The aim of the study was to investigate social workers' conditions and experiences of working with children and adolescents who have a criminal and norm-breaking behaviour. This is to gain an understanding of social crime prevention and social services' work with the target group. We chose to use a qualitative method where we interviewed six social workers who work in social services with children and adolescents. When the interviews were completed, we analyzed them with the help of the qualitative content analysis which resulted in three themes: the target group's problems and its risk and protection factors, working methods and efforts within the social service, and the room for action and its impact on the work. When analyzing the results, we used our theoretical concepts, Bronfenbrenner's ecological development theory and the concept of action space, as well as the knowledge overview to create an understanding of the content of the interviews. From the results, it emerged that the perception of a criminal and norm-breaking behavior did not have a clear definition, and that the majority of respondents did not consider that they worked with crime prevention. They also considered that early intervention was effective, as well as working with the entire child's network where cooperation is an important component to achieve results. With regard to the room for action, they considered that they had a relatively large room for action, but that resources and politics set the mark on how large. In the conclusion, the importance of a functioning collaboration is highlighted and that the way of working differs depending on what the municipality's priorities look like, thus the political control becomes decisive in how the social service is able to carry out its activities. In this way, preventive work could have been developed if the conditions were the same in all municipalities.

Föreliggande undersökning är en levnadsvaneundersökning där samband mellan narkotikabruk och kriminalitet samt koppling till ungdomars levnadsvanor undersöks. Det övergripande syftet med aktuell studie är att analysera den levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö stad höstterminen 2009 och härigenom beskriva och analysera förekomst av narkotikabruk och kriminalitet i årskurs 9 (grundskola) samt årskurs 2 (gymnasium). Centrala frågeställningar är: Hur utbrett är narkotikabruk och kriminalitet? Finns det ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet? Vilka faktorer påverkar narkotikabruk och kriminalitet? Undersökningen visar att narkotikabruk och kriminalitet förekommer bland Malmöungdomar men i olika omfattning. Fler Malmöungdomar uppgav att man använt narkotika någon gång än uppgav att man begått mer allvarligt brott. Cannabis var det dominerande preparatet jämfört med andra typer av narkotika. Samtidigt var Cannabisbruk svagare relaterat till kriminalitet jämfört med annan narkotika. Bruk av annan narkotika än Cannabis medförde ökad risk för allvarligt brott. Regelbundet narkotikabruk och kriminalitet predicerades av individuella levnadsvanor och sociala förhållanden.

Adoption agerar som en skyddsfaktor för barn som av olika anledningar behöver en ny familj. Barnen adopteras med olika erfarenheter i bagaget och behöver acklimatisera sig till en helt ny miljö. Trots att de flesta av dessa barn har en positiv anpassningsprocess, visar sig internationellt adopterade vara en sårbar grupp med risk för att utveckla psykisk ohälsa. Syftet med litteraturstudien är att bidra till en ökad förståelse för den psykiska ohälsan som är överrepresenterad bland internationellt adopterade personer, och orsaker till förekomsten. Som metod genomförs en scoping review bestående av sex artiklar. Resultatet tyder på att det finns särskilda omständigheter före och efter adoption som inverkar på internationellt adopterade personers psykiska hälsa. Tidiga och långvariga erfarenheter av försummelse, flera byten av primära vårdhavare, diskriminering och relationen till adoptivföräldrar är sådana sociala omständigheter samt psykologiska orsaker som denna studie visat på. Resultaten tydliggör ett behov av stöd genom alla delar av livet, dock särskilt under tonåren. Vanligt förekommande uttryck eller symptom på psykisk ohälsa var internaliserade och externaliserade beteendemönster och självupplevda skolsvårigheter. Ångest och depression var centralt i internaliserade symptom medan aggression och sociala problem var de mest centrala för externaliserade symptom. Att utveckla stödet är högst aktuellt för socialt arbete både inom det familjerättsliga området och för yrkesgrupper som till exempel kuratorer. Det finns därför ett värde i att öka kunskapen om effektiva stödinsatser för denna målgrupp genom vidare forskning.

