Syftet med studien var att beskriva förekomsten av posttraumatisk stress bland ambulanspersonal samt skillnader mellan yrkesgrupper. Syftet var även att beskriva lokala riktlinjer för hantering av traumatiska händelser. Deltagarna fick delge om någon form av bearbetning samt kamratstöd förekommit på arbetsplatsen efter en traumatisk händelse. Vid datainsamlingen användes instrumentet, Impact of Event Scale, vilket mäter posttraumatisk stress. Det var sammanlagt 65 enkäter som delades ut, varav 63 besvarades. Av dem var 29 ambulanssjukvårdare och 31 sjuksköterskor. Bekvämlighetsurval användes. Resultatet visade att 5 % av deltagarna hade en traumatisk stressreaktion. Resultatet visade även på signifikanta skillnader mellan yrkesgrupperna. Ambulanssjukvårdarna hade ett högre medelvärde för de undvikande påståendena, jämfört med ambulanssjuksköterskorna. I de lokala riktlinjerna beskrivs att personalen gemensamt ska samtala efter en traumatisk händelse. Mer än hälften av deltagarna angav att de aldrig deltagit vid någon form av bearbetning. Det var ungefär lika stor procentsats som ansåg att det fanns kamratstöd på arbetsplatsen som de som hävdade motsatsen. Flertalet av personalen angav även situationer som involverade barn samt trafikolyckor som traumatiska. Riktlinjer och rutiner verkar inte överensstämma i praktiken då ett stort antal av deltagarna ansåg att det inte fanns några sådana. Tillvägagångssätt när det gäller stöd efter situationer som ambulanspersonalen ansåg som traumatiska, bör vidareutvecklas.

Vårdrelaterade infektioner (VRI) samt antibiotikaresistens är ett växande problem över hela världen och drabbar främst patienter med nedsatt immunförsvar. Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en vanlig orsak till VRI och kan leda till allvarliga konsekvenser för drabbade patienter. Smittan sprids framförallt via vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur vårdpersonal på sjukhus följer riktlinjerna vid MRSA i omvårdnadssituationen. Studien visar på att följsamheten är bristfällig. Orsaker till bristande följsamhet var framförallt arbetssituation, bristande kunskap, vårdpersonalens attityder och yrkeskategori. Faktorer som ökade följsamheten till smittkontroll var utbildning, ökat samarbete, feedback, en positiv syn bland de överordnade samt tydliga riktlinjer och lättillgängligt material. Handlingsprogram som kombinerade ett flertal faktorer hade god effekt på följsamheten och minskade fallen med vårdrelaterad MRSA. Problemet med MRSA behöver lyftas mer inom vården. Det behövs mer kvalitativ forskning inom området samt fler kvantitativa studier som undersöker de långsiktiga effekterna av införda interventioner.

Abstract The purpose of this research is to examine which methods the municipality of Örebro recommends its schools to use in their work against mobbing and bad treatment, and to see if the school investigated follows these guidelines. By means of interviews I will examine which methods the Group for Equal Treatment at the school has found effective when dealing with these issues.   My conclusions are that the municipality of Örebro clearly states what is important for the schools to work with, and a lot of effort has been put into creating a common model for all schools to use, in order to fulfill the goals of the law (2006:67) which forbids discrimination and any other kind of bad treatment of children and students.   The school investigated follows the municipality guidelines to great extent. Early on the Group for Equal Treatment, including both principals, teachers and students, worked out a detailed plan for equal treatment.   The Group for Equal Treatment mentioned some successful methods to use against mobbing and other forms of bad treatment. One of these methods is the annual theme week where the students get to participate in outlining the contents. Another success factor is to establish a good atmosphere between teachers and students, which is possible only if the teachers have time and opportunity to get to know their students.   My examination shows that it is important to have a well thought-out plan to follow, but it must be adjusted to the needs and preconditions of the school in question.

Blodtrycksmätning innehåller många olika moment och studiens syfte var att belysa aktuell forskning kring tre faktorer som kan påverka resultatet vid blodtrycksmätning. Faktorerna delades in i kategorierna kläder (med/utan), arm (höger/vänster), och korsade ben eller ej. För att uppnå studiens syfte ställdes tre frågor; Blir det någon skillnad om blodtrycket mäts med eller utan kläder under blodtrycksmanschetten? Spelar det någon roll om blodtrycket mäts i höger eller vänster arm? Hur påverkar korsade ben resultatet vid blodtrycksmätning? Svaren söktes i 12 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och värderades vetenskapligt. Inom kategorin kläder påvisades inte resultatet någon skillnad i uppmätt blodtryck beroende på om armen var klädd eller ej. Resultatet visade att det fanns viss skillnad i uppmätt blodtryck mellan höger och vänster arm och därför bör blodtrycket mätas i båda. Resultatet visar även att blodtrycket ska mätas med icke korsade ben i knähöjd. En studie visade att blodtrycket inte steg med benen korsade i ankelhöjd.

