Allianser och interventioner En studie av hur familjer upplevt en öppenvårdsinsats och hur behandlingseffekt kvarstår Sammanfattning I Sverige utreds årligen uppskattningsvis 100 000 barn av socialtjänstens individ- och famil-jeomsorg och antalet strukturerade öppenvårdprogram har i det närmaste fördubblats sedan 1999. Många av dessa insatser har kommit att ersätta den traditionella institutionsvården. I och med ökningen av att antalet unga som numera hamnar i strukturerade öppenvårdsprogram behövs mer kunskap om såväl innehåll som resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa en öppenvårdsverksamhets, i en mellansvensk kommun, innehåll d.v.s. vilka föränd-ringar som familjerna kan beskriva har skett samt om positiva förändringar kvarstår efter be-handling. Studien är av kvalitativ karaktär och resultaten bygger på intervjuer med familjer som deltagit i den aktuella behandlingen. Studiens tolkningsram belyser förutsättningar vilka ligger till grund för framgångsrik behandling. Viktiga inslag såsom terapeutisk allians och generella behandlingsprinciper vilka tar upp interventioner riktade mot avgörande risk- och skyddsfaktorer belyses. Resultatet visar att öppenvårdsverksamhetens behandlingsfaktorer intensitet och tillgänglighet har varit verksamma för att uppnå förändringar. Flertalet positiva förändringar har bestått efter behandlingens avslut. Resultatet antyder på att verksamheten skulle vinna på att bättre informera om behandlingens innehåll innan familjer tar ställning till att delta i behandling eller ej. Resultatet visar att arbetsplaner och målbeskrivningar skulle kunna göras tydligare för att bättre nå behandlingsresultat. Studiens resultat indikerar också betydelsen av att interventioner inom skolsituationen har betydelse för positiva förändringar. Ytterligare visar resultatet att flertalet familjer beskriver en mycket god terapeutisk allians och dess betydelse för uppnådd förändring. / Alliance and interventions A study of how families have experienced open care treatment and the lasting effects of treatment. Abstract In Sweden approximately 100,000 cases involving children are investigated annually by the social services office for individual and family services. The number of registered cases in the open care service programs has almost doubled since 1999, replacing traditional institutional care. As a result of the increase in the number of children, more knowledge is needed con-cerning the underlying issues and results from the open care service program. The purpose of this study is to investigate and clarify the open care service program of a medium-sized Swe-dish county, to explain changes that have take place as described by the families themselves and which positive changes remain after treatment. The study’s analysis sheds light on which premises should exist for positive treatment. Important elements such as therapeutic care al-liance and general treatment programs and which interventions directed towards conclusive risk and protective factors are addressed. Results show that factors such as intensity and avail-ability of open care service programs treatment are instrumental in reaching changes and that the majority of changes have persisted after concluded treatment. Results suggest that open care service programs could benefit by better informing about treatment’s before families decide on participating in treatment or not. Also results indicate that action plans and descrip-tion of objectives could be made more explicit to better attain therapeutic results. Results also show that the majority of families describe a favorable therapeutic alliance and their signific-ance to viable change. Results also corroborate the importance of intervention in the school environment on attaining positive effects.

Syftet med denna studie var att ge en förståelse för hur professionella arbetar med riskutsatta barn samt huruvida deras professionella stöd kan utgöra en skyddsfaktor för barn som växer upp i riskmiljö. Uppsatsen avsåg även att ge en bild av de risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i riskutsatta barns näromgivning. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjumetoden. En halvstrukturerad intervjuguide utgjorde grunden i de fem genomförda intervjuerna. Studien avgränsades till att studera grupperna barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt våld. Intervjupersoner med kunskap om dessa grupper och mångårig erfarenhet av arbete med barn i dessa riskmiljöer valdes sedan ut. Empirin sammankopplades med det aktuella kunskapsläget och teoretiska perspektiv. Resultatet påvisade att barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt våld befinner sig i riskmiljö. Detta styrktes av det aktuella kunskapsläget och teoretiska perspektiv, vilka belyste betydelsen av en stödfunktion utanför det egna hemmet för riskutsatta barn. Vidare framkom att intervjupersonerna hade som avsikt att verka som en skydds- och stödfunktion samt som en länk till andra viktiga vuxna och myndighetspersoner för riskutsatta barn. Slutsatserna blev att samtliga intervjupersoners beskrivningar visade på att barn som växer upp i riskmiljöer utsätts för liknande påfrestningar. Vidare uttryckte intervjupersonerna att deras professionella stöd kunde fungera som en skyddsfaktor. I förebyggande syfte byggde intervjupersonerna upp nätverk kring barnen för att överlämna skyddsfunktionen till andra när deras professionella insatser var slut, detta för att på bäst sätt verka för en gynnsam utveckling hos riskutsatta barn. För vidare forskning är följande fråga av intresse; har vi möjligheter att skapa motståndskraftiga barn genom att reducera riskfaktorer och producera skyddsfaktorer?