Syftet med föreliggande kandidatuppsats var att undersöka socialsekreterares praktiska arbete med barn och ungdomar, med fokus på missbruksproblematik och ungdomskriminalitet. Studien utgick från två frågeställningar som rörde risk- och skyddsdimensioner samt det förebyggande arbetet. Önskan med kandidatuppsatsen var att uppnå ökad kunskap kring missbruk och kriminalitet bland barn och unga samt att samhället skulle få en inblick i socialsekreterarnas breda arbete med barn och ungdomar. Studien utgår från en hermeneutisk utgångspunkt och har en kvalitativ ansats. Fem semistrukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes, vilket gav uppsatsen ett brett resultat och en djupare förståelse hos läsarna. Resultatet som framkom var bland annat vikten av att arbeta med barnet eller ungdomens hela familj, och betydelsen av att vårdnadshavarna blir utbildade i att identifiera risk- och skyddsfaktorer för att minska risken för en negativ utveckling. Ytterligare ett resultat som framkom var betydelsen av att samtliga delar av samhället måste arbeta förebyggande med barn och ungdomar som riskerar att utveckla missbruk eller en kriminell livsstil och att detta med fördel även bör göras i tidig ålder.

Den ökade gängkriminaliteten i Sverige har blivit en samhällsviktig fråga. Allt yngre personer lockas in i den kriminella världen. Idag begår barn och ungdomar brott på uppdrag av äldre ungdomar och vuxna inom kriminella gäng. Initierat av Västerås Stad har Länsstyrelsen Västmanland tillsammans med Polismyndigheten och i samverkan med en rad olika aktörer tagit fram ett informationsmaterial. Gängsnacket, som materialet kom att heta, är ett informationsmaterial som vänder sig till så kallade viktiga vuxna som har nära kontakt med barn och ungdomar. Materialet innehåller exempel på vanliga risk- och skyddsfaktorer som vuxna bör vara uppmärksamma på.  Uppsatsens syfte är att genomföra en extern intressentutvärdering av implementeringsprocessen av informationsmaterialet. Vidare ämnar uppsatsen även att undersöka hur viktiga vuxna har mottagit det. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Uppsatsens respondenter är leverantörer, användare samt observatörer. Uppsatsen har en grundad teoretisk ansats där datainsamling har varvats med analys av data. Ytterligare data, både i form av tidigare forskning och respondentsvar, har kompletterats vid behov under uppsatsens gång.  Uppsatsens slutsats landar i att materialet har många goda förutsättningar för en lyckad implementering. Många användare ser stora fördelar med materialet och dess enkelhet. Dock krävs det att leverantören beaktar de svagheter med materialet som framförts i det fortsatta implementeringsarbetet. Svagheter som upptäckts i samband med denna utvärdering är att vissa användare upplevt att materialet inte bidragit med ny och hjälpsam information. Implementeringsproblemet ligger i hög grad i en bristande vilja och engagemang hos användarna, vilket leverantören då bör arbeta med att förändra.

