No description available.

No description available.

<p>Examensarbetets utgångspunkt var en bakgrundsbild över området sexuell läggning och den svenska gymnasieskolan med fokus på problemområden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi använde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnå en diskussion runt allmän problematik vilken skulle kunna finnas på fler gymnasieskolor.</p><p>Två problemområden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemområden gick att se dels på den strukturella nivån vilken fokuserar på skolan som värdebärande institution och dels på den individuella nivån vilken fokuserar på konkreta situationer inom denna kontext. Spår av dessa problemområden gick att utläsa i likabehandlingsplanernas diskurser. Tidigare forskning och insatta på området fokuserade på skolans roll som normgivare och socialisationsarena. Detta tillsammans med mål i gymnasieskolans styrande dokument ledde oss till att benämna den önskade situationen ”integration” vilken krävde fokus på den strukturella nivån. De flesta likabehandlingsplanernas diskurser fokuserade dock på den individuella nivån, då lösning av enskilda situationer samt eventuella kränkningar elever emellan låg i fokus.</p>

Examensarbetets utgångspunkt var en bakgrundsbild över området sexuell läggning och den svenska gymnasieskolan med fokus på problemområden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi använde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnå en diskussion runt allmän problematik vilken skulle kunna finnas på fler gymnasieskolor. Två problemområden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemområden gick att se dels på den strukturella nivån vilken fokuserar på skolan som värdebärande institution och dels på den individuella nivån vilken fokuserar på konkreta situationer inom denna kontext. Spår av dessa problemområden gick att utläsa i likabehandlingsplanernas diskurser. Tidigare forskning och insatta på området fokuserade på skolans roll som normgivare och socialisationsarena. Detta tillsammans med mål i gymnasieskolans styrande dokument ledde oss till att benämna den önskade situationen ”integration” vilken krävde fokus på den strukturella nivån. De flesta likabehandlingsplanernas diskurser fokuserade dock på den individuella nivån, då lösning av enskilda situationer samt eventuella kränkningar elever emellan låg i fokus.

År 2011 skrevs retorik och den retoriska arbetsprocessen in i läroplanen för gymnasieskolan. Sedan dess har endast lite forskning berört hur situationen i gymnasieskolan ser ut när det kommer till undervisning i retorik och muntlig framställning. Syftet med denna studie är att ge insikt i ämnet genom elevernas perspektiv. Undersökning utfördes genom en enkät med både slutna och öppna frågor. 28 informanter bidrog med svar. De öppna frågorna bearbetades genom innehållsanalys. Resultaten visar att informanterna har fått utbildning inom både planering och genomförande av muntlig framställning och att de har en uppfattning att de jobbat med retorik och den retoriska arbetsprocessen. De håller i lägre grad med om att de fått kunskaper om planering och god tid till planering av muntlig framställning trots att de fått kunskap om planering, vilket kan ha att göra med att annan stöttning behövdes.

Practice of mathematical proof increase the understanding of mathematics anddevelop creativity skills, problem solving, communication, logical thinking andreasoning which are all important tools not only within the subject of mathematicsbut also important tools for the society in which we are living. The aim of this projectwas to investigate whether it is accurate that proof and proving has a subordinate rolein mathematic education in the upper secondary school in Sweden. This was done byconstructing of a digital survey that was sent to approximately 100 practicingmathematics teachers in a normal size city located in the middle of Sweden. Theresults of the survey show that the teachers consider themselves comfortable withtheir own skills in teaching proof. Paradoxically, the results also show that there is alack of teaching of proof and proving in the upper secondary school, although the newcurriculum puts more focus on proof and proving. / Matematiska bevis ger eleven en ökad förståelse för matematiken och utvecklarförmågor som kreativitet, problemlösning, kommunikation, logiskt tänkande ochresonemang, vilka alla är viktiga även utanför matematiken och för det samhälle vilever i. Syftet med detta arbete var att undersöka om det stämmer att bevis ochbevisföring har en underordnad roll i matematikundervisningen i den svenskagymnasieskolan vilket gjordes med hjälp av en enkät som skickades digitalt till cirka100 gymnasiematematiklärare i en medelstor stad i Mellansverige. Det visade sig attlärarna själva anser sig tillräckligt kunniga för att undervisa i bevis men det förefallerinte som att undervisningen är tillräcklig trots att dagens läroplaner sätter bevis istörre fokus än tidigare.

