Introduktion: Distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvården hade ett brett arbetsområde och en del av arbetet bestod av att delegera arbetsuppgifter till omvårdnadspersonal Syfte: Att undersöka hur distriktssköterskor erfor delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter till omvårdnadspersonal i kommunal hemsjukvård. Metod: Distriktssköterskor som var patientansvariga inom ett hemtjänstområde i kommunal hemsjukvård från tre olika kommuner intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor att de delegerade för att verksamheten skulle fungera. De erfor att omdelegering gick fortare än nydelegeringar. Det varierade hur distriktssköterskorna kunde följa de riktlinjer som styr delegering och det fanns inte alltid tillräckligt med tid för uppföljning. Distriktssköterskorna kände sig kompetenta för att delegera läkemedelsadministrering men fick ibland uppdatera sig innan de delegerade ut specifika uppgifter. De erfor att de saknade utbildning i delegeringsförfarandet och att det var svårt att delegera när de var nyutbildade. Distriktssköterskorna tyckte att ny omvårdnadspersonal och vikarier kunde sakna tillräcklig kompetens och kände osäkerhet när dessa delegerades. Effekter av delegering var enligt distriktssköterskorna förbättrad patientsäkerhet, kontinuitet för patienterna och att det gav omvårdnadspersonalen en helhetssyn. Konklusion Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd för delegering av arbetsuppgifter i hälso-och sjukvård. Resultatet visade att distriktssköterskors delegeringsförfarande inte fullt ut överensstämde med dessa föreskrifter. Hemsjukvården var uppbyggd på att arbetsuppgifter delegerades trots att det var emot bestämmelserna, vilket även bekräftades i andra studier

<p>E-tjänster har enligt litteraturen ett flertal olika definitioner och i denna rapport ses e-tjänster som teknikfrämjande och utifrån detta uppkommer två perspektiv att se på e-tjänster: som en informationstjänst och som en självbetjäningstjänst Affärsnyttorna med e-tjänster kan t.ex. vara att effektivisera administrativa processer eller att skapa utökade tjänster för kunder. Trots de möjligheter som e-tjänster medför upplever inte alla organisationer affärsnytta med e-tjänster. Detta tyder på att det saknas kunskap om hur arbetet med affärsnyttan i e-tjänster kan bedrivas.</p><p>Detta arbete fokuserar på affärsnyttan med e-tjänster. Syftet är att skapa riktlinjer för hur organisationer kan arbete med affärsnyttan från e-tjänster. En litteraturstudie utförs där en klassificering skapas för olika affärsnyttor med e-tjänster som tidigare litteratur identifierat och relationer mellan nyttorna presenteras i en relationsmodell. Dessutom görs en empirisk undersökning bland verkliga organisationer där det undersöks vilka affärsnyttor organisationer ser med e-tjänster samt hur de arbetar med affärsnyttan i dessa. Litteraturstudien och den empiriska undersökningen ligger till grund för utformningen av riktlinjerna.</p><p>Resultatet från detta arbete är 14 riktlinjer för hur organisationer kan arbeta med affärsnyttan i e-tjänster. Dessa riktlinjer kan användas i både ett förberedande och i ett utvärderingsperspektiv i arbetet med affärsnyttan i e-tjänster. Riklinjer som exempelvis att organisationer bör arbeta med affärsnyttan på processnivå och att arbeta med nyttan genom hela projektet har utvecklats. Förutom riktlinjerna presenteras även en relationsmodell som visar relationer mellan identifierade affärsnyttor från litteraturen.</p>