Denna studie undersöker situationer, beskrivna av lärare kring den sociala samspelsprocessen. Skolan har vid sidan av ett kunskapsuppdrag också uppdrag runt normer och värden, detta diskuteras däremot mera sällan. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur lärare från kommunala grundskolan upplever och beskriver sitt arbete i skolan runt de sociala samspelsprocesserna. För att undersöka detta har gjorts kvalitativa enkäter enligt metoden Critical Incident Technique. Som teoretiska utgångspunkter i studien finns det sociokulturella perspektivet och resiliens. Forskning beskriver skolan som en kontext runt barnet som kan innehålla både risk och skyddsfaktorer. Risk beskrivs i sig innehålla också möjligheter till att lära sig och också skapa motståndskraft, detta när också skyddsfaktorer i omgivningen stöttar och hjälper. Skolan har en stor uppgift i att även bygga upp social kompetens som av forskning ses som en grundförutsättning för att klara sin vardag. Forskningen beskriver en ökad social problematik. Sociala samspelssvårigheter beskrivs vara en av skolans största utmaningar och det lärare har svårast att hantera. Skolan framhålls vara en arena där vi kan påverka och aktivt arbeta med att skapa skyddsfaktorer som kan stävja problematik. Exempel på skyddsfaktorer beskrivs vara relation, motivation och delaktighet. Motiverande -, Delaktiga –, Planerade-, Utan vuxennärvaro-, Konflikt och Ostrukturerade situationer är de sex övergripande kategorier av situationer som framkommer i resultatet. Där visas även att verktyg/resurser till varför situationer fungerar ofta är motsatsen till varför situationer inte gör det. Framförallt lyfts de övergripande faktorerna uppgift, relation och styrning fram, dessa relaterar i olika grad till de situationer som beskrivs. Studien visar att dessa faktorer kan användas för att påverka och vända situationer. I resultatet påvisas även komplexiteten i det sociala samspelet både för eleven själv och läraren. Skolan, beskrivs av lärarna, som en arena där eleven kan ges möjligheter att träna och genom detta skapa en förmåga att hantera det sociala samspelet. I studiens implikation diskuteras de faktorer som framkom i studien och sägs påverka situationen. Det sociala samspelets komplexitet förs fram och att skolan bör se alla kontexter som potentiella inlärningsmiljöer. Implikationen utrycker även en önskan till skolorna om större medvetenhet kring den sociala samspelsprocessen.

Andelen ungdomar som inte uppfattar några större risker med cannabisbruk har ökat de senaste åren. Ungdomarnas uppfattning av riskerna med cannabisbruk påverkar huruvida de kommer att välja att avstå från eller bruka drogen. Syftet med denna uppsats har varit att se vilka risk- och skyddsfaktorer som påverkar ungdomars riskperception avseende cannabisbruk. Frågeställningarna har varit hur föräldrarna, skolan och vännerna påverkar riskperceptionen. Uppsatsen utgår från en subjektiv syn på riskperception som innebär att inte en faktor ensamt kan förklara om ungdomarna har en låg eller hög riskperception. För att analysera resultatet i uppsatsen har risk- och skyddsfaktorer, som har setts minska eller öka sannolikheten för ett cannabisbruk, använts. Det material som ligger till grund för uppsatsens undersökning är Centralförbundet för alkohol och narkotikas drogvaneundersökning från år 2010. Resultatet har tagits fram med hjälp av logistiska regressionsanalyser vilka visar hur starkt olika faktorer relateras till en låg riskperception även när hänsyn tas till andra faktorer. Flera faktorer kopplade till vännerna och föräldrarna har i resultatet visat sig ha ett statistiskt samband med ungdomarnas riskperception avseende cannabisbruk. Samtidigt fanns inget samband mellan skolan och riskperceptionen när föräldrarna och vänner togs med i beaktande. / The proportion of young people who do not perceive any major risks with cannabis use has increased in recent years. Adolescents' perception of the risks affects whether they will choose to use cannabis or not. The purpose of this essay has been to analyze risk and protective factors that influence young people's risk perception regarding cannabis use. The main questions have been how parents, school and friends affect risk perception. The essay is based on a subjective view of risk perception, which means that not a single factor alone can explain why the adolescent has a low or high risk perception. Risk and protective factors that have been observed to decrease or increase the likelihood of cannabis use have been used to analyze the result. The material that has been used in this essay is a survey conducted by the Centralförbundet för alkohol och narkotika year 2010 among Swedish teenagers. The result has been established by using logistic regression analyzes which shows how strongly different factors are related to a low risk perception even when other factors are taken into account. Several factors linked to friends and parents have proved to have a statistically association with adolescents risk perception regarding cannabis use, this while the school doesn’t.

