Den moderna informations- och kommunikationsteknologin har inneburit genomgripande för­änd­ringar av vårt sätt att leva och kommunicera men nya tekniker har också mötts av skepti­cism och väckt kontroverser. Ett aktuellt exempel är motståndet mot den femte genera­tion­ens mobil­nät, 5G. Trots att det inom den etablerade vetenskapen saknas stöd för att 5G skulle utgöra en hälsofara har en växande antistrålningsrörelse hävdat att tekniken för med sig nya och ökade strålningsrisker. I den här uppsatsen utforskas den svenska 5G-kritiska rörel­se som vuxit sig stor på Facebook. Syftet är att undersöka hur risk, rädsla och misstro i relation till mobilnätet 5G konstrueras diskursivt inom den 5G-kritiska rörelsen, med utgångspunkt i två av de största och mest aktiva 5G-kritiska grupperna på plattformen. Uppsatsen utgår från en socialkon­struk­tionistisk ansats och fokuserar tre analytiska teman: risk, rädsla och misstro. Dessa teman ligger även till grund för det teoretiska ramverket som utgår från Ulrich Becks (2012) risksamhälle och Frank Furedis (2006) teori om rädslokulturer. Studien bygger på en netnografisk insam­lings­metod där såväl språkligt som visuellt innehåll har samlats in och analyserats i en multi­modal diskursanalys. Analysresultaten visar att risk, rädsla och misstro konstru­eras via ”version­er av världen” där riskerna med 5G framställs som verkliga, akuta och hotande och där makt­hav­ande aktörer porträtteras som opålitliga, korrupta och in­kom­­petenta. Dessa diskur­s­iva mönster är såväl språk­­liga som visu­ella; de sker inte bara genom menings­skapande ord­val, narrativ och tecken utan också genom använd­ning av så kallade inter­net­mem och emojis. Studiens resultat visar också att sociologiska perspektiv på risk, rädsla och misstro kan fördjupa förståelsen för dessa konstruk­tioner och ge perspektiv på hur rörelsen förhåller sig till det omgivande sam­hället. Analysen tyder på att de definitions­strider och olika rationalitets­anspråk som Beck (2012) har beskriv­it som typiska för risksam­hället också präglar konstruk­tionen av riskerna med 5G. Furedis (2006) rädsloteman fördjupar vidare förståelsen för hur risker till­skrivs ett hotfullt innehåll genom sociala och kulturella pro­cesser. Dessutom visar analysen på att misstro gentemot etablerad expertis kan leda till fram­växten just den alter­na­tiva expertis som såväl Beck som Furedi har beskrivit. Samtidigt tycks social organi­sering online också innebära vissa nya förutsättningar som har potential att för­flytta tradi­tion­ella makt­positioner som finns beskriv­na i teorin. / Modern information and communications technology has brought about radical changes in the way we live and communicate. However, new technologies have also sparked scepticism and created controversies. A recent example is the opposition to the fifth-generation mobile network technology, 5G. According to the established science community, there is no evidence that 5G would pose a health hazard. Still, a growing anti-radiation movement has claimed that the tech­nology will cause new and increased radiation risks. This essay explores the Swedish 5G critical movement that has grown large on Facebook. The aim is to examine how risk, fear, and mistrust in relation to the mobile network 5G are constructed discursively within the 5G critical move­ment, based on two of the largest and most active 5G critical groups on the platform. Drawing on a social constructionist approach, the study focuses on three analytical themes: risk, fear, and mistrust. These themes also form the basis of the theoretical framework, consisting of per­spec­tives from Ulrich Beck’s (2012) risk society and Frank Furedi’s (2006) theory on culture of fear. The study is based on a netnographic collection method where both linguistic and visual data have been collected and analysed in a multimodal discourse analysis. The result of the analysis shows that risk, fear, and mis­trust are constructed via "versions of the world" in which the risks of 5G are presented as real, acute, and threat­ening and actors in power are portrayed as unreliable, corrupt, and incom­petent. These discursive patter­ns are both linguistic and visual; they take place not only through mean­­­ingful choices of words, narra­tives, and signs but also by using so-called internet memes and emojis. The results also show that sociological perspectives on risk, fear, and mis­trust can deepen the understanding of these construc­tions and provide perspectives on how the move­ment relates to the surrounding society. The analysis indicates that the definitional strugg­les and different claims of rationality that Beck (2012) has described as typical for the risk society also characterize the construction of risks related to 5G. Furedi’s (2006) themes of fear also deepens the understanding of how risks are assigned a threat­ening content through social and cult­ural processes. Moreover, the analysis reveals that distrust of established expert­ise can lead to the emergence of an alter­native expert­ise, which has been described by both Beck and Furedi. However, the results also suggest that social organization online entails some new con­ditions that have the potential to shift trad­itional positions of power described in theory.