Denna studie är en fallstudie vid två av Magelungens dagverksamheter. Studien inkluderar tre olika perspektiv: ungdom, förälder och behandlare. Syftet med studien har varit att undersöka informanternas upplevelser av ungdomens tid på Magelungens dagverksamhet. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod där sekundärdata, i form av nio intervjuer genomförda av Magelungens forskningsgrupp, har bearbetats och analyserats genom meningskoncentrering. Studien tar avstamp i den kunskapslucka kring kvalitativ forskning om dagverksamheter som forskningsgenomgången visar på. Resultatet tyder på att informanterna generellt sett är nöjda med tiden på dagverksamheten. Det positiva kretsar kring gemenskap, det lilla sammanhanget, personalens förhållningssätt och en individanpassad verksamhet som inkluderar flera områden. Det framkommer även negativa upplevelser som då framförallt handlar om att personalen borde ställt mer krav på ungdomarna. Det kretsar även kring att ungdomarna inte förbereddes tillräckligt inför avslutet från Magelungen och övergången till ”en vanlig skola”. De negativa upplevelserna kommer framförallt från föräldrar och personal medan ungdomarna själva är mer positiva. I diskussionen har systemteori samt risk- och skyddsfaktorer använts som utgångspunkt för att tolka resultaten. Resultaten diskuteras vidare i förhållande till implikationer för vidare forskning utifrån svårigheterna i att bedöma dagverksamheternas kvalitet då ungdomar placerade där utgör en mycket heterogen grupp. / This study is a case study at two of Magelungens day treatment centers. The study includes three different perspectives: adolescent, parent and therapist. The purpose of this study was to investigate the interviewees' experiences of the adolescents’ time at Magelungens day treatment center. This has been done through a qualitative approach where secondary data, in the form of nine interviews conducted by Magelungens research group, were processed and analyzed by the method of sense concentration. The study takes off from the gap of knowledge on qualitative research on day treatment centers as the research review shows.  The result indicates that the interviewees are generally satisfied with the adolescents’ time at the day treatment center. The positive experiences revolve around solidarity, the small context, the approach of the staff and an individualized setting that includes several domains. It also reveals negative experiences that mostly centers on the fact that the staff should have put more demands on the adolescents. It also revolves around the adolescents not being prepared enough for the transition to “a regular school”. The negative experiences mainly belong to the parents and staff, while the adolescents themselves are more positive. In the discussion, systems theory as well as the understanding of risk and protective factors is used as a basis for interpreting the results. The results are further discussed in relation to implications for further research with regards to the difficulties in assessing the quality of day treatment centers since the adolescents placed there are such a heterogeneous group.

Att identifiera problemet är avgörande i behandlingen av ungdomar med normbrytande beteende, men för många av de bedömningsinstrument som används saknas utvärdering. När det gäller beteendeobservationer under en längre behandlingsperiod, tycks det vara särskilt ont om kvalitetssäkrade instrument. Det övergripande syftet för denna uppsats är att undersöka beteendeobservationer som utvecklats inom en longitudinell studie (Behandlings- och resultatuppföljning, BRU) vid SiS’ ungdomshem Stigby, och om dessa lämpar sig för att bedöma de inskrivna elevernas relevanta risk- och skyddsfaktorer och hur dessa förändras under vårdtiden. Undersökningen inkluderar 40 pojkar på Stigby i åldrarna 16-20 år. Resultatet består av två delstudier, där del ett undersöker instrumentets psykometriska egenskaper. De första analyserna av beteendeobservationerna visar att 21 av de 24 områdena är lämpliga för att mäta förändring över tid. Del två i resultatet undersöker förändring över tid under behandlingen på Stigby. På samtliga områden noteras att bedömningarna av problemets allvarlighetsgrad har minskat. Den föreliggande studien visar att beteendeobservationerna bör kunna ligga till grund för de utfallsmätningar som planeras i den longitudinella studien två och fem år efter avslutad behandling. / Identifying the problem is crucial in the treatment of adolescents with rule-breaking behavior, but many of the instruments used has not been evaluated. In the case of behavioral observations over an extended treatmentperiod, there seem to be especially short on quality assured instruments. The overall aim of this paper is to investigate the behavioral observations that have been developed in a longitudinal study (Treatment and monitoring performance, BRU) at SiS’ institution Stigby, and if these are suitable for measuring the clients relevant risk and protective factors and how they change during the treatmentperiod. The survey includes 40 boys in Stigby aged 16-20 years. The result consists of two sub-studies, where part one examines the instrument's psychometric properties. The first analysis of behavioral observations show that 21 of 24 areas are suitable for measuring change over time. Part two of the results examines changes over time during treatment at Stigby. In all these areas it is noted that the assessments of problem severity has decreased. This study shows that behavioral observations should form the basis of the outcome measures that is a part of the longitudinal study two and five years after treatment.

