Spelling suggestions: "subject:"handelsbanken""
1 |
Riksbanken eller Riskbanken? : En kvalitativ studie huruvida finansiella rådgivare upplever ett ändrat riskbeteende bland privatinvesterare i en nollräntemiljöÅström, Erik, Karlsson, Alexandra January 2015 (has links)
En rekordlåg reporänta på -0,25 % har första gången implementerats i Sverige med en effekt på många delar i ekonomin via transmissionsmekanismen. Inte minst aktiemarknaden har påverkats av denna reporäntesänkning med en uppgång på 16,8 % (2014-04-08) sedan årsskiftet 2014/2015. Reporäntesänkningen har även inneburit att samtliga storbanker i Sverige har en obefintlig inlåningsränta på ett sparkonto för sina kunder. För att privatinvesterare ska erhålla avkastning måste kapitalet exponeras mot högre risk, vilket för de flesta innebär en introduktion på aktiemarknaden. Tidigare studier visar att penningpolitiken har en betydande effekt på aktiemarknaden och även om en eventuell börsbubbla råder ska penningpolitiska beslutsfattare fokusera på inflationsmålet och inte motverka en eventuell börskrasch. I dessa situationer uppfyller finansiella rådgivare en viktig samhällsfunktion med den ekonomiska kunskap de besitter och i rådande ränteläge kan de ses som en viktig länk mellan privatinvesterare och den finansiella marknaden. Syftet med studien är att erhålla en ökad förståelse för om finansiella rådgivare upplever ett ökat riskbeteende bland privatinvesterare då rådande ränteläge har medfört att kapitalet måste exponeras med högre risk för att erhålla avkastning. För att få svar på vår problemformulering har en kvalitativ studie genomförts genom att intervjua finansiella rådgivare som innehar Swedsec-licens och jobbar på en av de fyra storbankerna i Sverige. Studien har visat att samtliga finansiella rådgivare är eniga om att Sverige befinner sig i ett osunt ekonomiskt tillstånd på grund av den negativa reporäntan. Majoriteten av de finansiella rådgivarna upplever ett ökat riskbeteende bland sina kunder. Likaså upplever majoriteten ett ökat kundtryck, där resterande istället uppger att de kontaktar kunder gällande placeringar. Det som studien har erhållit en ökad förståelse för är att den negativa reporäntan har bidragit till att kunders placeringar ses över i större utsträckning och att risknivån därmed justeras. Studiens slutsats har praktiskt bidragit till en ökad förståelse för riskbeteenden på den svenska finansmarknaden under förhållanden med negativ reporänta. Likaså till en ökad förståelse för privatinvesterare upplevelser angående vad den negativa reporäntan medför för Sverige och hur de förhåller sig till denna.
|
2 |
PENGARNA & RIKSBANKEN : Ett konstitutionellt perspektiv på Sveriges centralbank och digitala centralbankspengar / Money & The Swedish Riksbank : A constitutional perspective on the Swedish central bank and central bank digital currenciesKharel, Binita January 2019 (has links)
Sammanfattning: Uppsatsen ämnar undersöka den svenska centralbankens mömöjligheter att distribuera digitala centralbankspengar till allmänheten utifrån ett konstitutionellt perspektiv. Som utgångspunkt för att utreda frågan, om digitala centralbankspengar, behandlar uppsatsen Riksbankens förslag att införa kontobaserade e- kronor. Genom att tillämpa en rättsdogmatisk metod besvaras frågeställningar om Riksbanken, med nuvarande reglering, har mandat att tillhandahålla konto- baserade e-kronor till allmänheten. Därefter följer en utredning av vilka konsekvenser Riksbankens mandat skulle medföra på den svenska betalningsmarknaden, för att besvara frågan om huruvida Riksbankens mandat bör omfatta kontobaserade e-kronor eller inte. Framställningens slutsatser mynnar ut i att den svenska betalningsmarknaden kan komma att påverkas negativt både för de fall Riksbankens mandat skulle förbli oförändrat eller komma att ändras. Redogörelsen visar bland annat på att ett oförändrat mandat för med sig att en klassisk centralbanksuppgift, att tillhandahålla lagligt betalningsmedel, kan komma att fasas ut. Vid ett utökat mandat visar utredningen att den finansiella stabiliteten kan äventyras då risken för bankrusningar befaras öka. I uppsatsen behandlas och diskuteras frågeställningar om pengars natur, Riksbankens mandat och vilka inverkningar digitala centralbankspengar kan komma att medföra på den svenska betalningsmarknaden. / Abstract: The main aim of the current thesis is to investigate whether it is constitutional for Sweden’s central bank, the Riksbank, to issue a central bank digital currency. To answer this question, the Riksbank’s proposal for an account-based digital currency is discussed. This discussion is followed by an analysis of the expected consequences of keeping the present legislation, as compared to the consequences of changing it, in order to allow for a central bank issued account-based digital currency. The thesis concludes that both courses of action, keeping the current legislation and changing it, will likely lead to problematic consequences for the Swedish payment market. On the one hand, keeping the current legislation would result in the Riksbank no longer providing legal tender, something that is traditionally seen as one of the main responsibilities of a central bank. On the other hand, a revision of the legislation, granting the Riksbank the power to issue an account-based digital currency, risks leading to bank runs, and may thus jeopardize financial stability.
