<p>Den här studien avser att undersöka i vilken utsträckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete är tillämpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det är ett glapp mellan vad användare efterfrågar socialt och vad som är tekniskt möjligt att stödja, där medvetenhet om andra användare är en central utmaning som påvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som är ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas få riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svåra att tillämpa. Riktlinjer för enskilda användare och för datorstött samarbete kan därför med fördel kombineras vid utveckling och utvärdering av datorstött samarbete för att öka användbarheten på individ- och gruppnivå. Det finns även ett behov av att utveckla nya riktlinjer samt konkretisera befintliga riktlinjer för datorstött samarbete för att stödja sociala aspekter som medvetenhet.</p>

<p>Användbarhet kan definieras på en rad olika sätt, men en metod för att beskriva användbarhet är att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa är lärbarhet som enkelt förklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara lätt för dess användare att lära. I detta arbete har en utvärdering av existerande riktlinjer för lärbarhet utförts med syfte att undersöka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tillämpas i en annan domän än den domän de är utvecklade för. Detta har gjorts genom en arbetsprocess bestående tre delar: En förstudie, prototyping samt en expertutvärdering. Förstudien bestod av intervjuer och observationer av anställda på ett tillverkningsföretag. Syftet med prototyping var att applicera Linja-ahos (2006) riktlinjer på ett produktionssystem och expertutvärderingens syfte var att undersöka vad andra användbarhetsspecialister anser om hur Linja-ahos (2006) riktlinjer för lärbarhet kan applicerats i domänen och i de prototyper som tagits fram. Arbetets resultat är dels en beskrivning av hur riktlinjerna tillämpats för ett produktionssystem samt att riktlinjerna har kunnat implementeras i denna typ av system i stor utsträckning.</p>

<p>The purpose of the following essay is to analyze how the Swedish regional policy has been influenced by the regional policy in the EU. The study builds on the theoretical framework that is Europeanization, the top-down approach, which stipulates where you can find evidence of this influence. To obtain the information that I needed to answer my question formulations, which main question formulation are; in which way has the EU regional policy influenced the Swedish regional policy? I used the method of literature analysis. Both the theoretical framework alongside the chosen method pointed me to analyze the public debate in Sweden in the regional question. The public debate in Sweden amounts in so called ‘statliga offentliga utredningar’ which information gave me the answers to my question formulations. The findings are that the EU’s regional policy had influenced the Swedish regional policy in a great way. The influence comes through channels of rules and guidelines from the EU witch have to be incorporated in the Swedish system. This, in return, crates problem for the traditional Swedish system that has to change in order to comply with the given guidelines from the EU.</p>

<p>In our paper we chose to study care management in the old age care. According to the law for the social services the needs of elderly should govern the assistance they are granted. But research has shown that municipal guidelines govern the assistance and that the elderly have to adjust their needs to them. Thus there is a discrepancy between law and practice. The aim of this study was to understand how care managers relate to municipal guidelines, laws and the requests of elderly when the application for assistance is established. We wanted to understand what strategies they use to deal with situations when the aforementioned factors are not consistent. The theoretical approaches we chose were Lipsky’s theory of street-level bureaucrats. The method we used was qualitative and consisted of six informal interviews made with care managers in the municipality of Växjö, Sweden. Based on our interviews we identified eight different themes: the availability of resources, directing conversations and the use of routines, legitimize decisions, legitimize through the possibility of entering an appeal, legitimize through constructing the client, the adaptation of the objectives to the possibilities to perform them, diminishing their capability and professionalism. Our conclusion was that the requests of elderly did govern their assistance, as long as they coincided with the municipal guidelines. If the requests fell outside the guidelines it often required medical or social reasons for granting them. The municipal guidelines were never abandoned to create a uniquely designed assistance.</p>

No description available.

The concept of building work environment co- ordinator is a relatively new concept that has its origin in the amendment to the Working Environment Act which came into force on 1 January 2009. The terms; building work environment co-ordinator appointed for planning and design and building work environment co-ordinator for the execution of building or civil engineering work ushered in the industry. Once these disciplines complement one another, you can achieve a smooth handover to ensure a good and healthy working environment. In this thesis, we study a company in Uppsala and their operations and handover by interviewing the relevant staff in question. The result shows that there are currently no present guidelines for how and when the handover should take place, it is up to each individual to provide themselves with the relevant information. If the handover of the work environment would occur to the extent it should it would lead to minimized proportions of unforeseen risks and events that may occur during the production phase, which ultimately leads to a better and healthier working environment.

