De kommunala resurserna är stora i sitt omfång men ofta begränsade i relation till verksamheterna behov. Arbetet att fördela resurser har därmed en central roll i de svenska kommunerna. Sedan förtydligandet av organiseringsfriheten i den offentliga sektorn har kommunerna själva haft möjligheten att utforma sina processer efter de lokala förutsättningarna. Detta har medfört att det idag finns ett vitt spann av resursfördelningssystem, där olika faktorer ligger bakom systemets utformning. Syftet med den här fallstudien är att öka förståelsen för den kommunala resursfördelningen genom att identifiera faktorer och bakomliggande idéer. Baserat på intervjuer i två medelstora svenska kommuner har studien avsett att få en insyn i två olika resursfördelningssystem. För att förstå hur bakomliggande idéer och faktorer påverkar utformningen av resursfördelningssystemet, har empirin satts i relation till institutionella teorier. Här har studien kunnat visa på att den kommunala resursfördelningen till stor del är ett sätt att försöka förutspå det framtida resursbehovet och hur det förändras. Beräkningsvariablerna som innefattas är ofta en spegling av de kommunala förutsättningarna, i vilken de politiska prioriteringarna arbetar för kvalitetshöjande åtgärder. Dessa beräkningar tenderar att utformas utifrån rationella bedömningar, där kommunen överväger olika alternativ för att utveckla ett system i linje med de egna preferenserna. Trots detta har en del likheter identifierats kring den övergripande utformning där skillnader mer återfinns på detaljerad nivå. I det här tycks kommunerna eftersträva ett resursfördelningssystem som principiellt fungerar som en institutionell mekanik. Detta ökar dessvärre risken för spårberoende där studien visat på att utformningen tenderar att fastna på samma stig, där uppdateringar sker men med utgångspunkt i det historiska. / The municipal resources are large in their quantities but often limited in relation to the need of the compulsory operations. The process to allocate resources is thus a central role in the Swedish municipalities. The municipalities have been given a wide range of freedom when it comes to organize themselves, this gives them the ability to design their processes in a way that benefit their own local conditions. As a result, a wide range of resource allocation systems can be identified with different factors included in the system's design. The purpose of this case study is to increase the understanding of the municipal resource allocation by identifying the factors included and underlying ideas. Based on interviews in two medium-sized Swedish municipalities, the study has been designed to gain insight into two different resource allocation systems. In order to understand how underlying ideas and different factors affect the design of the resource allocation system, the empirical data has been analyzed in relation to institutional theories. The result of the study has shown that the municipal resource distribution is mainly an attempt to predict possible changes in future needs. The different calculations included are often ways of trying to reflect the municipal conditions, in which the political priorities mainly intend to deal with changes in quality of the operations. The calculations of future needs tend to be based on rational assessments, where the municipality is considering different options for developing a system in line with its own preferences. Nevertheless, a number of similarities have been identified in the overall design of the system where differences are found at a detailed level. Both the municipalities in this study seem to look for a resource allocation system in which the function principally works as an institutional mechanics. This, however, increases the risk of path dependence where the study shows that the design tends to get stuck in the same tracks, where the system continuously updates but with the historical path as a base.

Equality is getting more and more attention in today’s society. Luleå kommun signed an equality declaration under the year 2013, stating that they are to work for a more equal municipality. The purpose of this study is to explain and follow up how resources are divided within a public administration as well as identify possible actions to reduce any gender differences. To answer the study’s research question and fulfil the purpose, this study has investigated how grant for housing adaptation is divided between men and women in Luleå kommun. An abductive method has been used where previous theories have been used to support and explain the result. The study consists of two substudies. The first substudy consisted of 3408 cases regarding grant for housing adaptation in Luleå kommun from the year 2012 to 2017. The result shows that when the certifier of the adaption were a woman, the men that applied for the grant got a bigger sum of money than the women. A significant difference could also be seen when the certifier had the profession of an occupational therapist. To find explanations and comprehension for the result of the first substudy, the second substudy were a post-hoc analysis that consisted of semi structured interviews. Three female occupational therapists, two office workers, the chief off the section were the grant are granted and one gender researcher, all in Luleå kommun, were interviewed. The conclusion of the study is that the historic power relationship between men and women are the underlying cause for the imbalanced resource allocation. The study contributes with a concrete control method. We suggest changed working manners with adoption of checklists and new routines are required. It’s important that the result from this study are brought to the surface in order for change to happen. Lastly follow-ups are required for the gender equality work to move forward.

This bachelor thesis analyze a library collaboration called Bibliotek Norrbotten’s strategy, goals and guidelines for their resourse sharing of digital resources and library materials. The questions that were asked was; What kind of guidelines and goals is there for their resource sharing? And how does it look in connection to services and media? What kind of strategy is there that apply to all libraries in the collaboration? Which challenges, if they have occured, have been encountered and how did they work through them? The theoretical framework consist of Kaufman, P(2012) theory about how a successful collaboration is built up, Kanter, R. M(1994) theory on how a rewarding collaboration is similar to human relationship and Rowley, J(2011) theory about innovative strategies within libraries. The method that was used to collect material was in the form of interviews and supportive dokuments. Five informants were interviewed. This study concludes that the libraries within Bibliotek Norrbotten have created common goals when it comes to their resourse sharing and that their resourse sharing is linked to these goals. The goal is to have the users in focus, which can be seen in the end result, and to offer a higher library service. This study also shows that for the collaboration to achieve their goals and to improve the library service, the collaboration has developed common strategies and guidelines.