Studien bygger på intervjuer med 6 personer med kunskaper om skolans preventiva alkohol-, narkotika-, dopning och tobaksundervisning – så kallad ANDT-undervisning. Dessa personer var en ANDT-samordnare från Länsstyrelsen, två kommunala ANDT-samordnare, två rektorer från två grundskolor samt en socialpedagog. Resultaten pekar på både styrkor och svagheter. Tidigare forskning inom området betonar betydelsen av att ANDT-undervisning fokuserar preventivt arbete för att minimera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer hos elever. Studiens resultat visar att skolorna inte arbetar utifrån dessa rekommendationer och i övrigt har svag förankring i tidigare forskning. Detta kan delvis bero på att rektorerna har bristande vidareutbildning inom området och på ett begränsat engagemang hos övriga ansvariga, pedagoger och övrig personal. Studiens resultat visar också på bristande stöd från skolledning, begränsade resurser samt en brist på nödvändiga insatser avseende kompetensutveckling. Vidare, studiens resultat visar också på ett kunskapsglapp mellan Länsstyrelsen och kommunen. Länsstyrelsen förespråkar idag att ANDT-undervisning skall utgå ifrån risk och skyddsfaktorer medan de kommunala ANDT-samordnarna, arbetar utifrån andra metoder (exempelvis ”EFFEKT”, ”Dags att prata samman” samt ”ANDT på schemat”).

Den här kvalitativa studien belyser hur socialarbetare beskriver barn till föräldrar med missbruksproblematik, hinder och utmaningar i arbetet med dessa barn och samverkan mellan de olika yrkesgrupperna i arbetet med barn till föräldrar med missbruksproblematik. Ytterligare belyser studien de stöd och insatser som de olika verksamheterna erbjuder för dessa barn. Undersökningen utfördes i två olika kommuner i södra Sverige. Utifrån den valda kvalitativa metoden nåddes ett resultat från informanternas berättelser. Resultatet påvisar att det finns en mängd olika orsaker till varför det finns svårigheter i att upptäcka barn till föräldrar med missbruksproblematik. En återkommande orsak i resultatet är föräldrarnas förnekelse om sitt missbruksproblematik. I resultatet framkommer det att alla barn påverkas av föräldrarnas missbruksproblematik, dock är påverkas barnen individuellt. Det påvisas att ett samarbete sker mellan de olika yrkesgrupper dock kan samverkan förbättras. Slutsatsen är att samhället behöver mer kunskap om barn i missbruksfamiljer och att fler skall våga anmäla.

Syftet med den här studien var att beskriva ungdomar i öppenvård som har psykisk ohälsa och alkohol- och narkotikamissbruk samt analysera könsskillnader och användningsfrekvens i relation till olika risk – och skyddsfaktorer. Frågeställningen var: Vilka likheter och skillnader finns det mellan pojkar och flickor i relation till olika riskfaktorer och vilka likheter och skillnader finns mellan ungdomarna med låg respektive hög användingsfrekvens i relation till olika risk och skyddsfaktorer. Den här tvärsnittsstudien baserades på UngDOKs inskrivningsformulär. Resultatet visade att det finns könsskillnader i de olika risk- och skyddsfaktorerna samt att förekomsten av psykisk ohälsa och en riskfylld alkoholkonsumtion och narkotikabruk är vanlig. Det finns både likheter och skillnader mellan de båda grupperna avseende risk- och skyddsfaktorer. Baserat på studiens resultat och den tidigare forskningen drogs slutsatsen att det behövs ytterligare forskning för att kunna dra några större slutsatser angående vad det är som gör att könsskillnaderna finns.

