Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhälle och i och med att de nya ämnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ”den retoriska arbetsprocessen” in i kurserna i svenska på gymnasiet. Eleverna ska numera kunna använda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framställning. Det är mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats är att utreda vad som menas med ”den retoriska arbetsprocessen” och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning. Olika teoretikers syn på området behandlas i uppsatsens inledande del och processens delar intellectio, inventio, dispositio, elocutio, memoria och actio/pronuntiatio beskrivs och problematiseras. Utifrån forskning undersöks även hur den retoriska arbetsprocessen utnyttjas i skolans undervisning med hjälp av både svenska och utländska forskares exempel på övningar och aktiviteter. Det visar sig att kunskaper i den retoriska arbetsprocessen inte bara är ett verktyg för att bygga upp funktionella texter utan även för att analysera och på så sätt se hur andra texter är uppbyggda och hur de påverkar oss.

Med grund i retorikens återkomst i ämnesplanen för svenskämnet på gymnasiet är uppsatsens syfte att genomlysa retorikens plats i undervisningen, att undersöka lärares förhållningssätt till och genomförande av undervisning i muntliga framställningar. Syftet har konkretiseras genom de två frågeställningarna: Vilket förhållningssätt uppvisar svensklärare på gymnasiet till muntliga framställningar, med avseende på betydelse för elevers betyg och kompetens samt dess relevans i förhållande till andra moment i kursen? Hur ser svensklärare på organisationen av muntliga framställningar i svenskämnet? För att leva upp till syftet och besvara frågeställningarna har tre halvstrukturerade djupintervjuer genomförts, och dessutom har två informanter lämnat in listor på de begrepp som används i undervisningen kring muntliga framställningar. Både tidigare forskning och uppsatsens undersökning visar på skilda förhållningssätt gällande muntliga framställningar i svenskämnet och dessutom framkommer varierande organisation av undervisningen. Inget enhetligt resultat uppnås, istället påvisar uppsatsen en bristande konsensus i frågan. / Rhetoric is once again a part of the syllabus for the Swedish subject in high school. The aim of this essay is therefore to highlight the place of the rhetoric in the teaching, to investigate the teachers approach and implementation of teaching in oral performances. The essay is further built on the following questions: Which approach do teachers in the  Swedish subject in high school show, according to relevance for the student’s grade and  knowledge, and its relevance in relationship to other moments in the course? How does  teachers in the Swedish subject in high school look at the organization of the lessons  around oral performances? To be able to answer these questions three semi structured  deep interviews has been done, and two of the informants has handled a list of terms they use in their education. According to previous research and the study of the essay  there is differences in the approach to oral performances in the Swedish subject, and also varying organization of the teaching. No uniformed result is achieved, instead the essay shows a lack of consensus in this matter.

Syftet med denna uppsats är att, med hjälp av en retorisk analys, se om sociala medier för med sig ett mer ledigt och talspråkligt språkbruk eller om företag håller samma språkliga standard oavsett plattform. Undersökningen tittar på hur företagen Coop Sverige och ICA Sverige kommunicerar på sociala medier genom att jämföra tre texter från deras Instagram med två texter från deras webbsidor. Resultaten av denna undersökning visade att båda företagen använde sig av ett mer talspråkligt språkbruk på Instagram jämfört med texter från deras webbsida, som höll en högre standard av språkbruk. Mina slutsatser blev att företagen Coop Sverige och ICA Sverige båda valde att använda ett enklare och mer talspråkligt språkbruk på Instagram jämfört med på sina webbsidor. Urvalet av texter att analysera kunde däremot varit större och tagna från fler företag i olika branscher för att ge ett mer pålitligt resultat.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka några utvalda år 3 gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning i svenskämnet. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med sex stycken elever. Resultatet antyder att eleverna har till övervägande del negativa upplevelser av muntlig framställning där en omfattande nervositet inför en talsituation är vanligt förekommande samt andra oros- och obehagskänslor såsom stress och panik vilka möjligtvis kan sammankopplas till den avsaknad av återkommande muntliga talmoment som gjort sig gällande i svenskundervisningen. Detta kan ha bidragit till att eleverna inte förmår hantera dessa känslor. Utöver detta har eleverna inte getts rikligt med övningstillfällen och således saknar en metakunskap om talet. De slutsatser som dras är att eleverna behöver mer systematisk talträning och övning på den konkreta talsituationen genom mindre talövningar för att succesivt utsatta sig för de känslor som uppstår för att kunna hantera dessa konstruktivt samt att ett tillåtande och öppet klassrumsklimat bidrar till ökad trygghet och säkerhet där välövervägd och återkommande respons från läraren kan stimulera och utveckla eleverna till bättre talare.