Bakgrund: Fetma är idag ett stort, växande samhällsproblem. Det finns inga nationella riktlinjer för behandling av personer med fetma men vissa av landstingen och regionerna har upprättat egna vårdprogram. Enligt en rapport från den svenska Myndigheten för vård- och omsorgsanalys finns brister i svensk hälso- och sjukvård avseende att upprätthålla en personcentrerad vård.Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva hur innehållet i Sveriges landsting och regioners vårdprogram för fetma förhåller sig till en personcentrerad vård, avseende patientens psykiska, sociala, andliga/existentiella och fysiska behov, samt till delaktighet ochinformation.Metod: I studien gjordes en systematisk genomgång av de vårdprogram för fetma som finns att tillgå i Sveriges landsting. Data analyserades med hjälp av en riktad innehållsanalys. Studien hade en kvalitativ design med deduktiv ansats.Resultat: Tillgodoseende av psykiska behov beskrevs som att främja psykiskt välbefinnande, stödja beteendeförändringar, samt ge ett bra bemötande. Tillgodoseende av sociala behov beskrevs som att anpassa behandlingen efter social livssituation och nätverk och involvera anhöriga. Att anpassa matvanor efter patientens etiska och religiösa synsätt var det endaandliga/existentiella behov som beskrevs. Fysiska behov beskrevs som att minska BMI/midjeomfång och riskfaktorer genom att uppmuntra till hälsosamma, viktreducerande kost- och motionsvanor och rökstopp. Delaktighet togs upp som gemensamt beslutsfattande och att få göra egna val. Enligt vårdprogrammen bör muntlig och skriftlig information ges i form av enkla standardiserade eller individualiserade råd.  Slutsats: I vårdprogrammen togs hänsyn till individens psykiska och sociala förutsättningar i behandlingen, liksom fysiska behov, relaterat till viktnedgång. Individens egna val och beslut samt individanpassad information diskuterades i vårdprogrammen. I vårdprogrammen fanns brister i att upprätthålla en personcentrerad helhetssyn då tillgodoseende av andliga/existentiella behov inte beskrevs lika utförligt som psykiska, sociala och fysiska behov.

Introduktion: Av alla patienter som har drabbats av vårdskador är en tredjedel relaterade till infektioner. Detta orsakar lidande för berörda patienter och stora kostnader för samhället. Till stor del skulle detta kunna förhindras om basala hygienrutiner efterlevs. Bakgrund: Den primära åtgärden för att förhindra smittspridning och nosokomiala infektioner är tillämpning av god handhygien, att kunskap om smittspridning finns och att sjuksköterskan tillämpar ett arbetssätt med god handhygien som förhindrar smittspridning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskans följsamhet av riktlinjer angående handhygien inom slutenvården. Metod: Litteraturstudien har tillämpat Polit och Becks (2017) niostegs flödesschema. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för att utföra litteratursökningen. Elva artiklar ingår i resultatet. Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre huvudkategorier: Utbildning och organisationens stöd, Sjuksköterskans förhållningssätt och Arbetsmiljö. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar omständigheter som påverkar sjuksköterskornas handhygien; Vikten av korrekt vidareutbildning som gav kunskap rörande handhygien, vad påminnelser och stöd kan göra för handhygienen, arbetsmiljö, materiella resurser och sjuksköterskans förhållningssätt.