I detta examensarbete har jag valt att studera hur man kan skapa informativa bilddrivna träningsinstruktioner för en specifik målgrupp. Detta har jag gjort med den webbaserade viktminskningssighten viktklubb.se  En förstudie utfördes bestående av en utvärdering av webbsidan, en användartest av befintliga träningsinstruktioner och informationsintervjuer.  Genom att tillämpa kunskaper jag tillgodosett mig genom teori och förstudie utvecklade jag ett förslag på nya bilddrivna träningsinstruktioner. Jag testade dessa på en ny användargrupp och kunde påvisa en förkortning av inläsningstiden jämfört med befintlig instruktion.  Slutsatsen av mitt arbete är att man kan utforma informativa träningsinstruktioner tänkta för viktklubb enligt följande riktlinjer;  * Minimera brus för att undvika feltolkning.  * Anpassa färg och ordval till målgruppen.  * Färg gör träningsinstruktionerna tidseffektiva och kan underlätta minnesbilden.  Nyckelord; Målgrupp, träningsinstruktioner, användarvänligt, riktlinjer, informationsdesign, informationsbilder

Fokus för denna studie är estetiska uttryckssätt. Forskningen kring implementering av skolans riktlinjer visar att det uppstår en problenatik vid implementering. Även begreppet estetiska uttrycksätt upplevs som vagt och svårdefinerat. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i ämnet samhällskunskap arbetar med estetiska uttryckssätt i undervisningen. För att undersöka detta har vi använt oss av implementeringsteorin, som gör det möjligt att studera i vilken utsträckning lärare implementerar esteiska uttrycksätt utifrån riktlinjer, ur skolans uppdrag. Vid genomförandet av undersökningen har vi utifrån implementeringsteorin undersökt hur lärare förstår, vill och kan arbeta med estetiska uttryckssätt. Resultatet i vår undersökning baseras på intervjuer och visar att lärarna har bristfällig förståelse kring esteiska riktlinjer. Utifrån begreppet vill visar undersökningen att lärarna ser de estetiska riktlinjerna som betydelsefulla, men dessa prioriteras i mindre utsträckning. Undersökningen visar även att lärarna nämner resurser i frågan om tid som en begränsning samt som en viktig del av implementeringen av estetiska riktlinjerna.

Title: When municipalities are keeping up Authors: Hansson Käll, Ida; Jonasson, Mikaela Tutor: Waks, Caroline Course: Bachelor thesis, 15hp, Department of Business Studies, HT 2010 Background: During the recent years social media has evolved into a powerful communicative medium. From an organizational standpoint social media has become a way for organizations to get closer to, and create a dialogue with, their environment. Swedish municipalities have began to use social media in their daily communication with the environment, but a problem has been raised about how public organizations should organize their social media when formal guidelines from the government are missing. Objective: The objective of this thesis is to examine how eight Swedish municipalities have organized their use of social media due to the lack of official guidance from the government, and also what difficulties that have occurred during this process. Method: The method used is qualitative with data collected through interviews with one respondent from each municipality. Results: The result show that the organizational solutions varies through each municipality but also the choice of social media. It has been important for municipalities to have someone in charge of the new communication tool since social media is a fast and communicative channel. Seven out of eight municipalities have already developed or are in process of developing their own formal guidelines on how to use social media. Difficulties have been to create a dialogue and interpret the social media from a legal perspective. Keywords: blogs, communication, Facebook, municipalities, organizing, social media, Twitter

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur ett företags etiska riktlinjer implementeras i den dagliga verksamheten samt belysa ledningens roll i denna process. Metod: Vår uppsats bygger på en kvalitativ fallstudie av försäkringsbolaget If. Vi har även intervjuat Ledarna – Sveriges chefsorganisation. Vår teori har inhämtats från litteratur och vetenskapliga artiklar som belyser implementering av etiska riktlinjer ur olika vinklar. Vid uppsatsens genomförande har det hermeneutiska synsättet använts. Resultatet bygger på de två utförda intervjuerna med If och Ledarna. I analysen jämförs den empiriska studien med det teoretiska materialet, som sedan leder till uppsatsens slutsatser. Resultat &amp; slutsats: Vår uppsats visar att det behövs olika former av stöd vid implementeringen av de etiska riktlinjerna. Litteraturen fokuserar mer på formella stöd än den verklighet vi har undersökt. Ledningens och chefernas engagemang och intresse har stor betydelse för implementeringsarbetets resultat. Det är även viktigt att cheferna föregår med gott exempel och agerar efter organisationens uttalade riktlinjer och värderingar. Personer från alla företagets nivåer bör involveras vid framtagandet av de etiska riktlinjerna, vilket inte är vanligt i verkligheten. Förslag till fortsatt forskning: Vår uppsats behandlar implementering av etiska riktlinjer samt ledningens roll i detta arbete. Vi tycker att det vore intressant att även undersöka hur medarbetarna ser på implementeringsarbetet och hur det bör utformas. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning med denna studie är att öka medvetenheten runt etiska riktlinjer och hur dessa implementeras i den dagliga verksamheten. Vi hoppas att många tar del av vår studie och att de som läser uppsatsen får en fördjupad kunskap och blir inspirerade att fortsätta forska inom detta ämne. Vi tror att etiska riktlinjer och implementeringsarbete kommer bli allt vanligare i framtiden och anser därför att denna uppsats kan bidra med intressant och värdefull kunskap inom detta område.