Corporate Social Responsibility är ett aktuellt ämne och en strategi som många företag börjar använda sig mer av. Syftet i denna uppsats har varit att titta på tre svenska modebutikskedjor, deras CSR-arbete och CSR:s roll i intrycksstyrningen på företagen och därmed deras anseende. Den centrala teorin i denna studie har varit den om intrycksstyrning skriven av Erving Goffman i hans verk Jaget och maskerna(2009). Vi har även använt oss av Archie B. Carrolls teori om CSR-pyramiden. Denna studie är komparativ och tre modeföretag har jämförts i deras intrycksstyrning samt i deras CSR-arbete. Intervjuer har hållits med CSR-ansvariga på respektive företag. Dokument har även analyserats som komplement till den empirin som har samlat in. Resultaten talar för att man kan applicera Goffmans teori om intrycksstyrning på organisationer. Man kan se att de medverkande företagen faktiskt använder sig av Corporate Social Responsibility för att styra allmänhetens intryck, genom exempelvis kampanjer och genom att utåt visa att de har ett aktivt CSR-arbete.

Nya banker etablerar sig kontinuerligt i Sverige. Det är därför av stort intresse för etablerade banker att ha nöjda och lojala kunder för att klara av marknadens hårda konkurrens. Uppsatsen riktar sig mot banksektorn och undersöker bankkundernas åsikter kring vad kundnöjdhet är och vad de efterfrågar från bankerna för att vara nöjda och lojala. Genom en fokusgrupp har denna studie undersökt hur lokala bankkunder upplever bankerna utifrån ett kundnöjdhets- och lojalitetsperspektiv. Fokusgruppen bestod av sju deltagare som fick svara på frågor i en diskussionsform. Data från fokusgruppen ställs mot vald teori och sammanställs i en analys. Resultatet av uppsatsarbetet visar att kundnöjdhet hos bankkunder inte är resultatet av hur väl företag lyckas överträffa kundens förväntningar. Istället skapas nöjdhet genom kundes erfarenheter, upplevelser och känslor till banken. För att nå högre kundnöjdhet behöver bankerna skapa ett positivt rykte. För kunderna är det viktigt att de har en relation med banken byggd på personlig kontakt. Relationen mellan bank och kund är svårtolkad men uppvisar tecken på att vara ömsesidig. Bankerna väljer att skära ner antalet kontor i landet och minska kontanthanteringen men lyssnar samtidigt på kunden och ersätter dessa tjänster med IT-lösningar. Utvecklingen mot internettjänster, färre kontor och mindre kontanthantering verkar inte ha påverkat kundernas upplevelse negativt vilket tyder på att det finns en form av blixtlåsrelation mellan kund och bank där båda anpassar sig efter varandras behov. Fokusgruppen lyfter fram att en stor del av lojaliteten till banken grundar sig i svårigheten att byta bank utan att mötas av höga transaktionskostnader. Det tyder på att relationen inte är fullt positiv och det finns en form av ofrivillig beteendelojalitet bland kunderna gentemot bankerna. En lojal kund är nödvändigtvis inte en nöjd kund och vice versa. Kunder har blivit passiva angående sin ekonomi och föredrar att lägga över ansvaret till banker. Vidare lägger bankkunder lägre vikt vid produkter och förmåner och bankernas förmånsprogram ser därför ut att ha liten betydelse för kunden. En övergång mot att bygga känslomässig lojalitet och skapa personliga relationer till kund ger bankerna högre grad av kundnöjdhet och fyller kundens behov för att förbli lojal samtidigt  som banken skapar en grund för att generera positiv Mun till mun (eng. Word of mouth). / Banks are opening new offices in Sweden and therefore there's an increased need of satisfied and loyal customers to survive in a highly competitive market. The paper targets the banking sector and examines customers’ opinions about what customer satisfaction is and what they demand from banks to be satisfied and stay loyal. Customer satisfaction of bank customers are not the result of how well the company manages to exceed customer expectations. Instead it is created based on how each customer perceives their entire experience and feelings towards the bank. To achieve high customer satisfaction the banks need to generate Word of mouth and a positive reputation. Customers want a personal relationship towards their banks based on personal contact. There is a form of involuntary behavior-based loyalty among bank customer. Customers get stuck in habits and routines which makes it even harder to switch bank when they are tied up in loans and in investments. Customers have become passive about their finances and rather push the responsibility over to the banks. A move towards building emotional loyalty and create personal relationships with customers would give banks greater customer satisfaction and fulfill their customers’ needs to remain loyal.

Ibland går livet upp och ibland går livet ner. Detta gäller för såväl privatpersoner som företag. I vissa fall kan det gå så långt att ett företag hamnar i obestånd och behöver ta till med extern hjälp för att komma ur sin ekonomiskt trängda situation. Ett verktyg är att med hjälp av en rekonstruktör ansöka och genomföra  en företagsrekonstruktion.  Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur stor inverkan ett företags förtroende inom affärsrelationer har på utgången av en företagsrekonstruktion. Fallstudieobjekt är Powertools Sweden AB, som genomgått en rekonstruktion under 2020 och början på 2021. Genom att titta närmre på Powertools och relationerna till deras leverantörer, har förtroendets påverkan på rekonstruktionen studerats. Denna studie har byggts upp via VD:n, en styrelsemedlem, två leverantörer och den aktuella rekonstruktören. Metoden som valdes för att svara på syftet var kvalitativ med huvudsakligt fokus på intervjuer.  Fallstudiens resultat visar att kommunikation och transparens var huvudsakliga framgångsfaktorer för förtroende inom en affärsrelation. Genom att en relation besitter dessa egenskaper kunde förtroendet nyttjas för att genomgå en lyckad rekonstruktion och fortsätta driva verksamheten. På så vis kunde studien påvisa en central betydelse av att ha förtroende i affärsrelationerna för företaget som genomgått en företagsrekonstruktion med lyckad utgång.