Rektorers pedagogiska ledarskap har betydelse för hur arbetet på skolorna fortlöper med syfte att främja särskilt begåvade elever i matematik och att dessa elever ska få den stimulans de är berättigade. Studiens syfte är att undersöka hur rektorer påverkas av ramfaktorer vid resursfördelning i matematik med fokus på särskilt begåvade elever. I studien har intervjuer använts som metod för att ta reda på rektorers påverkan av ramfaktorer vid resursfördelning i matematik. Ramfaktorteorin är den teori som beskriver vilka ramar och faktorer rektorer har att förhålla sig till. Resultatet visar att av rektorerna indirekt drar paralleller till budget i frågan om resursfördelningen, men kopplar också detta till flera andra ramfaktorer som samverkar. Alla rektorer uppger också att lärarnas egen kompetens är viktig för att kunna stimulera särskilt begåvade elever inom matematik. Slutsatsen i undersökningen blir därför att rektorers resursfördelning inom matematik med fokus på elever med särskild begåvning är styrd av flera faktorer och att dessa påverkar. De resultat som finns i studien kan ge ökad kunskap hos lärare eller andra kollegor för att det bidrar till en ökad medvetenhet om rektorers ramar och faktorer i det vardagliga arbetet. / How school works with gifted students depends on the pedagogical leadership of the principals’ and their decisions regarding the distribution of resources. It’s these decisions that define how the students develop and if they get the right kind of stimulants that they need. The aim of this study is to examine how the frame factor theory influences the principals’ work with distributing resources for gifted students in mathematics. This study have been using interviews as method to find out how the frame factor theory influences principals work. The result of the study shows that principals instantly draw parallels to the budget in the question of distribution of resources, but also link this to several other framework factors that interact with each other. All of the principals state that the teachers’ competence is important in order to stimulate gifted students in mathematics. The conclusion of this study is that the principals are controlled by several of the factors in the frame factor theory regarding the distributing resources for gifted students in mathematics. The results from the study can increase the teachers’ knowledge, and other colleagues, and hopefully it can increase an awareness of how the principals' work regarding distributing resources for gifted students in mathematics are affected by the frame factor theory in their line of work every day.

Det finns en uppfattning om att högpresterande elever klarar sig själva i skolan då de uppnår målen utan svårigheter och detta kan, lite paradoxalt, leda till att högpresterande elever inte får det stöd och den vägledning som de är i behov av. Detta förhållande har väckt vår nyfikenhet gällande hur vägledarna ser på detta dilemma. Syftet med studien är att analysera och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare upplever att de arbetar med högpresterande elever samt vilka resurser de anser sig behöva för det. Syftet har resulterat i tre frågeställningar: Hur anser studie- och yrkesvägledare att de arbetar med att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval? Vilka resurser anser sig studie- och yrkesvägledare behöva för att förebygga att högpresterande elever begränsas av sin bakgrund i sina studie- och yrkesval? Skiljer sig vägledningsstödet till högpresterande flickor och pojkar? För att samla in studiens empiri genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med utbildade studie- och yrkesvägledare. Tre av vägledarna arbetar på gymnasieskolor och tre arbetar på högstadieskolor. För att analysera resultatet och besvara frågeställningarna har teorier och begrepp används från Careership och System Theory Framework, begrepp så som habitus, handlingshorisont, påverkansfaktorer och pragmatiskt rationellt beslutsfattande användes. Studiens huvudresultat visar att högpresterande elever prioriteras ner på grund av att lågpresterande elever tar mer resurser hos vägledaren samt att det borde satsas mer på den breda vägledningen. Resultatet visar även att högpresterande flickor och pojkar tenderar att behöva lika mycket stöd i val och väljande fast på olika sätt.

The focus of this bachelor’s thesis are the strategies, goals, and guidelines for the sharing of digital resources and library materials of the collaborating libraries “Bibliotek Norrbotten”. The questions asked were; What goals do Bibliotek Norrbotten want to achieve with their resource sharing? How can resource sharing look in connection to services and media? What kind of strategies are there that apply to all libraries in the collaboration? Which challenges, if any, have been encountered and how did they work through them? The theoretical framework consist of Kaufman, P(2012) theory about how a successful collaboration is built up, Kanter, R. M(1994) theory on how a rewarding collaboration is similar to human relationship and Rowley, J(2011) theory about innovative strategies within libraries. The method that was used to collect material was in the form of interviews and supportive documents. Five informants were interviewed. This study concludes that it is not easy to create a collaboration with resource sharing, but Bibliotek Norrbotten is a god example of a successful collaboration. Libraries within Bibliotek Norrbotten have created common goals when it comes to their resource sharing and that their resource sharing is linked to these goals. The goal is to have the users in focus and to offer an improved library service. This study also shows that for collaborations to achieve their goals and to improve the library service, the collaboration must develop common strategies and guidelines.