The starting point in this licentiate thesis is the fact that students are to do a national test in Swedish, Course B, in upper secondary school, and that their oral presentations are to be assessed by the teacher. Since the assessment of orality must be equal according to the curriculum and irrespective of the teaching preceding the assessment, questions on teacher training in orality are highlighted. This is a general didactic problem in all subjects, but it might appear more acute in oral work, depending on a number of factors. The transience of speech makes an accurate assessment of the oral presentation difficult. The complexity of the oral situation might cause uncertainty as to what is to be assessed. Consequently, the point of departure in this thesis is a practical problem, which also has theoretical relevance.This study has a didactic perspective and rests on sociocultural theory, which emphasizes that learning and development are situated, mediated, and, as a result, dependent on linguistic and intellectual tools. Rhetoric and reception theory are the theoretical perspectives that contribute analytical tools to make visible the teacher’s preparation, realization, and assessment of the oral national test and the students’ understanding of this. The assessment is both formative and summative.The purpose of this study is to examine how the tools for metacommunication in the area of orality, tools supplied by rhetoric as a resource for concepts, are implemented and conveyed by a teacher in a class, before and in the assessment of the national test.Data were collected from a Natural Science Programme class. The national test in Swedish, Course B, takes place in the autumn term in year three.The results show the importance of the teachers and students, as well as the steering documents, having a common language for orality to support assessment and learning respectively. Orality has no such base, which is obvious in the steering material in Swedish accompanying the national test.The study shows how a rhetorically trained teacher can help develop a metalanguage, as well as didactic instruments to make the work with the preparations, the carrying through, and the assessment of oral presentations work smoothly. The result, however, shows how orality is given less scope in general and before the national test in particular, despite the high ambitions of the teacher. This is apparent in a more everyday and vague metalanguage, at the same time, as the didactic instruments are inadequate. The students’ ability of reception runs the risk of getting more limited.In the same way as writing, orality requires time for practice (techné), as well as distinct instructions in comments to the test material and steering documents concerning metalanguage, genre, and copia. By using the rhetorical work process as a tool, the teachers and students obtain a working instrument for producing speech that is supported by the theory of rhetoric. It can also be used when assessing an oral presentation, which gives the students and the teachers the same instrument for both speech production and its assessment. The study points to the fact that the distinctive characteristics of orality, memoria and actio, are not considered and problematized by the teacher to the same extent, as are other steps in the rhetoric work process. Teachers’ and students’ ability of reception runs the risk of becoming too restricted, which might jeopardize the equality of the assessment.

Syftet med denna studie är att undersöka hur argument utformas/struktureras i en omtalad rättegång med hjälp av metoden stasisläran, samt hur de icke-retoriska övertygelsemedel används såsom lagar och vittnesmål som stöd till argumentationen.  Med andra ord hur sker konflikten ”skyldig eller inte” i rättegången och vilka strategier använder åklagaren och den misstänkte för att uppnå ett rättvist resultat. Materialet jag använde var dokument från Västmanlands Tingsrätt samt ljudklipp från rättegången. Resultatet visar olika domskäl som tas upp i ljudklippen från Prime Video samt material från Västmanlands Tingsrätt, där jag har använt mig av tabeller för att ge en tydlig struktur på argumenten. De slutsatser som går att dra utifrån undersökningen är att det sker en spegling mellan åklagaren och den misstänkte, där de anpassar sina svar efter varandra samt använder sig av olika strategier för att få fram sina bevis. Den tilltalade använder sig av emotionella bevis samtidigt som åklagaren fokuserar på fakta och icke-retoriska medel. Rättegången analyserar helt enkelt bevis från båda perspektiven, för att sedan kunna fastställa en dom. Det blir ett viktigt vapen för båda sidorna, då allt handlar om att använda relevanta, säljande argument för att få sin vilja igenom.

The purpose of this study is to examine a brand’s green marketing and its consumers’ perception of it in order to compare these views. The idea is to find a potential gap and what effect it may have on the brand. A case study has therefore been made with the grocery market brand Coop with focus on organic food. The material used consists of texts from Coop’s website to represent their brand. The topic of all texts is organic production and its relation to Coop. To analyze the consumers’ perception of the brand, interviews has been made. Lloyd F. Bitzer’s theory of the rhetorical situation and Roland Barthes’ theory of myths, adapted to rhetoric and argumentation by Eric Bengtson, have been applied. The findings show that there is a gap between Coop and the consumers’ perception of it: Coop has an elaborate myth in all their texts about being the protectors of the Earth, while the consumers only regard the company as somewhat aware of the environment. This stands even though the company and the consumers both believe sustainability to be an important issue.