As the risk society has evolved, crisis management has become significant in order to survive a crisis. Crisis consultants have an important role in the risk society and organizations expects a whole lot from the profession. There is a gap in the research about the perceptions of crisis consultant’s role and expectancies in the risk society. Additionally, there is no research connected to the impact of the ongoing Covid-19 pandemic on the profession of crisis consulting. The study aims to explore the crisis consultants view of and their role in the risk society. It also seeks to investigate how the crisis consultants have adapted to the Covid-19 pandemic. The study has been conducted through a qualitative case study consisting of various crisis consultants from diverse consultancies. The primary data consisted of eight semi-structured in- depth interviews. Crises in the risk society has become more complex due to the developing technology which has had an effect on the dispersion of information and personal exposures. Crisis consultants are expected to act as change agents who provides an outside perspective and pushes the client forward during crises. The Covid-19 pandemic has had no effect on the types of crisis and neither on the processes used by the crisis consultants. The shift lies within tools and certain procedures where social distancing and digitalization has become the new standard. Although the alterations have been challenging in some situations, the crisis consultants have still managed to fulfill their tasks and increase their workload.

Idag finns det en större medvetenhet när det talas om klimatet och arbetet mot en hållbar utveckling har ökat. En del av avfallet tas inte hand om ordentligt idag vilket gör att en stor källa till energiomvandling inte tas hand om. Samverkan mellan hanteringen av avfallet och invånarnas attityd till källsorteringen är ett sätt att kunna uppnå en hållbar samhällsutveckling. Problemet med avfallet handlar i sin tur om hur varje person källsorterar, där det finns en förbättringspotential. Källsortering är en självklarhet för somliga men inte för alla, denna studien syftar till att med hjälp av en kvantitativ undersökning besvara frågeställningarna och undersöka hur Halmstad kommuns invånare ser på källsortering och deras källsorteringsvanor. De teoretiska perspektiven som behandlas i studien är risksamhället, miljösociologi och kollektivt medvetande. Studien visar på att det är olika faktorer som spelar roll vid källsortering och i synnerhet sorteringen av matavfall. / Today there is a bigger awareness when it comes to the climate and the work towards sustainable development has increased. A large part of the waste is not taken care of properly today which means that a large source of energy conversion is not taken care of. A collaboration between the management of waste and the inhabitants attitude to recycle, is a way of achieving sustainable societal development. The problem with waste is in turn about how each person recycle today and that there is a potential for improvement in it. Recycling is obvious to some people but not for everyone, this study aims to use a quantitative survey to answer the questions and investigate how Halmstads residents view of recycling and their recycling habits. The theoretical perspectives covered in the study are the risk society, environmental sociology and collective consciousness The study shows that there are various factors that play a role in recycling and in particular the sorting of food waste.

The present thesis introduces an analysis of a part of public corporate communication through which large international companies present a positive image of their brands, technologies, operations and, above all, their values vis-à-vis the issue of environmental protection. It would likely not provoke much dispute, shall it be stated that environmental protection has over the several past decades climbed to the top of the list of the world's priority agenda. Yet whether an ecological crisis is or is not a real threat, or whether the parties involved really do or do not take the proclaimed steps necessary for the improvement of the state of the natural environment, is not a matter of importance here. The important thing is that people (companies) are talking about the environment. In the context of a global ecological threat companies are on one hand pressured into accepting green responsibilities, on the other hand in building their green image they actively adopt certain aspects of green discourse and articulate their own environmental diagnoses and propose possible remedies. Using critical discourse analysis this thesis tries to uncover the ways of construction of corporate green responsibility discourse aiming to answer questions regarding the selection of discourse strategies and use of language,...