|
3 |
Riksbankens okonventionella penningpolitik : En analys över Riksbankens köp av företags- och statsobligationer under covid19-pandeminRamström, Rasmus January 2022 (has links)
Denna uppsats syftar till att undersöka hur Riksbankens stora köp av stats- och företagsobligationer hjälpte till att återhämta den svenska ekonomin efter den ekonomiska nedgången år 2020. För att genomföra denna analys nyttjar jag en strukturell vektor autoregressions-modell, samt ett flertal variabler som är väsentliga inom den svenska ekonomin. Den data som används sträcker sig mellan januari 2011 och december 2020. Resultaten visar att Riksbankens obligationsköp först minskade industriproduktionen som sedan återgick till sin normala nivå. Både den långa och den korta räntan påverkades i mycket liten utsträckning. Riksbankens obligationsköp ledde till en uppgång på börsen och en depreciering av den svenska kronan. Slutsatsen utifrån detta är att Riksbankens köp av obligationer bidrog till att stimulera den svenska ekonomin i begränsad utsträckning.
|
4 |
E-kronan: risker och möjligheter : En kvalitativ studie av hur svenska storbanker samt statliga aktörer uppfattar risker och möjligheter med e-kronanEriksson, Malin, Grundström, Johanna January 2019 (has links)
Genom den minskade kontantanvändningen i Sverige tappar Riksbanken allt mer sin roll och handlingsförmåga på finansmarknaden och Riksbanken har därför föreslagit ett införande av en digital centralbanksutgiven valuta, så kallad e-krona, som ett sätt för att bibehålla den statliga närvaron på marknaden. För närvarande arbetar Riksbanken med ett pilotprojekt som innebär att man under två års tid konstruerar e-kronan genom olika tekniker. Huruvida e-kronan kommer att implementeras i framtiden är ett politiskt beslut som kommer att fattas av riksdagen. E-kronan ska utgöra ett komplement till sedlar och mynt och är tänkt att underlätta för utsatta grupper i samhället som idag upplever en problematik med dagens digitala betalningslösningar. Man har identifierat brister i dagens betallösningar i beredskap av en krissituation. Tanken är därför att konstruera en parallell el- och bredbandsinfrastruktur som en ytterligare plattform för att öka den samlade beredskapen på betalmarknaden. En centralbanksutgiven digital valuta, så kallad CBDC, diskuteras även internationellt i flera andra länder. Sverige har dock kommit långt i sin process och vid en implementering skulle man bli den första centralbanken i världen med att ge ut en digital valuta. Med anledning av att det inte finns några tidigare exempel av en CBDC är det svårt att förutse vilka effekter e-kronan kan medföra. Syftet med studien är därför genom en kvalitativ undersökning analysera och jämföra hur svenska storbanker samt statliga aktörer uppfattar risker och möjligheter med e-kronan genom åtta semi-strukturerade intervjuer. Två delsyften kommer även att besvaras, respondenternas inställning till e-kronan samt om de ser någon fördel med att som land vara först med en implementering av en CBDC. Studien finner att det råder delade meningar när det kommer till respondenternas inställning till e-kronan, som verkar domineras av en negativ inställning till e-kronan. Likaså upplever vi att det bland respondenterna är övervägande negativa faktorer med att som land vara först med att implementera en CBDC. Vår slutsats är att likviditetsrisken, valutakurspåverkan samt säkerheten är de största riskerna med e-kronan enligt respondenterna i studien, där likviditetsrisken är den mer betydande risken än de övriga, baserat på respondenternas svar. Den empiriska undersökningen visar även att utsatta grupper i samhället, beredskapen och den statliga närvaron på betalmarknaden är de största möjligheterna med e-kronan som betonas av respondenterna, där beredskapen anses vara mer betydande än de övriga möjligheterna.