Abstract Titel: Ur elden in i askan. En kvalitativ studie om det sociala nätverkets betydelse för ensamkommande barn Keywords: unaccompanied refugee children, social network, risk and resilience, social work. Authors: Karin Bodå och Leila Silva   The main purpose of this study is to illuminate and describe the importance of having a social network for unaccompanied refugee children in Sweden. Using qualitative interviews this study looks at their possibilities to create a social network in Sweden and how their network helps them to solve problems. Knowledge of this subject is important for social workers, in order to be able to encourage and help unaccompanied refugee children to build a social network. The base for our analysis is attachment theory, coping theory, social network theory, KASAM theory, risk and resilience theory, system theory are used to give deeper insight into experiences of four unaccompanied refugee boys. Important results found that their social networks affected their possibilities to handle problems. They felt that being surrounded by people who supported them made them feel less lonely. Further results showed that they felt limited in creating a social network during their first time in Sweden, mainly because of language difficulties, culture differences and the feeling of not being accepted. Finally we found out that some had negative experiences of social workers. Social worker’s approach affected their wellbeing.

Syftet med examensarbetet var att mot pedagogers praktiska erfarenheter och professionella praktik pröva olika teorier kring risk- och skyddsfaktorer vid utagerande och internaliserande beteendeproblem hos barn och unga samt beteendeproblemens koppling till läsförmåga för att se hur teorierna fungerar i relation till praktiken. Studien är kvalitativ och datainsamlingsmetoder har varit semistrukturerade intervjuer och kompletterande enkäter med sammanlagt tio informanter. Dataanalysen har inspirerats av en fenomenografisk metodansats i de första analysstegen. Resultatet visar bland annat att informanterna har erfarenheter och uppfattningar av att barns/elevers beteendeproblem dels kan handla om förmågor och färdigheter hos individen själv, exempelvis bristande kommunikativ förmåga eller svag självkänsla, dels att faktorer i hemmiljön och/eller förskolan/skolan verkar hindrande för barnets/elevens utveckling och lärande. Framför allt visar materialet att lärarens relation till barnet/eleven och föräldrarna har stor betydelse för utgången av beteendet. Denna studie bidrar bland annat till forskningen på så sätt att slutsatser dras att det bland informanterna finns en osäkerhet i bemötandet och hanterandet av framför allt barn och unga med internaliserande beteende samt att förskolan/skolan har behov av dels mer kunskap om beteendeproblem, dels bättre tid och forum för reflektionsarbete och relationsskapande. Insatser bör vidare sättas in tidigt och gärna fokusera på att lära barnen läsa. Sammantaget finns det på flera punkter en överensstämmelse mellan denna studies resultat och med den empiriska forskning som tidigare gjorts i ämnet beteendeproblem hos barn och unga.

Syftet med denna studie är att nå en djupare förståelse om hur samhället ska kunna stödja barn som växer upp under ogynnsamma förhållanden på ett bättre sätt. Studien baseras på en litteraturstudie på sex stycken självbiografier som valts ut efter vissa kriterier. Dessa självbiografier har sammanställts utifrån en kvalitativ innehållsanalys och ett antal teman som svarar på våra forskningsfrågor identifierades. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har teorier om risk- och skyddsfaktorer, KASAM, skam, resiliens samt anknytning valts ut. Tidigare forskning visar på att utsatta barn och social barnavård är ett eftersatt forskningsområde. Vårt resultat av denna studie visar på brister inom såväl socialtjänsten som samhället i övrigt. Det finns ett omfattande behov av att ständigt uppmärksamma och tydliggöra vilket stöd dessa barn kan få. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how society better can support and protect children who grow up under challenging and unfavorable circumstances. This study is based on six autobiographies which have been selected based on certain criteria. These autobiographies have been compiled based on a qualitative content analysis and a number of topics have been identified. Based on the purpose of the study and its framing of questions theories of risk and protective factors, Sense Of Coherense, shame, resilience and attachment theory has been chosen. Existing research indicates that children at risk and social child care are a somewhat neglected research area. The result of this study highlights a number of deficiencies both within the social welfare system and the society as a whole. There is a large need for continuous appreciation and clarification of the support that these children can expect.