Näthat är ett nytt socialt problem, som aktualiserats i och med en intensiv mediadebatt. Näthat är således ett fenomen, som ingen forskat kring, men som däremot kan ses utifrån mobbningsforskning. Syftet med denna diskursanalytiska uppsats, var att lyfta fram dels mediavinklingen av näthat, dels utsatta/vittnande ungdomars beskrivningar av fenomenet. Utifrån detta ämnades samproduktionen av synen på näthat som socialt problem undersökas, där ungdomar, media och mobbningsforskning ses som sociala aktörer. Med hjälp av retoriska resurser utifrån diskurspsykologin, och den kritiska diskursanalysens forskarbegrepp intertextualitet analyserades det empiriska materialet, bestående av tidningsartiklar, blogginlägg och forumtrådar. Studien avsåg således att lyfta fram hur fenomenet näthat legitimerades, som ett socialt problem. I analysen framkom tre sociala mönster: Förskjutningen från elaka troll till näthat – och pendlingen däremellan; Internetklimat – en fara för livet?; och Ansvaret bärs av…? Analysen urskilde en spretighet kring fenomenet, med en osäkerhet kring definitionen av näthatsbegreppet och vart ansvaret för detta sociala problem ska läggas, samt en ambivalens kring internets roll. I resultatet identifierades de olika sociala aktörernas skilda rättigheter att göra trovärdiga yttranden i olika kontexter. Diskussionsavsnittet tog upp en sammanfattande reflektion av resultatet, resultatets relevans till syfte och frågeställningar, samt självkritik till uppsatsen och förslag på framtida forskning.

Centralt i uppsatsen är hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. Två fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare från två högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgångspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade på att det fanns tre övergripande mönster att resonera på i förhållande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhävandet av den egna autonomin och värdet av att kunna lyssna på andra. Det framkom även i deras berättelser att ett brett gymnasieprogram ansågs som fördelaktigt för dem själva i framtiden. Det tredje representativa mönstret för ungdomarnas sätt att resonera var att betona vikten av att finna rätt balans i livet mellan jobb- och privatliv. Sammantaget kunde vi se att deras resonemang många gånger präglades av dilemman av olika slag. Flera retoriska resurser användes i förhandlandet kring val och identitetsskapande. Mest framträdande var tid som resurs, där de i nutid föreställde sig hur framtidsjaget skulle tänka om det nutida beslutsfattandet. Vår studie visar på att det för dagens ungdomar blivit allt viktigare att kunna föreställa sig själv i framtiden för att göra val av olika slag vilket i sin tur också bidrar till deras nutida identitets­konstruktioner.

I dagens samhälle pågår ständigt en kamp mellan nytt och gammalt. Kampen utspelar sig på olika arenor som exempelvis inom politiken, teknologin och får människor att ifrågasätta sina konsumtionsvanor. Människor uppmanas till att leva efter olika typer av livsstilar vilket påverkar hur företag väljer att marknadsföra sig. Denna uppsats ämnar att undersöka hur företagen Arla och Oatly använder retoriska verktyg i sina reklamkampanjer Bara mjölk smakar mjölk och Spola mjölken för att förstärka sina varumärkesidentiteter. Uppsatsen ska även undersöka hur företagen använder den medieuppmärksammade konflikten för att förstärka sina varumärkesidentiteter. För att ta reda på hur företagen förstärker sina varumärkesidentiteter har en kvalitativ retorisk metod använts. I den retoriska metoden används även visuell retorik för att analysera det insamlade materialet.    Analysen bygger på utvalda delar av de båda reklamkampanjerna. De delar som studien fokuserar på valdes eftersom de var representativa för kampanjernas helhet. När analysen genomfördes användes ett analysschema som bygger på de tre appellformerna: ethos, logos och pathos. Analysschemat byggdes även på denotation och konnotation från den visuella retoriken. Analysen fokuserar på hur företagen framställer sitt varumärke och vilken varumärkesidentitet företagen vill förmedla. Analysen fokuserar även på hur företagen framställer konkurrenterna i jämförelse med sitt eget varumärke. Analysresultatet visade att Oatly anammar varumärkesidentiteten challenger brand och utmanar den rådande marknaden genom att bland annat arbeta miljömedvetet och med hållbarhetsfrågor. Vidare visade analysen att Arla är ett traditional brand eftersom de värnar om sin traditionsrika historia och använder sig av nostalgi i sin reklamkampanj. Den medieuppmärksammade konflikten har bidragit till att forma den hårda tonen i reklamkampanjerna. Konflikten gynnar båda företagen eftersom de får gratis publicitet i medier. Så länge medier uppmärksammar konflikten finns det egentligen ingen anledning för företagen att lösa konflikten.