<p>Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter använder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier är framgångsrika eller ej i att uppnå sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle få fram analysresultat som visade på argumentation som hänvisade till ett eget lågt etos. Min hypotes var också att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinärenden på Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stämma. Verkligheten var inte så kategorisk och ”genomskinlig” som jag ville tro. Den retoriska situation ett disciplinärende bjuder verkar däremot se ut så som jag trodde; utredningen studenterna ställs inför är en tämligen stressande situation. Studenternas främsta budskap är att de är oskyldiga, och syftet med deras försvar är oftast att undgå avstängning.</p><p>Anmärkningsvärt i studenternas försvar är att det är få studenter som utnyttjar de möjligheter de ges att med egna ord försvara sig. En students närvaro vid disciplinnämndens möte visade sig dock inte vara någon garanti för att undgå straff då samtliga av de fyra studenter som deltagit vid sammanträdet har avstängts. Av de studenter som har valt att yttra sig skriftligt till nämnden är det endast två av åtta som har friats. Detta torde indikera att det snarare är studenternas argument som ligger till grund för friande eller fällande dom, snarare än när och på vilket sätt detta sker. I de fall som lämnats utan vidare åtgärd har studenterna främst angett andra personer som direkt eller indirekt orsak till det som skett. Bland de studenter som funnits skyldiga till försök att vilseleda vid bedömning av studieprestation har försvarsstrategierna främst baserat sig på särskilda/förmildrande omständigheter eller ett sedan tidigare gott etos. Jag har i min analys dragit slutsatsen att det är frånvaron av rimliga och trovärdiga logosargument som har fällt avgörandet. Till skillnad från de som har friats, har ingen av de fällda studenterna kunnat uppvisa sådant logos att nämnden ansett det antingen bevisat att omständigheterna har varit sådana att studenten inte kan anses bära skuld, eller att bevisningen mot studenten inte är hållbar och att studenten därför inte kan dömas skyldig.</p><p>Sammanfattningsvis kan jag då säga följande: det tycks finnas vissa försvarsstrategier som är mer framträdande än andra, men att den framgång studenten eventuellt har i fallet snarare beror på logosargument med faktisk bevisföring än på argument baserade på etos och patos.</p>

Aim: The nuclear accident in Fukushima, Japan, raised global criticism against nuclear power. In Sweden, the criticism has not been very visible and the government now allows a renewal of the nuclear power plants. The purpose with the study is to have a closer look on how Swedes in position of power motivate their positive attitude to nuclear power and how they conduct themselves to each other and to their opponents. The rhetorical perspective will be in focus for the analysing. Method: Four different artifacts represented by Swedes in position of power having a positiveattitude to nuclear power were chosen. Three rhetorical theories (the rhetorical arena, stasis andethos, pathos and logos) were used with the research question in focus. Result &amp; Conclusions: The analyses resulted in conclusions about the strategies used by the participants such as: the importance of contexts, meaning for example that the greenhouse effect legitimizes nuclear power as a source of energy with important benefits. Redefining the meaning of key words such as “environment friendly”. Using authority, emotions and knowledge as a way to persuade. Suggestions for future research: It would be interesting to go further with the fundamental values and ideologies which seem to have an important role in the Swedish nuclear power debate. Contribution of the thesis: This study has hopefully brought new light on the nuclear power debate and can be a contribution to a broader understanding how to bring more nuance and transparency to it.

Denna uppsats undersöker hur argument som bygger på statistik kan förstås utifrån den klassiska retoriken. Utgångspunkten är den vanligt förekommande uppdelningen av bevismedel som antingen tillhörande konsten eller inte, där statistik ofta placeras i den senare kategorin. Denna uppdelning undersöks kritiskt genom en nyläsning av Aristoteles, Cicero och Quintilianus. Uppsatsen visar att Cicero ger ett bättre retoriskt perspektiv än Aristoteles eller Quintilianus för att förstå hur statistikargumentation fungerar. Därför används just Ciceros topiker (loci) såsom de är systematiserade i verket Topica för att analysera två debatter om jobbfrågan mellan Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén under valåret 2014. Analysen finner främst 9 loci i debatterna, och belyser därmed flera olika sätt som statistik kan användas för att skapa argument i retoriska syften.