Bakgrund: Det komplexa multidisciplinära traumateamet är väsentligt för traumavården. Sjukhus i Sverige använder sig av olika rutiner och riktlinjer för omhändertagande av traumapatienter. Då fler sjukhus har börjat inkludera operationssjuksköterskan i traumateamet behövs tydliga riktlinjer för omhändertagandet och klarhet i vad som förväntas av operationssjuksköterskan. Det saknas forskning och gemensamma riktlinjer kring operationssjuksköterskans roll i traumateamet. För att lättare kunna implementera operationssjuksköterskans roll kan en kartläggning av befintliga riktlinjer bidra till ett första steg för att utforma riktlinjer på bästa sätt. Syfte: Syftet var att kartlägga operationssjuksköterskans beskrivna roll i svenska traumariktlinjer. Metod: För att kartlägga operationssjuksköterskans roll i svenska traumariktlinjer användes en kvantitativ deskriptiv design. För att få tillgång till traumariktlinjer kontaktades Sveriges samtliga 49 akutsjukhus. Svar erhölls från 34 verksamheter, varav 31 kunde inkluderas i studiens resultat. Delarna i riktlinjerna som beskrev operationssjuksköterskans roll färgkodades, kategoriserades och översattes till variabler i nominalskala för att utvinna procentuell fördelning. Resultat: Operationssjuksköterskans roll beskrivs i tio av 31 riktlinjer och är en del av traumateamet vid trauma nivå 1. Operationssjuksköterskans främsta uppgifter som framgår av resultatet är att assistera vid ingrepp på akutrummet, kommunicera och överrapportera till operationsavdelningen. Slutsats: Operationssjuksköterskans unika kompetens utgör en viktig del i traumateamet som kan bidra med en säkrare vård för traumapatienten genom ett snabbare omhändertagande på akutrummet och operation. Trots det är operationssjuksköterskan inte närvarande i de flesta traumariktlinjer som finns idag.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka vilket innehåll som lyfts fram i utvecklingssamtalen, dels utifrån de riktlinjer och mallar som finns, dels vad enskilda förskollärare betonar som betydelsefullt. I vår studie använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Våra analyser gjordes på intervjuerna, men även på dokumentet Riktlinjer för förskolans utvecklingssamtal som används av de kommunala förskolorna inom en kommun i Sverige. Frågan gällande plattformen Unikum och dokumentationen på plattformen fångade vårt intresse, vilket gjorde att vi valde att inkludera detta i studien. Vår teoretiska utgångspunkt för studien har varit ett fenomenologiskt perspektiv. Ett av de centrala begreppen inom teorin är essenser. Detta ligger till grund för vår studie genom att analysen bygger på begreppet. Det huvudsakliga resultatet av vår studie visar att det sker en styrning i relation till vad riktlinjerna poängterar och hur förskollärarna väljer att följa riktlinjerna. Ingen av förskollärarna har medgett att de gått ifrån mallen helt, utan de berättar att de håller sig relativt nära mallen när de genomför utvecklingssamtal. Mallen fylls i av förskollärarna som där med styr innehållet i samtalet. Vårdnadshavarna har ett begränsat utrymme utifrån mallen. Förskollärarna menar att samtalet kan kännas som en monolog och inte en dialog och att det utifrån detta finns en risk att det inte blir ett flyt i samtalet. Plattformen Unikum nämndes i flera intervjuer och det är där utvecklingssamtalen kommer att publiceras. En av slutsatserna utifrån vår studie är att utvecklingssamtalet bidrar till en styrning och granskning av förskolan, vilket bekräftar den tidigare forskningen. En annan slutsats är att vårdnadshavare är mer intresserade av att lyfta frågor kopplade till omsorg under utvecklingssamtalet än av att samtala om lärande. Detta bekräftas också av den tidigare forskningen. Vår studie visar att dokumentationen av utvecklingssamtalet ska hanteras varsamt och raderas enligt riktlinjerna, detta går ej att genomföra på samma sätt när Unikum används. Detta bidrar med ett skäl till att revidera riktlinjerna för att de skall fungera tillsammans med plattformen Unikum.

Bakgrund: Det finns ett samband mellan suboptimal följsamhet till handhygien och en ökad smittspridning inom hälso- och sjukvården. En god handhygien bedöms vara det mest effektiva sättet att bryta smittvägar och förebygga vårdrelaterade infektioner. Det finns riktlinjer utformade för korrekt handhygien och det pågår ett omfattande arbete för att dessa ska nå ut till samtliga vårdaktörer världen över. Trots detta förblir följsamheten till riktlinjer avsedda för handhygien låg och är ett globalt problem.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att följa riktlinjer avsedda för handhygien inom hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som bygger på 8 artiklar av kvalitativ karaktär. Artiklarna analyserades med Fribergs analysmodell i fyra steg.  Resultat: I föreliggande studie identifierades fyra huvudteman: kunskap, handhygien som skyddande åtgärd, biverkningar av produkter avsedda för handhygien och arbetsmiljö. Sjuksköterskor upplevde att kunskap hade betydelse för hur riktlinjerna avsedda för handhygien utövades. Handhygien upplevdes som en skyddande åtgärd som vidtogs för att skydda såväl sjuksköterskan som patienten. Flera sjuksköterskor upplevde negativa biverkningar från hygienprodukterna. Sjuksköterskor upplevde att arbetsplatsen bör ansvara för att underlätta följsamhet till riktlinjer avsedda för handhygien.    Slutsats: Sjuksköterskor upplevde generellt svårigheter med att följa riktlinjer avsedda för handhygien. Kunskapsbrist, stress, hög arbetsbelastning och bristande organisatoriskt engagemang upplevdes ha stor inverkan på sjuksköterskors följsamhet till riktlinjerna. Biverkningar av hygienprodukter ledde till att sjuksköterskor drog sig från att tvätta händerna.

