År 2011 skrevs retorik och den retoriska arbetsprocessen in i läroplanen för gymnasieskolan. Sedan dess har endast lite forskning berört hur situationen i gymnasieskolan ser ut när det kommer till undervisning i retorik och muntlig framställning. Syftet med denna studie är att ge insikt i ämnet genom elevernas perspektiv. Undersökning utfördes genom en enkät med både slutna och öppna frågor. 28 informanter bidrog med svar. De öppna frågorna bearbetades genom innehållsanalys. Resultaten visar att informanterna har fått utbildning inom både planering och genomförande av muntlig framställning och att de har en uppfattning att de jobbat med retorik och den retoriska arbetsprocessen. De håller i lägre grad med om att de fått kunskaper om planering och god tid till planering av muntlig framställning trots att de fått kunskap om planering, vilket kan ha att göra med att annan stöttning behövdes.

Reorganizations in the private sector must occur intermittently for a company to adopt to its market climate. The thesis focuses on the initial part of the reorganization. In larger companies the reorganization process is often a substantial effort for both the change leaders as well as for the other employees of the company whom the change affects. This is a process that often misses set goals and the purpose for this thesis is therefore to investigate how rhetorical devices in companies internal communication can help to guide the employees through the changeprocess. The primary data for this study are internal emails for all employees of a large industrial company, and the reorganization plan sent to the same company's managers. The thesis analyzes the primary data and compares it to literature in rhetoric, pointing out rhetorical devices that affect the employees using an abductive approach. Through this study concludes that by creating a sense of urgency the equilibrium is abrupted and that this delicate state of urgency can be steered in a way that has a positive effect of the implementation of the reorganization.

No description available.

Undersökningens syfte är att med hjälp av semiotiska och receptionsestetiska verktyg undersöka hurArvida Byström i Inflated Fiction (2018) ifrågasätter den manliga blicken och föreställningar om femininitet. Mot en blickteoretisk bakgrund har begrepp som maskeraden och subversiv affirmationtillämpats för att visa hur objektifierande bildkonventioner används för att konkretisera ideologiska fenomen. Analysen uppmärksammar hur intertextuell opposition, retorisk integrering, retorisk likhet ochskriftliga element används för att bekräfta, returnera och störa. Den manliga blicken i synnerhet och denpatriarkala ideologin i allmänhet. Avslutningsvis föreslås begreppet subversiva affirmationer, snarare än maskeraden, för att beskrivaByströms konstnärliga strategi. Trots begreppets begränsningar menar jag att det mer effektivt betonarhur ideologiska fenomen kan konkretiseras genom mimesis. Maskeraden som begrepp riskerar osynliggöra andra sociala grupper och reproducera föreställningar om relationen mellan biologiskt könoch socialt genus. Subversiva affirmationer blir därför mer lämpligt med tanke på det queer-feministiskasammanhang Byström rör sig inom

No description available.

<p>I den här uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen på ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestått av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affärsman från det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frågeställningar var:</p><p>1. Skiljer sig Sch och Joh:s sätt att formulera sig och vilken betydelse får det i så fall för förhandlingen? 2. Vilka förhandlingsstilar används? Vad får de för konsekvenser? 3. Hade genomtänkta retoriska strategier kunnat effektivisera förhandlingens gång och i så fall vilka?</p><p>För att svara på frågorna har jag gjort en stilanalys kompletterad av en strukturell analys. Jag har även gjort en förhandlingsanalys och till sist undersökt de två kulturerna genom en jämförelse. Min uppsats lutar sig mot Hofstedes teori om kulturella dimensioner samt Ghauris teori om förhandlingens tre faser, för att nämna några.</p><p> </p><p>Viktiga slutsatser är att det finns större och mer betydelsefulla skillnader mellan tyskar och svenskar än väntat. Jag har också kommit fram till att kurser i förhandlingsteknik kan visa sig vara lönsamma för multikulturella företag och det är det jag vill förmedla med den här uppsatsen. </p><p> </p> / <p><p>In this essay I want to investigate the internal communication of an transcultural company to see how different cultures are shown in different styles of negotiation. I have been looking at sixteen emails between a German businessman and a Swedish businessman, both working at the transcultural company Volkswagen.</p><p>The essay’s research questions are: 1. Do the German and the Swede differ when it comes to manner of speaking, and if so, how does that effect the negotiation?  2. Which styles do they use in negotiation? What kind of consequences do the styles cause? 3. Would carefully prepared rhetorical strategies make the negotiation more effective, and in that case, which strategies would that be?</p><p>To answer these questions I have made a stylistic and a structural analysis, followed by an analysis of the negotiation style and strategies. At last I studied the two cultures and made a comparison between them. I have built my essay on the theory of cultural dimensions by Hofstede and Ghauri’s idea about the phases of negotiation, to mention a few.</p>Conclusions I’ve made are that there are bigger differences between Germans and Swedes then I expected. I’ve also seen that education in negotiation could be profitable for transcultural companies, which I with this essay would like to convey. </p>

