No description available.

Studiens syfte är att belysa hur en surfplatta kan stödja och främja barn med funktionsvariationen autism i sin kommunikativa förmåga och i sitt sociala samspel. Studiens tidigare forskning går igenom kommunikation och surfplattan som stödresurs för barn med autism, denna forskning pekar på att barnen kan få stöd av en surfplatta men att forskningen är bristfällig. Det är en kvalitativ textanalys där empirin bestått utav vetenskapliga artiklar. Resultatet av denna studie visade att surfplattan är en bra kommunikations stödresurs som har många positiva egenskaper, däribland att den är lätt att individanpassa, lätt att ta med och socialt accepterad. Vidare visade även studien att det sociala samspelet är något som är nödvändigt för att kommunikationen ska utvecklas hos barn med funktionsvariationen autism och att därför surfplattan stödjer både kommunikation och socialt samspel, samtidigt.

Det hälsofrämjande ledarskapet fokuserar på friskfaktorer genom att synliggöra och lyfta fram de styrkor som finns på arbetsplatsen. För att kunna skapa en hälsofrämjande arbetsplats behövs det kunskap om hälsofrämjande arbete hos ledarna, det behövs således förutsättningar för chefer att kunna bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Studiens syfte var att belysa hur förvaltningschefer i kommuner i Hallands län upplever förutsättningarna för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Den teoretiska referensramen utgår ifrån hälsopromotion med fokus på främjande, hälsofrämjande ledarskap och dess förutsättningar, krav-resursmodellen, kompetens och kompetensutveckling. Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt synsätt där slutsatser dragits med induktiv ansats. Metoden i studien baserades på en kvalitativ ansats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat har analyserats genom en konventionell innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Arbetsform och förutsättningar för ett hälsofrämjande ledarskap som visade chefernas upplevelse av hälsofrämjande ledarskap. Goda möjligheter till stöd i det dagliga arbetet var såväl befintliga som önskvärda stödjande strukturer och resurser inom organisationen. Hanterbara arbetskrav i form av prioritering av resurser där cheferna förmedlade deras upplevda arbetskrav inom organisationen, vilka inte ansågs vara för höga. Vikten av att prioritera resurser och tid låg till grund för ett hälsofrämjande ledarskap. Slutligen var goda förutsättningar för kompetensutveckling och dagligt lärande vilket förekom på såväl individ som gruppnivå. Utifrån resultatet kan slutsatserna dras att cheferna upplevde att det fanns goda förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap i form av stöd, krav och resurser samt kompetensutveckling. Prioritering av resurserna låg till grund för chefernas förutsättningar för att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare på gymnasiets introduktionsprogram språkintroduktion arbetar med elevers modersmål som resurs i undervisningen. Studien undersöker även studiehandledares funktion och elevers resonemang kring modersmål som en resurs. Analysmetoden bygger på tolkning av intervjumaterialet, där resultatet kategoriserats efter informanternas utsagor följt av en deskriptiv resultatpresentation. Materialet för studien utgörs av två intervjuer med undervisande lärare och en intervju med en studiehandledare. För att komplettera personalens bild har intervjuer gjorts med fem elever vid tre intervjutillfällen. Resultatet visar att det inte är självklart att betrakta flerspråkighet som en resurs trots att modern forskning om andraspråksinlärning tyder på fördelar med ett sådant synsätt. Språkintroduktion är en väldigt heterogen miljö som står inför många utmaningar för att kunna erbjuda språkinlärning och utbildning. Slutsatsen är att modersmålet till viss del är en outnyttjad resurs inom språkintroduktion som eventuellt skulle kunna tillvaratas om skolan tog ett helhetsgrepp för att implementera ett sådant synsätt.

Syftet med studien var att undersöka personalen på fritidshemmets uppfattning kring kunskaper och resurser för att identifiera psykisk ohälsa bland elever på fritidshemmet, samt om de anser att de har ett ansvar inom ramen för sitt uppdrag eller inte. Relevant data för att genomföra undersökningen har samlats in kvantitativt med hjälp av en websurvey. På denna webbsurvey har det funnits möjlighet att kommentera vissa frågor för att på så sätt möjliggöra en djupare analys av materialet. Totalt medverkade 206 respondenter. Deras svar, närmare bestämt resultatet av websurveyn, analyseras och diskuteras därefter i förhållande till vår inledning och litteraturgenomgång. I inledningen presenterar vi bland annat siffror på den ökade psykiska ohälsan, men också den ständiga debatten kring samma ämne. I litteraturgenomgången presenterar vi tidigare forskning som bland annat nämner vikten av relationsarbete, elevhälsan och utbildning. I den empiriska delen har resultaten presenterats i två olika kategorier: Överblick av kategorin och Respondenternas uppfattningar, detta för att få en tydlig bild av både gruppen som medverkat och av studiens syfte. Resultatet visar i sin tur att många respondenter anser sig ha kunskap kring psykisk ohälsa men att siffrorna fortfarande är oroväckande höga kring antalet som inte anser sig ha tillräckligt med kunskap. Resultaten visade även att det finns luckor i vem som har ansvaret för elevers psykiska hälsa på fritidshemmet.

