social semiotisk analys, avslöjar att barn skapar mening genom olika semiotiska resurser, vilket innefattar olika tecken och symboler. Dessa kan ta formen av fysiska uttryck där barns kreativitet, fantasi, känslouttryck och sociala interaktion är grunden. Resultaten visar att genom de tre designade dansaktiviteterna använde barn främst semiotiska resurser som gester, blickar, ljud, ansiktsuttryck och verbala uttryck för att skapa mening. Genom att utforska de semiotiska resurser som används och deras tillämpning i dessa interaktioner kan det bidra till forskningen och man kan få en djupare förståelse för barns kommunikativa och symboliska uttryck under dansaktiviteterna. Studien har potentiella implikationer för utbildningsstrategier som kan främja barns sociala och kognitiva förmåga.

I denna studie undersöker jag gymnasielevers syn på livsåskådning och hur de använder den som en resurs, i formandet av värderingar och livets utmaningar. Genom en tematisk analys av intervjuer med elever har olika teman vuxit fram. Resultatet visar att elevers syn på livsåskådning handlar om deras egna värderingar, mening, val, mål i livet, personlig utveckling och relationer. Elever beskriver livsåskådningen som en stabil grund som skapar trygghet. Livsåskådningen kan även förändras utifrån olika händelser och bidra till personlig utveckling. Livsåskådningen fungerar även som en anpassningsbar resurs som kan vägleda dem genom livets utmaningar och förändringar. Genom att analysera dessa aspekter av elevers syn på livsåskådning belyser denna studie vikten av att förstå hur olika livsåskådningar kan fungera som resurs för personlig utveckling och hantering av olika händelser i livet.

<p>Wind power industry has become the world’s fastest growing renewable energy source. A firm’s information requirements can only be understood by examining their Information System (IS) through Organizational, People, Technical and Strategic perspective.  Current study focuses on the value of Information System implementation for Swedish Wind Power Industry (SWPI) that has reached to more than one billion dollars in recent decade. A well-known integrated IS i.e. Enterprise Resource Planning (ERP) used by Swedish Wind Power Industry (SWPI) for decision making activities is not without its challenges, that consumes a significant portion of their capital and resources for implementation. Exploratory and explanatory research conducted for triangulation, through quantitative and qualitative methods, with empirical data of survey, multiple case studies, interviews and extensive literature review, to highlight the problems and solutions for implementing ERP in SWPI. Several, IS are highlighted with their functionalities and critical success and failure factors. A Model of Knowledge Sharing in ERP Implementation between system users, top management and project team is proposed for critical factors of ERP implementation.</p> / <p>Vindkraftsindustrin har blivit världens snabbast växande förnybar energikälla. Ett företags krav på information kan endast förstås genom att granska deras informationssystem (IS) med hjälp av Organizational, Människor, tekniska och strategiska perspektiv. Aktuell studie fokuserar på värdet av informationssystem genomförande för svenska vindkraftsindustrin (SWPI) som har nått mer än en miljard dollar under de senaste tio åren. En välkänd integrerad dvs Enterprise Resource Planning (ERP) som används av svenska vindkraftsindustrin (SWPI) för beslutsfattande verksamhet som inte är utan dess utmaningar, som förbrukar en betydande del av sitt kapital och resurser för genomförandet. Undersökande och förklarande forskning som bedrivs för triangulering, genom kvantitativa och kvalitativa metoder, med empiriska data av undersökning, flera fallstudier, intervjuer och omfattande litteraturstudie för att belysa problem och lösningar för att genomföra ERP i SWPI. Flera är markeras med sina funktioner och kritiska framgångsfaktorer och faktorer misslyckande. En modell för utbyte av kunskap i ERP genomförande mellan systemanvändare, i högsta ledningen och projektgruppen föreslås för kritiska faktorer av affärssystem genomförandet.</p>