Föreliggande uppsats syfte är flerfaldigt. Den syftar dels till att undersöka i vilken utsträckning Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen spel- och sakgestaltade politiska nyhetsartiklar under riksdagsvalåren 2010 och 2014. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning dessa dagstidningars politiska nyhetsartiklar uppfyllde organisationerna ESOMAR och WAPORs riktlinjer beträffande publicerade opinionsmätningar under samma tidsperiod. Vidare ämnar uppsatsen även undersöka om spel-och sakgestaltningen samt redovisningen av ESOMAR och WAPORs riktlinjer hade förändrats mellan de båda riksdagsvalåren.  De två tidsperioderna som undersöks är från och med den första januari till dagen före riksdagsvalet; 100101–100918 och 140101–140913. Det totala antalet analyserade artiklar uppgick till 215 stycken och metoden som har använts är en komparativ kvantitativ innehållsanalys. För att svara på frågorna har gestaltningsteorin, medielogiken och ESOMAR och WAPORs riktlinjer för redovisning av politiska opinionsmätningars statistiska basinformation använts. Tidigare forskning visar att dagstidningars gestaltning av politiska nyheter baserade på politiska opinionsmätningar spelgestaltas i mycket stor utsträckning. Forskning visar även att redovisningen av hur dessa opinionsmätningar har gått till redovisas i mycket liten utsträckning. Resultaten visade att den dominerande gestaltningen i de undersökta artiklarna var spelgestaltning och att dagstidningarna uppfyllde ESOMAR och WAPORs riktlinjer i mycket liten utsträckning. Skillnaderna mellan de båda undersökningsperioderna var mycket små.

I Sverige drabbas cirka 30 000 personer av stroke varje år. Stroke kan vara ett livshotande tillstånd med hög mortalitet samt är den främsta orsaken till neurologiskt handikapp och kan innebära ett livslång lidande. Tidigare forskning visar att tiden från symtomdebut till trombolysbehandling har stor betydelse för att minska de neurologiska skadorna hos patienter som drabbas av stroke. Dock saknas det studier som undersöker tidsåtgången prehospitalt vad gäller ambulanssjukvårdens tid på plats hos patienten.  Studien syftade till att genom journalgranskning undersöka de dokumenterade åtgärderna och tiden på plats som ambulanssjukvården spenderat hos patienter med stroke. En kvantitativ ansats med retroperspektiv journalgranskning valdes som metod. Utgångsmaterial var uppföljningsprotokoll från röntgenavdelningen där 137 patienter fått trombolysbehandling under 2014 och 2015. Efter exklusionskriterier granskades 121 journaler. Med bakgrund av internationella riktlinjer valdes 15 minuter som riktvärde av tid på plats för jämförande. Resultatet visade att ambulanspersonalen i snitt spenderar 19,5 (2-54) minuter på plats hos patienter som drabbats av stroke och fått trombolysbehandling. Studien fann ingen signifikant skillnad av antal dokumenterade åtgärder hos patienter där sjuksköterskan spenderat mindre än 15 minuter respektive mer än 15 minuter. Utifrån medeltiden hos de granskade fallen i studien samt att det saknas specifika tidsmål i nationella riktlinjer ges rekommendationen att införa specifika tidsmål i riktlinjer samt att begränsa åtgärder på plats hos patienten till att säkra och stabilisera ABC samt att genomföra AKUT-test.

Teknikutvecklingen inom bilbranschen ökar i takt med konsumenters krav på multifunktionella system. Mobiltelefoner är ett vanligt inslag i konsumenternas vardag och används dessvärre även under bilkörning. Det finns ett tydligt samband mellan mobilanvändning bakom ratten och antalet trafikolyckor. Detta antal skulle kunna minska om infotainmentsystem kan erbjuda samma funktionalitet fast på ett mer trafiksäkert sätt. Det finns idag riktlinjer gällande användarupplevelse och trafiksäkerhet från Android och NHTSA. Denna uppsats syftar till att undersöka hur väl dessa befintliga riktlinjer går att kombinera samt att ta fram nya riktlinjer för hur utvecklare kan förhålla sig till köpfunktionalitet i en infotainmentapplikation. För att uppnå detta har en prototyp av en infotainmentapplikation med sådan funktionalitet utvecklats och utvärderats med hjälp av observationer. Den insamlade data från utvecklingsprocessen har sedan analyserats och sammanställts. Resultatet presenterats slutligen i form av framtagna riktlinjer som fungerar likt en rekommendation för utvecklare i framtiden.