I denna studie har platsannonser inom yrkesgruppen Human Resources analyserats för att studera hur krav, kontroll och stöd balanseras i platsannonser. Därefter diskuteras detta i förhållande till organisatorisk och social arbetsmiljö. Forskning visar att det råder stora brister inom området arbetsmiljö. Bristerna behöver förebyggas från arbetsgivarens sida då dessa vanligtvis hanteras när arbetsmiljöproblem uppstår. Denna studie har gjorts då viser en möjlighet för arbetsgivaren att arbeta förebyggande genom att tillämpa arbetet med arbetsmiljön redan i platsannonsering. Eftersökta egenskaper och kompetenser visade sig omfatta en stor del av platsannonserna medan resurser påträffades i betydligt mindre grad.Resultatet visar att det ställs högre krav på den arbetssökande än vad arbetsgivaren kan erbjuda utrymme för vilket går emot arbetsmiljöreglerna då krav, kontroll och stöd inte balanseras.

Samhällets pågående förändring och arbetsplatsens ständiga omorganisation påverkar medarbetaren på flera plan. De höga samhällskostnaderna för psykosocial ohälsa har uppmärksammats flitigt under senare år där offentligt anställda står för en stor del av sjukskrivningarna i Sverige. I detta tar vårt arbete avstamp där uppsatsens övergripande syfte har varit att få en ökad kunskap och djupare förståelse för hur vårdenhetschefer, som arbetar inom offentlig sjukvård ser på sitt ledarskap och vilken typ av ledarskap de anser sig tillämpa. De centrala forskningsfrågorna har varit vilka möjligheter dessa chefer har att tillämpa sitt ledarskap inom den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön, samt hur de själva ser på sitt ledarskap och ansvar. Studien visar att cheferna strävar efter relationsanpassade ledarskap, men tidsbrist och en verksamhet som styrs av policy och rutindokument gör det svårt att bedriva den typen av ledarskap. Ansvarsfrågan kring arbetsmiljön visar sig vara relativt oklar, även om chefens ansvar blir större har medarbetaren även ett individuellt ansvar. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från åtta semistrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört den självupplevda processen.

Denna studie undersöker antalet av den multimodala resursen som kan kategoriseras som fotografi som finns representerat i fyra stycken läromedel för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Undersökningsmaterialet avgränsas till de arbetsområden som behandlar de fiktivt berättande genrerna lyrik, epik och dramatik i läromedlen. Med ett urval av tre stycken fotografier från varje läromedel analyseras också samspelet mellan den multimodala resursen och den tillhörande texten. Dessutom undersöker studien om det råder några likheter eller skillnader för fotografierna gällande deras kommunikationssyfte och potential som meningsskapande. Undersökningen tar avstamp i den socialsemiotiska teorin på multimodalitet och genom både en kvantitativ och kvalitativ metodansats besvaras frågeställningarna. Studien visar att antalet fotografier som används som multimodal resurs är jämt i tre av fyra undersökta läromedel. Ett av läromedlen använder en mindre mängd fotografier som multimodal resurs. Undersökningen visar också att det råder ett samspel mellan fotografiet och den tillhörande texten i de flesta av exemplen med ett fåtal undantag. Studien uppmärksammar dessutom likheter och skillnader mellan fotografiernas kommunikationssyften och potentialer som meningsskapande.

Vårt syfte är att synliggöra den didaktiska användningen av multimodala texter genom att undersöka hur fyra lärare arbetar med multimodala texter i undervisningen. Våra teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt perspektiv på lärande, socialsemiotisk teoribildning och socialsemiotisk multimodal teoribildning. Vi analyserar våra resultat utifrån socialsemiotisk multimodal teoribildning. Studien utgår även från multimodal skolforskning som berör multimodala arbetssätt och hur dessa förekommer i undervisning. Studien sker genom observationer och halvstrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i svenska på mellanstadiet. Utifrån våra observationer och halvstrukturerade intervjuer kan vi dra slutsatsen att lärare ser stora möjligheter att möta fler elever utifrån deras behov, förutsättningar och utvecklingszon genom att använda sig av olika medium, modaliteter och semiotiska resurser. Genom våra halvstrukturerade intervjuer och diskussioner upplever vi att lärare arbetar multimodalt men saknar ett metaspråk för multimodala arbetssätt. Avslutningsvis drar vi slutsatsen att elever måste utveckla grundläggande kompetens i hur de ska läsa, skriva och analysera multimodala texter för att kunna delta i samhället.

Tidigare forskning belyser arbetet som första linjens chef som krävande, med en hög arbetsbelastning och påverkad arbetsmiljö. Inom ett flertal verksamheter har ett delat ledarskap införts i syfte att möta de krav som ställs och för att skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Forskning saknas gällande arbetsmiljön i ett delat ledarskap inom slutenvård i hälso- och sjukvård. Därmed ämnandes att undersöka hur arbetsmiljön ser ut för första linjens chefer i ett delat ledarskap inom slutenvård på ett universitetssjukhus och se om det fanns samband mellan karaktäristiska data och utfallet i vald enkät som mäter organisatorisk och social arbetsmiljö. Deltagare inkluderades i denna tvärsnittsstudie och datainsamlingen skedde vid en tidpunkt med hjälp av ett validerat mätinstrument. Resultatet visade att första linjens chefer skattade sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö som god och ett svagt samband sågs mellan första linjens chefers karaktäristiska data och variabler som ”rollkonflikter” och ”inflytande”. Ett delat ledarskap har god inverkan och positiva effekter på arbetsmiljön i stort för en första linjens chef ur ett hållbarhetsperspektiv.