Denna uppsats tar med läsaren in i en bransch som under flera år har intresserat oss, men där vi uppfattar att kunskapen inte når fram till allmänheten. Trots att området berör samhället och de platser vi verkar i är det inte många som har en förståelse för dessa omfattande processer. Branschen vi pratar om är turismbranschen och området är evenemangsvärvning. Syftet med evenemangsvärvning är dels att det ska generera i pengar till staden, dels att städer ska ses som attraktiva och uppfattas så av turister, evenemangsarrangörer och kanske framför allt av de som lever och verkar i dem.För att på något vis bidra i en kunskapsspridning har vi i uppsatsen beskrivit en talangtävling som ämnar utse den mest talangfulle evenemangsvärvaren. Den ärofyllda titeln står mellan fyra individer som på ett eller annat sätt verkar inom området evenemangsvärvning. Domarna, och tillika vi författare, är ensamma om att utse talangen, men till vår hjälp har vi fyra experter inom nutidsrelevanta områden som kan guida oss fram till en vinnare. Dessutom bygger tanken om talangtävlingen på en historisk tidsepok, renässansen. Epoken har bidragit till att sätta begreppet attraktion i ett nytt (eller gammalt) ljus där städer får möjlighet att vara speciella och attraktiva. Ordet renässans betyder pånyttfödelse och uppsatsen ämnar till just detta, att pånyttföda tankar från dåtid för att i sin tur pånyttföda stadens attraktion.Genom en spännande tävling, vilken beskrivs i en narrativ form, får läsaren följa de fyra tävlingsdeltagarna, experternas vägvisande utlåtanden samt domarnas tuffa utmaning att utse en vinnare. Talangtävlingen lyfter förhoppningsvis insikter inom ett område som behöver en renässans.

Samhället präglas av en valfrihet vilket innebär oändliga möjligheter för individen att välja sin egen väg. Individen förväntas dock göra det bästa och rätta livsstilsvalet vilket snarare hämmar än gynnar hennes beslutstagande. Fokus i uppsatsen har riktats mot individer som har gjort ett livsstilsval av kosttrenden LCHF. Syftet har varit att studera hur individer i en bloggkontext tillskriver sig kategorier samt rättfärdigar och argumenterar för sitt tagna livsstilsval. För att fullfölja uppsatsens syfte har vi tagit stöd i den kvalitativa forskningstraditionen diskurspsykologi som är en form av diskursanalytisk ansats. Diskurspsykologin är handlingsorienterad och präglas av socialkonstruktionismens utgångs­punkt att betrakta språk som handling; att säga något är att göra något. Blogginlägg har studerats vilket resulterat i en tolkning av hur individerna kategoriserar sig själva utifrån den rådande tolknings­repertoaren. Specifika ordval som har betydelse för individens självpresentation har bidragit till att en kategorisering av individen själv har blivit synlig. Resultatet visade även på att bloggskribenter rättfärdigar och argumenterar för sitt livsstilsval genom att använda positivt och negativt laddade ord. Även ett stöd av retoriska resurser, såsom detaljerade beskrivningar av LCHFs fördelar har framkommit i rättfärdigandet av och argumenterandet för LCHF.

Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera området för kriskommunikation. Genom en intervju med Örebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssätt kan öka förståelsen för den kommunikativa aspekten av en kris samt vilken nytta en kriskommunikatör kan ha av att se på en kris som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv på kriskommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhållningssätt till kriskommunikation.

I denna studie har jag utforskat vad musikretoriska figurer kan tillföra musiken jag skapar och hur min kreativa process påverkas av att arbeta med dem.Jag genomförde studien genom att skriva tre låtar med hjälp av musikretoriska figurer. Jag har utgått från ett urval retoriska verktyg och översatt dessa för användning i musik under arbetets gång. Jag förde även en strukturerad loggbok under arbetet.I resultatet kommer jag fram till att figurerna inte tillför något helt unikt i musiken men att de påverkar hur jag skriver. Figurerna var användbara för att generera idéer, hjälpte mig att föra musiken i en tydlig riktning och hjälpte mig att motivera mina musikaliska beslut. Jag har även nått insikter kring hur figurerna kan användas till högst effekt.I diskussionen presenterar jag tekniker för att skapa egna figurer, reflekterar över retorik som mall för musikalisk disposition, diskuterar huruvida den musikretoriska analogin visat på någon underliggande struktur, och kommenterar kort på hur genre och kultur är relevant för mitt arbete. Jag kommer fram till att musikretorisk analogi är ett intressant ämne, värt att utforska.

No description available.

No description available.

Syfte: Få en förståelse kring hur politiker använder sig av retoriska strategier och verktyg för at.t förmedla ett budskap. Metod Kvalitativa retoriska analyser av ett tal vardera från fem socialdemokratiska partiledare. Resultat: Huvuddrag från resultatet är att samtliga politiker tenderar att använda sig av retoriska verktyg så som ethos, logos, pathos samt av retoriska stilfigurer så som metaforer samt anaforer. I många situationer använder politikerna de retoriska verktygen för att antingen styrka sitt argument eller för att lyfta fram en fråga som de vill belysa. Slutsats: Det går genom denna undersökning att konstatera att det finns retoriska verktyg som tenderar till att återkomma i socialdemokratiska partiledares tal. De mest använda retoriska verktygen är ethos, logos samt pathos. Även de retoriska stilfigurerna metaforer samt anaforer har varit återkommande verktyg hos politikerna