Samhällets hantering av komplexa risker karaktäriseras av osäkerhet, ojämlikhet i exponering och otillräckliga resurser för att hantera riskerna. Det gör att avvägningar måste göras om vilka risker som kan accepteras och hur resurser ska allokeras för att hantera dem. Många av riskerna är också väldigt osannolika. Olyckor som resulteras av transport av farligt gods på vägnätet är exempel på sådana risker. Dessa risker utreds idag ofta av konsulter på företag som har specialiserat sig på ämnet. I avsaknad av specifika nationella kriterier för acceptabla risknivåer förhåller de sig dels till lagstiftning (till exempel Plan- och bygglag), dels till regionala riktlinjer och utvärderingar. Syftet med utredningarna är att beskriva riskerna med transport av farligt gods nära den plats där ny bebyggelse planeras, att bedöma huruvida riskerna kan accepteras samt i de fall riskerna bedöms som oacceptabelt höga även presentera förslag på åtgärder för att minska dem. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur dessa föreslagna åtgärder motiveras, med utgångspunkt i fem etiska teorier. Genom en kvalitativ innehållsanalys där de etiska teorierna har införlivats visar uppsatsen att riskutredningarna och de förslag på åtgärder som presenteras främst bygger på de etiska teorierna utilitarism och teorin om det sociala kontraktet. Detta har konstaterats genom att tre teman identifierats och analyserats: risksamhället, ekonomiska argument och antropocentrism. Vidare har syftet varit att ge förslag på hur riskreducerande åtgärder kan motiveras utifrån etiska teorier som inte visat sig synliga genom den kvalitativa innehållsanalysen. I uppsatsens diskussionskapitel beskrivs hur deontologisk etik, dygdetik samt miljöetik kan användas för att motivera riskreducerande åtgärder på andra sätt. Slutligen konstateras i uppsatsens diskussion och slutsatser att de studerade utredningarna delar tre metodologiska utmaningar. Bland annat finns en motsättning mellan utredningarnas probabilistiska förståelse för risk och hur vissa riskreducerande åtgärder motiveras. En rekommendation görs att konsultföretagen diskuterar dessa utmaningar och deras implikationer för trovärdigheten i utredningarna. / Complex risks in today’s society are characterized by uncertainty, inequality in terms of exposure, and a lack of resources to handle all risks. Because of this, trade-offs have to be made in terms of what risks can be accepted and how society’s resources for risk management should be allocated. Added to this, many of the risks are very improbable. An example of such risks are accidents resulting from transportation of dangerous goods. In Sweden, these risks are often analysed by consultants at companies that have specialized themselves in this field. As there are no nationally determined criteria for when these risks are at acceptable levels, these consultants relate to legislation, regional policies, and evaluations. The purpose of these analyses is to describe the risks of constructing buildings near roads where dangerous goods are being transported. The purpose is also to assess whether the risks can be accepted, and if not, provide recommendations for measures to reduce the risk levels. The purpose of this thesis was to investigate how these recommendations are motivated, with ethical theory as departure point. Through a qualitative content analysis (where five ethical theories were integrated) the study shows that it is mainly utilitarianism and social contract theory that underpin the assessments and recommendations. This is concluded through the identification and analysis of three key themes: risk society, economic arguments, and anthropocentrism. A second purpose was to provide alternatives to how risk reducing measures can be motivated. The discussion provides thoughts and examples on how deontology, virtue ethics and environmental ethics can be used to find other ways to motivate risk reducing measures. Finally, the thesis concludes that the six assessments studied share three methodological challenges. For example, there seems to be a contradiction between on the one hand a probabilistic understanding of risk, and the way some of the risk reducing measures are motivated. As a result, this thesis recommends that consultancy companies discuss these challenges and the implications of them on the credibility of the assessments.

Climate change poses an unprecedented risk to global human security and future generations. Yet actions to mitigate or adapt to the changing climate system vary greatly among countries and their constituencies. Despite mounting evidence detailing the economic, social, and ecological risks of climate change, many scholars agree that the greatest threats associated with climate change involve delaying or ignoring necessary action. Using theorizing of “risk society” from Ulrich Beck and others, this thesis examines how countries, environmental non-governmental organizations (NGOs), and business interests construct the risk of climate change and how their respective discourses conflict in international environmental negotiations. This research uses computer-assisted qualitative data analysis to explore statements submitted by each of these constituencies to the sixteenth Conference of the Parties (COP) for the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) in 2010. Analysis of these texts identifies climate change discourse as crisis or opportunity, in addition to discourses of development, environmentalism, and rights or responsibilities to provide us a better understanding of how we perceive and respond to ecological risk.