|
5 |
Utvärdering av Riksbankens krisarbete : Teori kontra praktik / An evaluation of the Riksbank´s crisis handling : Theory versus practiceKatinic, Goran, Petersson, Dennis January 2011 (has links)
När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron på den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svårigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lån internationellt samtidigt som misstänksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivån i Sverige den högsta på 15 år vilket fick Riksbanken att höja styrräntan dagarna innan konkursansökan. När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron på den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svårigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lån internationellt samtidigt som misstänksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivån i Sverige den högsta på 15 år vilket fick Riksbanken att höja styrräntan dagarna innan konkursansökan. Uppsatsens undersökning har till stor del bestått av en litteraturstudie. Utöver detta har även en intervju genomförts med riksbankschefen Stefan Ingves. Materialet som har använts har främst tagits från Riksbanken. Riksbanken vidtog ett flertal åtgärder för att stärka den svenska finansmarknadens motståndskraft. Åtgärderna var under krisens gång en kombination av penningpolitik och finansiella stabiliseringsåtgärder. Utöver räntejusteringar erbjöds bland annat obegränsade lånemöjligheter till Riksbankens motparter, vilket enligt Stefan Ingves även var den viktigaste åtgärden. Detta syftade främst till att sänka den allmänna räntenivån och återskapa förtroendet på den svenska finansiella marknaden. Till följd av Riksbankens åtgärder föll den allmänna räntenivån. Vilka effekter Riksbankens åtgärder hade på inflations och BNP utvecklingen är dock svårt att fastställa då utvecklingen av dessa berodde på flera olika faktorer. Riksbankens agerande under finanskrisen stämmer väl överens med vad teorierna förespråkar. Problemet med de penningpolitiska teorierna är att handlingsutrymmet begränsas när styrräntan närmar sig nollgränsen samtidigt som konjunkturnedgången är ihållande. Trots att Riksbanken agerade i enlighet med de penningpolitiska teorierna kan händelseförloppet inte enbart förklaras av dessa. Riksbanken agerande som en Lender of Last Resort är teorienlig förutom att en alldeles för låg straffränta togs ut.
|
6 |
Vad avgör rörliga bolåneräntor? : En kvalitativ studie om vad som påverkar svenska rörliga bolåneräntorJarmelid, Kristoffer, Zetterblom, Axel January 2012 (has links)
Vi har i denna uppsats studerat vilka faktorer som påverkar de rörliga bolåneräntorna på den svenska marknaden. Detta har vi gjort genom att intervjua fem svenska banker, en tillsynsmyndighet samt ta del av information från Riksbanken. Vi har även undersökt sambandet mellan Riksbankens reporänta och de utvalda svenska bankernas rörliga (3 månader) bolåneräntor över en tioårsperiod. Sambandet har visat sig starkt men det har försvagats sedan finanskrisen 2008. Vår undersökning visar att de viktigaste faktorerna som påverkar rörliga bolåneräntor är: bankernas upplåning, regleringsstandarder, klimatet på finansiella marknader, bankernas strategier, produktkostnader, riskpremier, konkurrenter, bankernas marknadsförutsättningar samt låntagarens förutsättningar. I arbetet belyser vi även hur vissa av dessa faktorer skiljer sig mellan bankerna.
|
7 |
The earth trembles before cryptocurrencies; but how does a blokchain-based smart money platform perform?Isaac, Andreas, Kakavandy, Shahow January 2018 (has links)
The Swedish central bank has in 2018 launched an investigation into what a digital e-currency in Sweden would look like. Tendermint is being investigated for a potential implementation. Tendermint is a blockchain building environment which has its own consensus-algorithm, and its own solution to the Byzantine general's problem. The most relevant part is the scalability and reliability of Tendermint. To do this we tested out the software by sending transactions between our computers, and recorded its performance in the case of one node and two nodes. After a series of simulations, we then come to the conclusion that indeed Tendermint is a suitable software for a potential e-krona.
|
8 |
Quantitative Easing and Bubble Formation in Real-Estate : A study of the relationship between novel monetary policies and speculative bubbles in the Swedish real-estate market / Kvantitativa lättnader och uppkomsten av spekulativa bubblor på bostadsmarknaden : En studie över sambanden mellan okonventionell penningpolitik och prisbubblor på den svenska bostadsmarknaden.Öhlund, Axel, Domnina, Anna January 2021 (has links)
This thesis aims to study how much of price appreciations on the Swedish real-estate market in recent times have been fundamentally warranted, as well as if the unconventional monetary policies implemented by the Swedish central bank have had any interaction with these price escalations. The methodology employed to research this is divided into two parts. Firstly, a bubble component time series has been computed using a Kalman filtering technique in a state-space model in which the bubble is inferred from a fundamental equation. The next step involves studying the dynamics between the bubble element vis-a-vis the quantitative easing policies implemented by Riksbanken. This procedure involves estimating vector autoregressive models in which several policy variables are included in the nexus and analyzed simultaneously to better grasp how QE transmits and impacts the component for the bubble. The empirical results from the first segment designate that price inflation on the Swedish housing market has become more and more principally unjustifiable throughout the sample. However, no significant inference may be made in this stage as to whether or not the market is influenced by a speculative bubble. In the dynamic system, some, yet thin evidence is found of quantitative easing policies preceding the evolvement of exuberance in house prices. Conclusively, this thesis affirms most of the growth in the non-fundamental part of prices to an expansion of credit, which in turn cannot be accredited to the policies of the Swedish Riksbank. Only a slight expectational effect is found and therefore we conclude that quantitative easing only has a trivial impact on the development of a speculative bubble in the market for real-estate.