<p>The purpose of this essay is to investigate how four companies in Värmland, Sweden, are working strategically with their brands. This is a qualitative method in which we have used a combination of interviews and literature review in order to investigate the link between brands and the Karlstad region.</p><p>Even though there is a huge interest in brands, there are only a few companies who can describe clearly what their own brand represents. This probably due to the fact that the brand is still regarded as a tactical tool, rather than as a strategic one. Because of this we find it very interesting to investigate how organizations in Värmland think about this issue. Are brands regarded as a strategic resource, and how strong is the link between their brands and the region?</p><p>The result indicate that organizations are working strategically with their brands, but they can still get better. Working with brands is a long-term work and the result can not be shown directly. Economic resources and old traditions limit the divisions which work with marketing and their possibilities to develop the brand in becoming an important part of success. Working with brands is a never-ending job, and you must always struggle forward. There is no model for building a strong brand, but we know that a clear vision is a basic condition.</p> / <p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur fyra värmländska organisationer arbetar med sitt varumärke och hur de ser på varumärket som strategisk resurs. Med hjälp av en kvalitativ metod, i form av intervjuer i kombination med litteraturstudier har vi även tittat på deras varumärkens koppling till regionen.</p><p>Trots att intresset för varumärken är stort, är det få företag som faktiskt kan redogöra för vad det egna varumärket egentligen står för. Detta beror förmodligen på att varumärket fortfarande på många håll betraktas som ett taktiskt hjälpmedel snarare än en strategisk resurs. Därför tycker vi att det är intressant att titta på hur man ser på detta i värmländska organisationer. Betraktas varumärket som en strategisk resurs, hur hög dignitet har den och hur stark är kopplingen till regionen?</p><p>Resultatet visar att samtliga av de berörda organisationerna arbetar strategiskt med varumärket men de kan bli bättre. Varumärkesarbete är mycket långsiktigt och resultaten går knappast att se över en natt. Ekonomiska resurser och gamla traditioner begränsar informations-/marknadsavdelningarnas möjligheter att utveckla varumärket ytterligare och bli en avgörande framgångsfaktor. Varumärkesarbete blir aldrig fullbordat, man måste hela tiden sträva framåt. Det finns ingen fullständig mall för vad som kännetecknar ett starkt varumärke, men att ha en tydlig vision har visat sig vara en förutsättning.</p>

The purpose of this essay is to investigate how four companies in Värmland, Sweden, are working strategically with their brands. This is a qualitative method in which we have used a combination of interviews and literature review in order to investigate the link between brands and the Karlstad region. Even though there is a huge interest in brands, there are only a few companies who can describe clearly what their own brand represents. This probably due to the fact that the brand is still regarded as a tactical tool, rather than as a strategic one. Because of this we find it very interesting to investigate how organizations in Värmland think about this issue. Are brands regarded as a strategic resource, and how strong is the link between their brands and the region? The result indicate that organizations are working strategically with their brands, but they can still get better. Working with brands is a long-term work and the result can not be shown directly. Economic resources and old traditions limit the divisions which work with marketing and their possibilities to develop the brand in becoming an important part of success. Working with brands is a never-ending job, and you must always struggle forward. There is no model for building a strong brand, but we know that a clear vision is a basic condition. / Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur fyra värmländska organisationer arbetar med sitt varumärke och hur de ser på varumärket som strategisk resurs. Med hjälp av en kvalitativ metod, i form av intervjuer i kombination med litteraturstudier har vi även tittat på deras varumärkens koppling till regionen. Trots att intresset för varumärken är stort, är det få företag som faktiskt kan redogöra för vad det egna varumärket egentligen står för. Detta beror förmodligen på att varumärket fortfarande på många håll betraktas som ett taktiskt hjälpmedel snarare än en strategisk resurs. Därför tycker vi att det är intressant att titta på hur man ser på detta i värmländska organisationer. Betraktas varumärket som en strategisk resurs, hur hög dignitet har den och hur stark är kopplingen till regionen? Resultatet visar att samtliga av de berörda organisationerna arbetar strategiskt med varumärket men de kan bli bättre. Varumärkesarbete är mycket långsiktigt och resultaten går knappast att se över en natt. Ekonomiska resurser och gamla traditioner begränsar informations-/marknadsavdelningarnas möjligheter att utveckla varumärket ytterligare och bli en avgörande framgångsfaktor. Varumärkesarbete blir aldrig fullbordat, man måste hela tiden sträva framåt. Det finns ingen fullständig mall för vad som kännetecknar ett starkt varumärke, men att ha en tydlig vision har visat sig vara en förutsättning.

In my essay, I will start with a story that represents my dilemma from my own experience. In the story, dealing with children that challenges teachers and other children in preschool, I wonder how I as a teacher can be fair and inclusive when I feel insufficient on several occasions. I reflect on my own approach because it can be difficult when we encounter children with different needs and abilities in preschool. I write the essay in experience-based essay form. The essays form makes it possible for me to reflect on my own experience and by using selected theoretical perspectives processing my dilemma. In my essay, I explore my own approach, what is meant by fairness and how the concept can be interpreted and how I can in the best way include all children in activities. I conclude that fairness from a perspective can be seen from the five criteria similarity, need, performance, compensation and rights. The teachers should reflect on their approach and take into account all the needs of every children based on their conditions. Fronesis, practical knowledge, is required to, among other things, make good judgement and to make wise decisions in preschool.

Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter och har i uppgift att verka som landets försvar. Studien genomfördes genom ett samarbete med Försvarsmakten i Halmstad med syftet att belysa på vilket sätt Försvarsmakten i Halmstad arbetar för att främja de anställdas fysiska aktivitet för att de skall uppnå grundnivån enligt Försvarsmaktens Fysiska Standard. Syftet var även att studera de anställdas träningsvanor samt vilka faktorer som de upplever kan påverka deras benägenhet till att träna på arbetstid ur ett hälsoteoretisktperspektiv. Enkäten skickades ut till 325 anställda på Försvarsmakten i Halmstad, samt genomfördes tre intervjuer med tre anställda vilka arbetar med fysisk aktivitet. Resultatet från enkäten visade att den främsta anledningen till att de flesta som inte tränade på arbetstid inte gjorde det var på grund av hög arbetsbelastning och tidsbrist. Resultatet från intervjuerna visade att stor oro förelåg inför hösten 2018 då bemanningen ökar eftersom de redan har trångt med utrymmen och inte kommer räcka till för att främja och stötta alla som kommer att behöva det. Konklusion för studien kan dras som sådana att Försvarsmakten arbetar aktivt för att främja fysisk aktivitet, däremot bör det arbetas mer för att öka ett tillåtande och öppet klimat, där dialog uppmanas. Det föreslås att FM bör se över sin nuvarande hälsokultur och vidare genom hälsofrämjande arbete komplettera dess nuvarande arbete samt värna om de kulturer som faktisk kan främja fysisk aktivitet. / The Swedish Armed Forces is one of Sweden’s largest authorities and has the task of acting as the country’s defense. The study was conducted through a cooperation with the Swedish Armed Forces in Halmstad with the aim of illustrating the way in which the Swedish Armed Forces in Halmstad work to promote the physical activity of the employees in order to achieve the basic requirements according to the Swedish Armed Forces Physical Standard. The aim was also to study the employee’s training habits and which factors they perceive could influence their tendency to train during working hours via a health theoretical perspective. The survey was sent out to 325 employees at the Swedish Armed Forces in Halmstad, three interviews were conducted with three employees which work with physical activity. The result from the survey showed that the main reason why most employees don’t train during working hours were because of high workload and time constraints. The result from the interviews showed that great concern exist fore the fall of 2018 when more employees will come with already narrow spaces and they won’t be enough to promote and support everyone who will need it. In conclusion the study can prove that the Swedish Armed Forces in Halmstad work actively to promote physical activity, although they should work to increase a more accepting and open climate, were dialogues are encouraged. It is suggested that the Swedish Armed Forces in Halmstad should look over their current health culture and further through health promotion complement the work that exists now, but also nurture the actual cultures that promote physical activity.

Svårigheter som anträffas inom vård- och omsorg är den arbetsmiljö som bedöms vara en stor risk för medarbetarna. Arbetsmiljöverket belyser organisatorisk och social arbetsmiljö i sin föreskrift AFS (2015:4), de påpekar att det är arbetsgivarens ansvar att ha kunskap om föreskriften innehåll. Det är viktigt för ledare inom vård- och omsorg att arbeta förebyggande och främjande för att bevara och utveckla medarbetarnas hälsa. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv belysa hur ledare inom vård- och omsorg förebygger ohälsa och främjar hälsa med fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö. För att kunna ta fram empiri har sju individuella intervjuer genomförts. Empirin transkriberades och en innehållsanalys utförde för att tydliggöra resultatets innehåll. Resultatet som synliggjordes är att ledarna upplever att deras resurser för att förebygga ohälsa och främja hälsa hos sina medarbetare är betydande för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Ledarna använder sig av bland annat handledning, medarbetarsamtal, riskbedömningar tillsammans med skyddsombud och tar även hjälp av andra aktörer i syfte för att bemöta medarbetarnas behov. Det kompetensbehov ledarna ansåg medarbetarna behöva för att förebygga ohälsa och främja hälsa var genom olika utbildningar. Hinder ledare påpekar står emot att föreskriften följs är bland annat, budget, tidsbrist samt bristande kunskap. Slutsatsen är att ledarna bör fördjupa sig i föreskriften AFS (2015:4) om organisatorisk och social arbetsmiljö i stöd för att de inte kunde redogöra för dess innehåll och hur det implementeras i arbetsmiljön. Vi vill med hjälp av studien belysa samt inspirera ledare till att utveckla större engagemang till föreskriftens betydelse för medarbetarnas hälsa.