Sweden is currently facing a paradigm shift in its security policy as it has applied for membership in the military alliance NATO. According to the current government, Swedish NATO membership is the best way to safeguard Sweden in light of Russia's invasion of Ukraine. Previous research indicates a connection between trust and risk perceptions, as well as a difference in risk perceptions between men and women. Trust in governmental institutions also becomes central during crises and disasters. The theoretical framework of this study draws on Ulrich Beck's theories of the risk society and cosmopolitanism, Anthony Giddens' concept of trust in expert systems, and a socialization theory of gender by Davidson and Freudenburg. The purpose of this pilot study is to examine how students' trust in governmental institutions influences their risk perceptions regarding NATO membership. Furthermore, the aim is to investigate whether the relationship between trust in governmental institutions and risk perceptions is influenced by factors such as attitudes towards NATO and gender, and whether there are differences in risk perceptions between men and women regarding NATO membership. This study uses a quantitative method in the form of surveys to address the research questions. The sample for the study consists of the group "They call us students" on Facebook and a discussion forum for all students enrolled in the bachelor's program in Social Analysis. Data from the survey were analyzed through means comparison, correlation, and regression analyses. The results of the study indicate that a high trust in governmental institutions leads students to perceive fewer risks associated with NATO membership. Women also tend to perceive more risks with NATO membership, and a positive attitude towards NATO results in fewer perceived risks with NATO membership. This pilot study has demonstrated the relevance of investigating the relationship between trust in governmental institutions and risk perceptions regarding NATO membership. It would also be interesting for future research to examine other factors that influence individuals' risk perceptions, such as social class and ethnicity. / Sverige står just nu inför ett paradigmskifte i den svenska säkerhetspolitiken då Sverige har ansökt om ett medlemskap i militäralliansen Nato. Enligt den nuvarande regeringen är ett svenskt Natomedlemskap det bästa sättet att värna Sverige efter Rysslands invasion av Ukraina. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan tillit och riskuppfattningar samt att det finns en skillnad i mäns och kvinnors riskuppfattningar. Tillit till statliga institutioner blir också centralt under kriser och katastrofer. Studiens teoretiska referensram utgår från Ulrich Becks teorier om risksamhället samt kosmopolitism, Anthony Giddens begreppet om tilliten till expertsystem och en socialisationsteori om genus av Davidson och Freudenburg. Syftet med denna pilotstudie är att undersöka hur studenters tillit till statliga institutioner påverkar deras riskuppfattning gällande ett Natomedlemskap. Vidare är syftet att undersöka om sambandet mellan tillit till statliga institutioner och riskuppfattningar påverkas av faktorerna inställning till Nato och kön samt om det skiljer sig i män och kvinnors riskuppfattningar gällande ett Natomedlemskap. I denna studie används kvantitativ metod i form av enkätundersökningar för att besvara studiens frågeställningar. Studiens urval består av gruppen “Dom kallar oss studenter” på Facebook samt ett diskussionsforum för alla som läser kandidatprogrammet för samhällsanalys. Data från undersökningen analyserades genom medelvärdesjämförelse, korrelation och regressionsanalyser. Resultat från studien visar att en hög tillit till statliga institutioner leder till att studenter upplever mindre risker med ett Natomedlemskap. Kvinnor tenderar även att uppleva mer risker med ett Natomedlemskap samt att en positiv inställning till Nato leder till mindre upplevda risker med ett Natomedlemskap. Denna pilotstudie har visat relevansen att undersöka förhållandet mellan tillit till statliga institutioner och riskuppfattningar med ett Natomedlemskap. Det skulle även vara intressant för vidare forskning att undersöka andra faktorer som påverkar individers riskuppfattningar såsom klass och etnicitet.