SAMMANFATTNING Föreliggande studie har en kvalitativ ansats, där syftet är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka och belysa socialsekreterares uppfattning av samverkans betydelse för barn som befinner sig i riskzonen, eller som redan är aktiva i kriminalitet. Även uppmärksamma eventuella hinder och framgångsfaktorer i socialtjänstens samverkan med centrala aktörer såsom föräldrar, skola och polis. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv vilket betyder att verkligheten tolkas utifrån människans egen förförståelse. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har materialet analyserats och tolkats genom ett utvecklingsekologiskt perspektiv, vilket belyser att individens utveckling sker genom social interaktion samt påverkas av faktorer vilka förekommer på mikro-, meso-, exo- och makronivå. Vid analysarbetet har det även använts en kvalitativ tematisk analysmetod.  Studiens resultat visar att socialtjänsten är i behov av en strukturerad samverkan med centrala aktörer för att kunna tillgodose sin lagstadgade uppgift, vad avser att uppmärksamma och verka för barn som riskerar en ogynnsam utveckling. Socialtjänsten ska utifrån en helhetssyn på barnets behov och situation erbjuda individanpassade interventioner, vilket förutsätter en överskridande samverkan. Resultatet konkretiserar även socialsekreterarens primära behov av att besitta grundläggande kunskaper om risk- och skyddsfaktorer för att kunna genomföra bedömningar och därefter tillsätta adekvata insatser.    Nyckelord: Samverkan, barn, kriminalitet, risk- och skyddsfaktorer

The aim of the study was to examine if the sport Mixed Martial Arts could serve as a enabling element for young people in society and in such a case, in wich way. The following questions were asked in the study:How does coaches and young practioners of MMA experience that the sport affects the living conditions of individuals?Could MMA act as a protective factor in preventing social problems?What is the practioners point of view on the criticism of MMA and the risks of practioning MMA?The study was conducted through the qualitative research approach. Empirical data was collected through semi-structured interviews with practioners of an MMA club situated in an area with low socioeconomic status. The empirical material was analyzed based on a number of theoretical concepts, in wich the perspective of risk- and protective factors had an significant part. The result show that MMA could affect the living conditions of individuals in many ways, one of them is the coach as a supportive adult to young people. There are a number of social aspects associated to participation in MMA, as to acquire self-esteem and a social context. The young practioners does not agree on the criticism toward MMA of being brutal and adverse, instead they claim that MMA is characterized by humility and respect to your opponent. They admit that there are injuries following the practice of the sport, as in any sports, thus it is the social advantages that keeps them continuing to practice MMA.

Syftet med uppsatsen var att belysa professionellas erfarenheter om arbetet med barn till föräldrar som har psykisk ohälsa avseende arbetets innehåll, hinder och möjligheter samt samverkan med andra professionella aktörer. Studien utgår från en metodologisk utgångspunkt inom hermeneutiken med semistrukturerade intervjuer där sex professionella intervjuades. Resultatet analyserades utifrån teorin, risk- och skyddsfaktor. Resultatet visar att alla verksamheter har olika upplägg och använder sig av olika behandlingsmetoder i stöd eller behandlingsprocessen med barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dessutom visar resultatet att ett gott bemötande där professionella möter barnet utifrån deras intellektuella nivå bidrar med en bättre förståelse för barnet, kring föräldrarnas psykiska ohälsa. Professionella beskriver att en möjlighet i sitt arbete är att kunna prata och kommunicera med både barn och föräldrar som därmed ger möjlighet till fördjupad allians och relation. Däremot finner professionella en svårighet i sitt arbete med att upptäcka barn och föräldrar i ett tidigt skede. De flesta professionella har en samverkan med andra aktörer medan andra professionella inte har det och hur samverkan ser ut varierar från verksamhet och kommun. De professionella anser att mer information om psykisk ohälsa bör finnas och vara mer tillgängligt. Slutsatsen blir att olika professionella och verksamheter arbetar olika med barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dock är en gemensam nämnare i arbetet att alla utgår från barnperspektivet. Professionella finner kommunikation som en möjlighet i sitt arbete och att upptäcka barn och föräldrars psykiska ohälsa i ett tidigt skede som en svårighet. Dessutom betonar vi den professionella vikten kring samverkan med andra aktörer i och med att det kan leda till att mer information finns och att de pratas mer om psykisk ohälsa.