Bakgrund: Ett ökat fokus på evidensbaserad omvårdnad har lett till ökade krav på att beslutsunderlag för vårdinsatser ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. En vårdinsats som utförs av sjuksköterskan dagligen är handhavandet av perifer venkater, PVK. För att ge stöd för handhavandet av PVK har riktlinjer utarbetats. Tidigare studier visar dock att sjuksköterskor har svårt att följa riktlinjerna i vissa situationer. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid PVK insättnings situationer. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes. Fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en vårdavdelning i Mellansverige genomfördes. Data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att vid lugna situationer kan sjuksköterskorna göra noggranna förberedelser genom att skapa en gynnsam miljö och har möjlighet att bedöma förutsättningar för PVK insättningen. Vid tillvägagångssättet balanserar sjuksköterskorna mellan kliniska riktlinjer, andra styrdokument och den egna erfarenheten. Slutsats: Sjuksköterskorna är angelägna om att följa riktlinjer men kan inte göra det fullt ut i alla situationer. Akut situationer och andra styrdokument är anledningen till att brister till följsamheten uppstår. Nyckelord: Perifer venkateter, riktlinjer, sjuksköterskor, upplevelser

No description available.

Deep vein thrombosis (DVT) is a serious postoperative complication and nurses should therefore observe symptoms in an early stage and implement preventive provisions, for example use of graduated compression stockings (GCS). The nurse is also responsible for making sure that ordinate GCS tried and used correctly by the patients. The aim of this study was to investigate the latest research regarding the efficacy of GCS in prevention of postoperative DVT and if there are any incorrectness in usage. And assess guidelines and recommendations for the usage of GCS. Method: Literature review. Search was done in database PubMed and Cinahl. Seven scientific articles were analyzed and national guidelines were summarized. The result indicates that GCS has small effect in preventing DVT in postoperative patients, according to some studies. The national guidelines and recommendation comprehends risk assessment of DVT, and daily observation/control of the legs (skin inspection, the correct fitting, well –informed patient and documentation). Conclusion: The result of this review isn´t concurrent but majority of studies shows minor effect in preventing DVT. For correct usage of GCS recommends that national guidelines should be followed.

ABSTRACT In an intermediate section at a large university hospital are patients with subarachnoid hemorrhage (SAH) cared for. There are international, national and local guidelines how nutrition therapy should be implemented and how much energy each patient should be given when hospitalized. The purpose of this study was to examine the documentation and actions on nutrition in patients with SAH and to see if guidelines on nutrition were followed. The study was a quantitative, retrospective record review that was analyzed statistically and descriptive. 26 patients were included. The patient’s nutritional treatment and energy intake were analyzed for 4 days. A large proportion of patients in the study did not reach the level of energy intake as recommended. Nutritional assessment was performed in 3 patients. Of the 26 examined patient’s 10 received nasogastric tube within 3 days. Significant differences between patients receiving nasogastric tube and not receiving nasogastric tube were found regarding the energy supply both days 4 and treatment days 1-4. As the majority of patients did not meet their energy needs, adherence to guidelines must increase while local guidelines should be described and documented more clearly. A good nutritional treatment for this population should be achieved by simple guidelines and tailored to each individual. Keywords Enteral Nutrition, Guidelines, Intracranial hemorrhage, Documentation.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka operationspersonalens följsamhet till rekommenderade och lokala föreskrifter av hygienrutiner inom ortopedioperation på Centraloperation på Östersunds sjukhus. Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie och genomfördes med hjälp av ett observationsprotokoll. Observationerna utgjordes av höft- och knäplastiker och den sammanlagda mängden observationer var tio stycken. Varje yrkeskategori i operationsteamet observerades utifrån olika moment, såsom arbetskläder, läkemedelsberedning, huddesinfektion och sterildrapering. Följsamheten till hygienrutinerna i de olika momenten beräknades i procent och delades in i tre grupper: 100 % fullständig följsamhet, 99-75 % delvis följsamhet och <75 % bristfällig följsamhet. Resultat: Efter tio genomförda observationer visade resultatet att de moment som hade flest observerade fall av fullständig följsamhet till gällande hygien- och arbetsrutiner var Sterildrapering och Huddesinfektion medan de moment som hade lägst följsamhet var Under pågående operation och PVK. I de två sistnämna momenten var utebliven desinfektion av händerna den främsta orsaken till den låga följsamheten. Slutsats: Trots att moment som Huddesinfektion och Sterildrapering uppvisades fullständigföljsamhet i vissa fall så förekom det brister i samtliga av de elva momenten som observerades.

Introduktion: Sepsis är en sjukdom med hög dödssiffra och förekomsten fortsätter att öka. År 2004 introducerades Surviving Sepsis Campaign i syfte att förbättra sepsisvården. Följsamheten har dock visat sig vara låg. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvårdspersonal identifierar sepsis hos patienter samt att belysa vikten av tidig vård för att minska sjukdomens dödlighet. Metod: Elva artiklar med kvantitativ design analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom att SSC:s riktlinjer har potential att sänka mortaliteten markant, men att bristfällig följsamhet i användandet av dessa råder. Med hjälp av olika verktyg kunde sepsis upptäckas och behandlas tidigare, vilket var en viktig faktor i arbetet med sepsis. Kunskapsnivån hos hälso- och sjukvårdspersonal vad gäller sepsis, dess symtom, behandling och definitioner var otillräcklig. Diskussion: Vårdsituationen för patienter med sepsis var bristfällig. SSC:s riktlinjer med tillhörande verktyg visades kunna hjälpa personalen att minska mortaliteten. Implementeringen av dessa var dock otillräcklig. Tidig vård var mycket viktigt, men det kan vara svårt att upptäcka sepsis i dess tidigaste skeden varför högre kunskapsnivåer hos personalen erfordrades. Slutsats: Både vårdsituationen och hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om sepsis var till synes bristfällig, men det finns verktyg och riktlinjer som kan förbättra vården. Vårdpersonal bör bli bättre på att implementera dessa verktyg och riktlinjer.