I den här uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen på ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestått av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affärsman från det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frågeställningar var: 1. Skiljer sig Sch och Joh:s sätt att formulera sig och vilken betydelse får det i så fall för förhandlingen? 2. Vilka förhandlingsstilar används? Vad får de för konsekvenser? 3. Hade genomtänkta retoriska strategier kunnat effektivisera förhandlingens gång och i så fall vilka? För att svara på frågorna har jag gjort en stilanalys kompletterad av en strukturell analys. Jag har även gjort en förhandlingsanalys och till sist undersökt de två kulturerna genom en jämförelse. Min uppsats lutar sig mot Hofstedes teori om kulturella dimensioner samt Ghauris teori om förhandlingens tre faser, för att nämna några.   Viktiga slutsatser är att det finns större och mer betydelsefulla skillnader mellan tyskar och svenskar än väntat. Jag har också kommit fram till att kurser i förhandlingsteknik kan visa sig vara lönsamma för multikulturella företag och det är det jag vill förmedla med den här uppsatsen. / In this essay I want to investigate the internal communication of an transcultural company to see how different cultures are shown in different styles of negotiation. I have been looking at sixteen emails between a German businessman and a Swedish businessman, both working at the transcultural company Volkswagen. The essay’s research questions are: 1. Do the German and the Swede differ when it comes to manner of speaking, and if so, how does that effect the negotiation?  2. Which styles do they use in negotiation? What kind of consequences do the styles cause? 3. Would carefully prepared rhetorical strategies make the negotiation more effective, and in that case, which strategies would that be? To answer these questions I have made a stylistic and a structural analysis, followed by an analysis of the negotiation style and strategies. At last I studied the two cultures and made a comparison between them. I have built my essay on the theory of cultural dimensions by Hofstede and Ghauri’s idea about the phases of negotiation, to mention a few. Conclusions I’ve made are that there are bigger differences between Germans and Swedes then I expected. I’ve also seen that education in negotiation could be profitable for transcultural companies, which I with this essay would like to convey.

Lokal politik har en viktig roll i samhället och dess faktakonstruktion kan ha en påverkan på individen. Lokalpolitikern konstruerar i sina anföranden beskrivningar av verkligheten som görs trovärdiga genom retoriskt arbete. Arbetet använder en diskurspsykologisk metod för att undersöka kommunpolitikers anförande i debatten rörande kommunens styrdokument, Inriktning, verksamhet och ekonomi (förkortat IVE) för åren 2015 till 2018. Studien kommer fram till att problem och lösningar görs till fakta genom användandet av offensiv och defensiv retorik. I konstruerandet av problemet finns också ett konstruerande av en politisk motståndare som föranlett problemet. Producerandet görs trovärdigt genom retoriska resurser som främst är av offensiv karaktär. I konstruerandet av lösningar positionerar kommunpolitiker sig nära lösningen och som kapabla och ansvarsfulla aktörer. I producerandet nyttjas retoriska resurser som främst är av defensiv karaktär. / Local government has an important role in society and their facts construction can have an impact on the individual citizen. In their speeches, local politicians construct descriptions of reality that are made credible by their rhetorical work. This study utilizes a discourse psychological method to investigate municipal politicians’ speech in the debate on the municipal policy regarding Orientation, Services and Economics (abbreviated IVE) for the years of 2015 throughout 2018. The study concludes that problems and solutions become facts through utilization of offensive and defensive rhetorical techniques. In the construction of the problem there is also a construction of the political opponent that has prompted the problem. The production is made credible through rhetorical resources of primarily offensive characteristics. In constructing the solution the municipal politicians position themselves close to the solution and as capable and responsible actors. In the production they use rhetorical resources that are mainly in defensive form.

Denna studie analyserar hur president Obamas retoriska figurer överförs till tjeckiska samt i vilken utsträckning parallellismer återges, baserat på analyser av två valda medietolkningar. Analysen visar bl.a. att de bildliga uttrycken överförs i form av omskrivningar eller utelämnas. Några retoriska figurer, såsom anaforer, anadiploser och parallellismer, skapas genom upprepningar. Eftersom tolkar inte kan förutse vart talaren leder talet är det svårt att hinna analysera om en upprepning är en retorisk figur med en funktion som bör behållas eller en onödig upprepning som bör undvikas. De undersökta tolkningarna fick en P-poäng på 70% resp. 63% vilket stämmer överens med Pöchhackers resultat om överföringar av parallellismer vid medietolkning utan manus (2012). / This study analyses how president Obama's rhetorical figures are transferred into Czech and to what extent parallelisms are reproduced, based on the analysis of two selected media interpretations. The analysis showed that the metaphorical expressions are either rewritten or omitted. Some rhetorical figures, such as anaphors, anadiplosis and parallelisms, are created by repetitions. Because interpreters cannot predict where the speaker is taking the speech, it is difficult for them to analyse whether a repetition is a rhetorical figure with a function that should be retained or an unnecessary repetition that should be avoided. The examined interpretations yielded a P-score of 70% and 63%, which corresponds with Pöchhacker's results on transferring of parallelism in media interpretation without script (2012).

Denna studie analyserar hur president Obamas retoriska figurer överförs till tjeckiska samt i vilken utsträckning parallellismer återges, baserat på analyser av två valda medietolkningar. Analysen visar bl.a. att de bildliga uttrycken överförs i form av omskrivningar eller utelämnas. Några retoriska figurer, såsom anaforer, anadiploser och parallellismer, skapas genom upprepningar. Eftersom tolkar inte kan förutse vart talaren leder talet är det svårt att hinna analysera om en upprepning är en retorisk figur med en funktion som bör behållas eller en onödig upprepning som bör undvikas. De undersökta tolkningarna fick en P-poäng på 70% resp. 63% vilket stämmer överens med Pöchhackers resultat om överföringar av parallellismer vid medietolkning utan manus (2012). / This study analyses how president Obama's rhetorical figures are transferred into Czech and to what extent parallelisms are reproduced, based on the analysis of two selected media interpretations. The analysis showed that the metaphorical expressions are either rewritten or omitted. Some rhetorical figures, such as anaphors, anadiplosis and parallelisms, are created by repetitions. Because interpreters cannot predict where the speaker is taking the speech, it is difficult for them to analyse whether a repetition is a rhetorical figure with a function that should be retained or an unnecessary repetition that should be avoided. The examined interpretations yielded a P-score of 70% and 63%, which corresponds with Pöchhacker's results on transferring of parallelism in media interpretation without script (2012).