Syftet med denna studie är att utforska nyckelintressenters uppfattningar om potentialer och hinder med utökad verklighet (XR) i gymnasieundervisning, speciellt inom matematik- och fysikämnena där det finns flertalet abstrakta moment som elever har svårt för. Ett vidare syfte är att med stöd i studiens resultat utforma riktlinjer som förslag på hur XR kan användas och inte användas i skolan. Denna kvalitativa studie tar sin grund från semistrukturerade intervjuer med nyckelintressenter inom tre olika områden: programmerare med fokus på utveckling av XR, utvecklare av undervisningsmaterial och lärare inom naturvetenskapliga ämnen. Dessa tre grupper av nyckelintressenter har tillsammans en helhetsbild över just det som denna studie ämnar undersöka. Utifrån en kvalitativ ansats utförs en tematisk analys av transkriberade data. Den tematiska analysen har identifierat sju huvudteman från det insamlade materialet. Studiens pedagogiska utgångspunkt är tagen från Dewey (2004) och Lave &amp; Wegner (1991). Dewey menar att praktiskt arbete så som laborationer är essentiellt för barns inlärning. Piaget (2008) menar att när ett barn nekas möjligheten att upptäcka på egen hand har läraren gjort barnet en björntjänst och minskat barnets möjlighet till inlärning. Lave &amp; Wegner (1991) påstår att lärande är situerade, att elever lär sig bättre om de får utföra aktiviteter där kunskapen ska användas i verkligheten. Exempelvis om elever ska lära sig om vattenkraftverk kan det vara lönsamt att besöka ett vattenkraftverk och uppleva det i verkligheten. Resultatet från denna studie visar att XR har stor potential som digitalt hjälpmedel inom skolan. Upplevelsebaserad undervisning är en stor styrka hos XR och detta tillsammans med laborativ verksamhet har stort stöd i tidigare pedagogisk forskning som en bra undervisningsmetod. Dessutom har XR möjlighet att göra abstrakta skolmoment som luftmotstånd eller koordinatsystem mer konkreta, vilket är något som gynnar många elever. Det framkommer dock i studiens resultat att nyckelintressenterna finner en stor begränsning av appar eller program och en för stor prislapp på XR utrustning. Detta har skapat ett moment 22 för införande av XR i skolundervisningen enligt nyckelintressenterna. Enligt nyckelintressenterna kommer inte skolor köpa XR headsets när det inte finns något innehåll. Samtidigt, enligt studiens resultat kommer ingen att skapa något innehåll om det inte finns några användare som vill betala för det. Resultaten visar även att lärare är intresserade av att använda XR i skolan idag men de saknar kunskaper om det. / The purpose of this study is to explore key stakeholders' perceptions of potentials and limitations with XR in high school teaching, especially in math and physics subjects where there are several abstract elements that students have a hard time with. A further purpose is to, with support in the results of the study, formulate guidelines as suggestions on how XR can be used and not used in school This qualitative study is based on semi-structured interviews with key stakeholders in three different areas: programmers with a focus on the development of augmented reality, teaching material developers and teachers in science subjects. Together, these three groups of key stakeholders have an overall picture of what this study intends to examine. Based on a qualitative approach, a thematic analysis of transcribed data is performed. The thematic analysis identified seven main themes from the collected material. The pedagogical starting point of this study is taken from Dewey (2004) and Lave &amp; Wegner (1991). Dewey claims that practical work such as laboratory work is essential for children's learning. Piaget (2008) believes that when a child is denied the opportunity to discover on his own, the teacher has done the child a disservice and reduced the child's opportunity for learning. Lave &amp; Wegner (1991) claim that learning is situated, student learn better if they are to do activities where the knowledge is to be used in real life. For example, if students are going to learn about hydropower plants, it can be beneficial to visit a hydropower plant and experience it in real life. The results from this study show that augmented reality has great potential as a digital aid in schools. Experience-based teaching is a great strength of augmented reality and this together with laboratory activities have great support in previous pedagogical research as a good teaching method. Furthermore, augmented reality can make abstract school elements such as air resistance or coordinate systems more concrete, which is something that benefits many students. It also appears in the results of the study that the key stakeholders find a large limitation of content and an excessive price tag on XR equipment. this has created a catch 22 for the introduction of augmented reality in school education according to the key stakeholders. According to key stakeholders, schools will not buy XR headsets when there is no content. At the same time, according to the results of the study, no one will create any content if there are no users who want to pay for it. The results also show that teachers are interested in using XR in school today, but they lack knowledge about it.

As the digital age takes root, more and more students use the internet to acquire information for their studies. Common sources in Sweden are online encyclopedias like Wikipedia, SO-rummet and Nationalencyklopedin (NE). Seeing as these online encyclopedias can fill the role of teaching aids it is prudent to examine their contents to evaluate if they hold up to the standards established by the Swedish National Agency for Education (Skolverket). Focusing on the subject “religion” and the topic “Judaism”, this study evaluates the contents and framing used in the main articles about Judaism from both Swedish and English versions of the collaborative encyclopedia Wikipedia as well as the Swedish sources NE which is state sponsored and the commercial actor SO-rummet. Additionally this paper discusses how these sources compare with the central contents of the course Religionsvetenskap 1 (Religious Studies 1) for Swedish upper secondary school. The results show that the articles from NE and Swedish Wikipedia mostly state facts without elaborating and are more likely to give the reader a homogeneous picture of Judaism. SO-rummet is the most beginner friendly source while English Wikipedia is the most nuanced but perhaps most difficult source for students to comprehend. Generally, the sources fail to portray diversity within the tradition, with the exception being English Wikipedia. The sources that compare the best with the central contents for Religionsvetenskap 1 were in the following in descending order: English Wikipedia, SO-rummet, Swedish Wikipedia and lastly NE. This is problematic because previous studies show that students have greater faith in NE than they do in Wikipedia. It is worth keeping in mind however, that students are likely to use more than one source, especially if it is a group assignment. It is up to the teacher to recommend good sources, fill in the blanks and to guide the students with their own teaching.