|
9 |
En tolkning av Riksbankens reaktionsfunktion : - vad den är, innebär, samt hur den förändratsStavgren, Tim January 2016 (has links)
En förutsägbar centralbank är en viktig del i teorin för ett väl fungerande inflationsmål med stabil prisstegringstakt på önskvärd nivå. Förutsägbarheten ämnar att styra marknadsagenternas förväntningar i linje med målet sådant att löner och priser sätts efter detta. Eftersom en högre förutsägbarhet delvis är synonymt med hur en centralbank inkorporerar systematik vad gäller förhållningssätt till förändringar i marknadsfaktorer torde därför också den förda räntepolitiken vara möjlig att till viss grad beskriva med en reaktionsfunktion. I den här studien testas de tre riksbankscheferna, Urban Bäckström, Lars Heikensten och Stefan Ingves förda räntepolitik mot ett antal variabler relevanta mot den teoretiska bakgrunden. Resultaten visar hur räntepolitiken förefaller ha blivit mer systematisk efter Urban Bäckströms tid som riksbankschef och hur systematiken verkar förändrats under Stefan Ingves tid. Riksbanken frångick marknadsförväntningar under finanskrisens ned- och uppgång och grundade beslut efter deras egen data i större utsträckning. Från 2014 förefaller Riksbanken tvärtom föra en politik i linje med marknadens förväntningar. Sammanfattningsvis kan Riksbanken idag beskrivas som mer ödmjuk om sin egen förmåga och hur denna för en politik därefter. Studien ger en inblick i vad som föranlett en förändrad reaktionsfunktion, och således också Riksbankens resonemang till en viss grad.
|
10 |
Sveriges Riksbanks penningpolitik sedan 1990-talets början : En granskning utifrån den österrikiska skolans synsättHansson, Matilda, Jonsson, Felix January 2020 (has links)
The purpose of this thesis is to examine the monetary policy of the Swedish central bank, Riksbanken, from the perspective of the Austrian School of Economics. The thesis starts with a description of the actions of Riksbanken, its objectives of the monetary policy and what tools are used to achieve those objectives. The thesis continues with an analysis of possible consequences for the Swedish business cycles that the monetary policy of Riksbanken may have caused. The theory that is used to answer the research question is Austrian economic theory and primarily Austrian Business Cycle Theory. A review of relevant theory is made, and an examination of relevant macroeconomic factors is produced. The examination shows that the factors have changed over time according to the prediction of the Austrian School of Economics. The Riksbank's monetary policy decisions have been affected by concerns about the household indebtedness. This concern is in line with the warnings of the Austrian school. The Riksbank has, on the other hand, not considered the Austrian schools' fears of malinvestment and artificial boom in its monetary policy decisions. The conclusion of the essay is that the monetary policy of Riksbanken may contribute to strengthening business cycles, according with the perspective of the Austrian School of Economics. If the inflation prognosis’s from Riksbanken would have been correct, they probably had exercised a more aggressive monetary policy, primary by lowering the interest rate. It would have increased the variations of the business cycles trough increasing the gap between the natural interest rate and the market rate. / Syftet med uppsatsen är att granska Riksbankens penningpolitik utifrån den österrikiska skolans synsätt. Uppsatsen redogör för Riksbankens mål för penningpolitiken och vilka verktyg de använder för att uppnå dessa. Granskningen av den förda penningpolitiken genomförs utifrån den österrikiska ekonomiska teorin, främst dess konjunkturcykelteori. En genomgång av denna teori genomförs, och en analys av bakomliggande faktorer utförs. Analysen slår fast att de flesta av de undersökta variablerna har förändrat i linje med vad som kan förväntas enligt den österrikiska teorin. Riksbankens penningpolitiska beslut har påverkats av oron för hushållen skuldsättning. Denna oro ligger i linje med vad österrikiska skolan varnar för. Den österrikiska skolans farhågor för felinvesteringar och konstlad högkonjunktur har Riksbanken däremot inte tagit hänsyn till i sina penningpolitiska beslut. Slutsatsen för uppsatsen blir att Riksbankens penningpolitik kan ha bidragit till att förstärka konjunktursvängningarna. I det fall att Riksbankens inflationsprognoser varit mer träffsäkra, skulle de under större delen av perioden enligt sina egna handlingsregler ha fört en mer aggressiv penningpolitik, främst genom lägre styrränta. Det skulle i så fall stärkt konjunktursvängningarna än mer enligt den österrikiska konjukturcykelteorin.
|
Page generated in 0.0286 seconds