In a time where crises are more present, risk communication plays an important role in equipping citizens with information and knowledge on how to prepare themselves. This study examines how citizens in the municipality Strängnäs perceive and interpret the municipality's risk communication, particularly focused on the information folder "Be prepared for a crisis or social disturbance". Through two focus group interviews, eight citizens of different ages have participated to discuss the content of the folder and reflect on topics such as crises and home preparedness. The study's theoretical framework is based on Ulrich Beck's theory of risk society and protection motivation theory, as well as previous research in areas such as risk communication and risk perception. The results show that the folder is generally perceived positively by the participants of the study, though there are some differences such as preferences on the amount of text and design which could be explained by their different coping styles. The results emphasize the folders’ significant role in making citizens more aware of their own home preparedness. Despite the concern about crises being higher today, the concern does not necessarily correspond to the participants level of preparedness which can be understood by a lack of motivation or an excessive trust in others. The research provides valuable insights to enhance the municipality's risk communication, aiming to raise awareness and preparedness levels among citizens. However, it is important to note that the results of the study are specific to the limited group of participants and require further research to be able to be generalized and understood in a wider context of risk communication.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om förskollärares och barnskötares uppfattningar om riskfylld lek. Med stöd av de frågeställningar som vi har valt att fördjupa oss inom detta ämne har vi studerat hur förskolepedagoger resonerar kring riskfylld lek, hur de beskriver sina undervisningsstrategier med risktagande och vilka faktorer som anses påverka barns möjligheter att utmana sina gränser genom lek. Som metod för datainsamling har vi valt semi-strukturerade intervjuer med förskolepedagoger som arbetar med barn mellan tre och sex år. Begreppet barnperspektiv och Becks (1992) teori om risksamhället är två analytiska utgångspunkter som använts i denna uppsats. Resultatet har visat att riskfylld lek har sitt utrymme i förskolor i Stockholms län, men samtidigt är vuxnas syn på den leken fortfarande delad. De intervjuade förskolepedagogerna har berättat om olika faktorer som påverkar barns tillgång till riskfylld lek samt hur de arbetar för att främja den typen av lek. Föräldrars och kollegors oro och attityder samt olika beslut från kommuner och fastighetsägare som påverkar miljöer anses begränsande för barns möjlighet att engagera sig i utmanande lekar. Samtidigt ser förskolepedagogerna naturmiljön och dialog med de andra vuxna som viktiga faktorer som kan stötta barns riskfylld lek. Enligt resultatet är de intervjuade pedagogerna medvetna om den riskfyllda lekens fördelar och således antar de sin roll som stöttande och tillåtande när det kommer till att utmana barnen att öva på något som ligger utanför ramen för de kompetenser som de redan har.

The purpose of this thesis is to analyse Sweden’s first GMO-legislation which was implemented in 1994. The legislation was created because of Swedens commitment to the EES-agreement, but also because of the necessity for GMO-legislation. The analysis is based on Ulrich Beck’s theory which stipulates that highly developed societies are no longer industrial societies but instead have become risk societies, which also has a connection to and is strongly influenced by the precautionary principle. In a risk society the logic of risk production dominates the logic of wealth production and the regulations and actions of governments correlate to this perspective. The questions the analysis seeks to answer are how the actors involved in the making of Sweden’s first comprehensive GMO-legislation has considered, judged and finally chosen to handle the potential risks associated with gene technology. The results show that Sweden had a distinctive focus on risk, which also had a strong connection to ethics, which in the end was about how big of a risk could be accepted based on the moral resonsibility for the environment. In some parts Sweden took the restrictions further than required for by the EES-agreement based on the risk approach. The legislation can be characterized as being surrounded by an epistemological problem, due the lack of definitive knowledge about GMOs at the time. These results also support the view found by earlier research, when it comes to how Sweden has handled the issues surrounding GMOs during an early stage. / Uppsatsens syfte är att utifrån ett riskperspektiv analysera Sveriges första heltäckande GMO-lagstiftning vilken antogs 1994. Lagstiftningen skapades som ett resultat av Sveriges åtaganden via EES-avtalet, men också utifrån nödvändigheten av att skapa en heltäckande GMO-lag. Undersökningen bygger på Ulrich Becks teori om att välutvecklade samhällen har gått från att vara industrisamhällen till att bli risksamhällen. I risksamhället dominerar riskproduktionens logik över rikedomsproduktionens logik där regeringars och myndigheters agerande styrs utifrån detta perspektiv. Frågor som undersökningen söker svar på är hur de aktörer som var inblandade i skapandet av Sveriges första heltäckande GMO-lag resonerat kring, bedömt och slutligen hanterat de risker som ansågs finnas med gentekniken. Resultatet visar att Sverige hade ett uttalat fokus på risker som i förlängningen går tillbaka till etiska frågor, där vilka risker som kunde accepteras utifrån det moraliska ansvaret för miljön stod i centrum. I vissa delar så införde Sverige en striktare lagstiftning än vad EES-avtalet krävde utifrån ett riskperspektiv. Lagstiftningen kan sägas ha karaktäriserats av ett epistemologiskt problem, vilket var en följd av den okunskap som förelåg vid tidpunkten. Detta stödjer också den tidigare forskningens uppfattningar kring hur Sverige hanterat frågan med GMO på ett tidigt stadium.