Bakgrunden till studien bygger på en önskan om att hela befolkningen ska ha en god hälsa. Även de grupper i samhället som har någon form av funktionsnedsättning. För att främja en god hälsa har djur länge visats sig ha en god påverkan på människans hälsa, framförallt hästen. I ett folkhälsovetenskapligt intresse att arbeta förebyggande och hälsofrämjande är det med ett stort intresse att undersöka hur hästen påverkar människans hälsa. I föreliggande studie har syftet varit att studera hur deltagarna med någon form av funktionsnedsättning i den dagliga verksamheten ”hälsa med hästkraft” upplever hur hästen påverkar deras hälsa. Metoden som använts för att undersöka följande syfte har varit kvalitativ metod, och genomförts med sex stycken deltagare i två fokusgruppsintervjuer.  I resultatet framkom det hur hästen främjat och bidragit till individernas hälsoupplevelser, både psykiskt och fysiskt samt dess sociala och personliga utveckling. Resultatets slutsats presenterar att hästen kan användas och benämnas som en hälsofrämjande resurs, och att ytterligare användning av hästen och forskning inom området kan göra att fler kan leva ett hälsosamt liv. / The background of the study is based on the desire of a healthy population. Even those groups in society who have some form of disability. To promote good health, animals have for a long time been proven to have a good impact on human health, especially horses. In a public health interest to preventing and promoting health, is it of great interest to investigate how the horse effect human health. The purpose of this essay has been to study how participants with forms of disability in the daily activity "Health with Horsepower" experience how horses contribute to their health. Used method in the investigated purpose has been a qualitative method and implemented with six participants in two focus group interviews. The result emerged how the horse promoted and contributed to the health experiences of the human, both psychologically and physically, as well as in social and personal development. The result concludes that the horse can be used and called a health promotion resource, and further use of horses and research in the area can allow more people the opportunity to live a healthy life.

Denna uppsats belyser förutsättningar för samarbete om en gemensamt ägd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrån egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs är kontraproduktivt och ohållbart för resursens bevarande på lång sikt. Därför måste aktörerna ändra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen. Här belyses de förutsättningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krävs för att gemensam handling mellan egoister kan ingås, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras på ett långsiktigt hållbart sätt. Egoistiska, eller självintresserade, konkurrerande aktörer gör långsiktiga nyttovinster på att samarbeta. Som exempel används två imaginära vinstdrivande företag på en konkurrensutsatt marknad. Företagen får nyttovinster i form av ökad produktivitet och kostnadsminskningar genom att samarbeta om en gemensamt ägd inköpsavdelning, jämfört med individuellt agerande. Ett företag fungerar i denna uppsats som representant för urtypen av en vinstmaximerande självdriven egoist. Inköpsavdelningar har traditionellt sett varit drivna som en privat ägd resurs. Här belyses att nyttovinster kan göras genom att ombilda flera privat ägda inköpsavdelningar till en gemensamt ägd resurs. Men detta kräver att aktörerna omformulerar sina nyttofunktionella motiv till handling. Uppsatsen beskriver hur detta kan gå till, vilka svårigheter samarbete kan innebära och hur aktörerna kan överkomma svårigheterna. ”Mind-Map” modellerna i avsnitten 5.2 och 5.3 har visst sammanfattande värde. De visar hur uppsatsens teorier bygger på varandra. ”Mind-Map” modellerna visar följderna från egoistisk och liberal-utilitaristisk rationalitet som motiv till handling vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs. För att en gemensam handling ska komma till stånd kan aktörerna inte motivera sina handlingar från egoistisk vinstmaximering, utan snarare liberal-utilitaristisk ”satisficing”. Uppsatsens antaganden är uppbyggda som så att avsnitten 2, 3 och 4 utgör grundantagandena. Hur de antagandena appliceras introduceras i avsnitt 5. I avsnitt 6 kommer ytterligare antaganden allt eftersom modellen anpassar sig efter en inköpssituation.