Syftet med denna studie är att undersöka begreppet likvärdig utbildning inom det kommunala kontra de privata verksamheterna kopplat till rektors resursfördelning och förskollärarens handlingsutrymme. Studien har genomförts i två närliggande kommuner i södra Sverige på fyra förskolor. Två av förskolorna är privata och två kommunala med placering i socioekonomiskt utsatta område, detta med avsikten att jämföra skillnader och likheter. Vi studerade vad dessa aktörer anser måste vara en grund för en likvärdig förskola och hur organisationen organiseras efter det. Systemteori är en teori som kommer användas för att lyfta hur förskolans resursfördelning påverkar likvärdigheten och i sin tur barnen. Studiens  resultat har presenterats under våra tre frågeställningar. Undersökningen har genomförts som en flerfallstudie med semistrukturerade intervjuer som analyserats med relevans i teoretiska begrepp och diskuteras med samband till tidigare forskning. Resultatet visar att respondenterna i den kommunala verksamheten var av den gemensamma uppfattningen att likvärdigheten inte är på plats i någon av de båda städerna medan respondenterna i den privata verksamheten inte delade samma synsätt. En av de slutsatser vi kan dra av vår studie är att rätt förutsättningar är avgörande för att personal inom förskoleverksamhet ska kunna arbeta likvärdigt.

Syftet med studien var att undersöka hur tjänstemän, rektorer och specialpedagoger, beskriver och/eller motiverar fördelningen av resurser till förskolor och grundskolor i respektive kommun De tre teoretiska ramverken, ramfaktorteori, systemteori och dilemmaperspektiv, har valts utifrån studiens fokus som belyser styrning samt dilemman på olika nivåer i skolsystemet. Studiens resultat har presenterats utifrån fem kategorier, i två fall. Undersökningen har genomförts som en tvåfallsstudie med semistrukturerade intervjuer och följt av inläsning av dokument i syfte att styrka utsagor i intervjuer. Dessa data har tillsammans bidragit till en helhetsbild  av resursfördelning i Storstad och Småstad, de två fallen i ett lika stort antal kommuner. Resultatet visade (1) att det statliga uppdraget går före ekonomi i balans, (2) tidiga insatsers betydelse för skolframgång och (3) personal som förskolornas och skolornas viktigaste resurs. Ett dilemma i kommunerna var att uppnå målet om en likvärdig utbildning utifrån varje enskilt barns behov i förhållande till en ekonomi i balans. Trots detta föreföll valet enkelt; barns behov går före ekonomi i balans. En av studiens viktigate implikationer till specialpedagoger är att ha kunskap om hur resursfördelning organiseras, genomförs och följs upp i förskola och grundskola då specialpedagogiska insatser påverkas av hur resursfördelning sker.

No description available.

Alla typer av organisationer använder sig av budget. Budget är en plan som hjälper till att förutsäga framtiden. I kommuner används budgeten som ett verktyg för att visa kommunens omfattning och inriktning av den verksamhet som de bedriver. Kommuner kan använda sig av olika typer av budgetar som till exempel rambudgetering och behovsbudgetering. Kommuner har olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet utifrån antalet invånare, befolkningsstruktur och geografiskt läge. Resursfördelningen är en viktig del av budgeten i kommuner.Borås stad genomförde en omorganisering som trädde i kraft den första januari 2011. De gick ifrån att vara tio kommundelsnämnder till tre stadsdelsnämnder. För att fördela resurserna till kommundelsnämnderna har de använt sig av en resursfördelningsmodell. Vi ville examinera om arbetet med budgeten eller resursfördelningsmodellen påverkats av omorganiseringen. Vår frågeställning har varit ”På vilket sätt har omorganiseringen i Borås stad påverkat budgetarbetet och resursfördelningsmodellen?” och ”Hur påverkar resursfördelningen, budget och omorganiseringen varandra i Borås stad?”. Syftet med studien har varit att examinera omorganiseringens påverkan på resursfördelningsmodellen och budgetarbetet i Borås stad. För att besvara vår frågeställning har vi valt fallstudie som design med en kvalitativ ansats. Genom den empiriska undersökningen har vi byggt upp analysen och dragit slutsatser.Analysens koppling mellan den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen ledde oss till följande slutsatser:1. Omorganiseringens påverkan på budgetarbetet och resursfördelningsmodellen är begränsad.2. Vi anser att resursfördelningsmodellen fungerar i den nya organisationen eftersom varken den sociala strukturen eller befolkningsstrukturen har förändrats.3. Budgeten och resursfördelningsmodellen har inte påverkat omorganiseringen. Dock har de blivit påverkade utav omorganiseringen.4. Omorganiseringen genomfördes för att de ville centralisera och därigenom skapa rättvisa och likställighet för kommunens invånare. / Program: Civilekonomprogrammet