Syfte: Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse för hur ett varumärkes rykte och image kan påverka en arbetstagare vid valet av arbetsgivare i små företag inom tjänstesektorn. Metod: Då syftet med studien är att få ökad förståelse för hur image och rykte påverkar en arbetstagare i valet av arbetsgivare, har således studien genomförts med en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 12 deltagare som är nyanställda inom respektive företag. Materialet har därefter analyserats manuellt med hjälp av ett datanalysprogram. Resultat & slutsats: Resultatet styrker och ger tidigare forskning en ökad förståelse om hur image och rykte påverkar valet av arbetsgivare inom små tjänsteföretag. Resultatet visar att det finns andra faktorer som påverkar en arbetstagare vid valet av arbetsgivare inom denna forskning. Förslag till fortsatt forskning: Vi ser möjligheter till vidare forskning att applicera studien med en kvantitativ metod för att se om bidraget går att styrka i ett större sammanhang. Ytterligare förslag till framtida forskning skulle vara att applicera studien på en annan bransch inom små tjänsteföretag. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar teoretiskt på så vis att den bekräftar tidigare forskning vad gäller image och ryktets påverkan vid valet av arbetsgivare. Studien bidrar även till en ytterligare faktor som påverkar en arbetstagare vid valet. Vidare finns även praktiskt bidrag i form av vikten av att företag arbetar internt för att behålla samt attrahera potentiella nya arbetstagare. / Aim: The purpose of this study is togain an increased understanding of how a brand's reputation and image can affect an employee in the selection of employers in small businesses in the service sector. Result & Conclusions: The study strengthens and gives earlier research an increased understanding of how image and reputation affect the choice of employers in small service companies. The results show, in particular, that there are other factors that affect an employee in the choice of employers in this research. Suggestions for future research is to apply the study with a quantitative method to see if the contribution can be strengthened in a broader context. Further suggestions for future research would be to apply the study to another industry within small service companies. Contribution of the thesis: The study theoretically contributes to confirming previous research into the influence of image and reputation in the choice of employers. The study also contributes to an additional factor that affects an employee in the choice of employer. Furthermore, there is a practical contribution in terms of the importance of companies working internally to retain and attract potential new employees.

Kaffeproduktion har länge varit något med uttalad negativ påverkan, både socialt och miljömässigt, i de länder där det sker. Trots detta så menar Arvid Nordquist, en av de största aktörerna på den svenska kaffemarknaden, att deras arbete är hållbart och klimatkompenserat. Denna uppsats syfte är att jämföra kaffeproduktionens baksidor mot hur Arvid Nordquist använder extern kommunikation för att framställa sig som ansvarstagande i förhållande till dessa nackdelar. Inledningsvis kartläggs genom tidigare forskning vilka negativa aspekter som kaffeproduktionen orsakar för att sedan jämföras med hur och vad Arvid Nordquist uttalar och kommunicerar kring problematiken. De många miljösatsningar och projekt Arvid Nordquist, enligt sig själva, bidrar till anknyts och förstås i uppsatsen till begreppen Corporate Social Responsibility, Issues Management och hållbarhet. Genom en textanalys, främst en tematisk natur, av deras hemsida framkommer det hur Arvid Nordquist genom sin externa kommunikation kan uppnå både konkurrensfördelar, gott rykte och samtidigt föra en slags dold marknadsföring. Detta genom hur de identifierar och bemöter potentiella riskfrågor mot sin verksamhet, vilka olika projekt de väljer att belysa och hur de kommunicerar projektens positiva effekter.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillämpa våld som problemlösning i deras vardag utifrån dessa killars egna förståelse för sina våldshandlingar. För att ge en ökad förståelse för detta har en narrativ intervjumetod använts med livsberättelser som utgångspunkt. För att belysa detta ämne har vi använt oss av maktlöshetsteorin där bemästring av vanmakt ingår. Våra resultat visar på att dessa unga män sökte att genom våldshandlingar bemästra sin vardag genom att skaffa sig position inom gänget och ett rykte om att vara farlig. Att föreställningen om ”respekt” handlade om att ingjuta rädsla hos andra och hur detta tillsammans med bemästring blev en motivator för våldet. Strävan efter kickupplevelser genom våld var också en viktig motivator för våld. Deras sociala nätverk som i huvudsakligen bestod av kamratgänget hade en stor betydelse för anammandet av våldsamma attityder och föreställningar samt för utvecklandet av en överdriven mansroll vilken bidrog till våld. Bruket av alkohol var en del av socialiseringsprocessen i kamratgänget och alkoholintag var vanligt förekommande i samband med våldshandlingar. Problematiska familjeförhållanden bidrog till upplevelse av vanmakt vilken bemästrades med våld. Förslag på vidare forskning är att undersöka vilka mekanismer som ligger bakom till att killar söker bekräftelse och självförverkligande på destruktivasätt.</p>

<p><em> </em></p><p><p><strong><strong><strong><strong>Syfte:</strong><p>Uppsatsens syfte är att ge en bild av fastighetsmäklares syn på förtroendets betydelse under förmedlingsprocessen.</p><strong><p>Metod:</p></strong><p>Studien är uppbyggd kring en kvalitativ metod med intervjuer. Teorin grundas på tidigare forskning och litteraturstudier.</p><strong><p>Resultat & slutsats:</p></strong><p>Förtroende är ett abstrakt uttryck, som är unikt för varje individ. Kundens förväntningar på den utförda tjänsten är fastighetsmäklarens viktigaste styrredskap i strävan efter nöjda och återkommande kunder. Fastighetsmäklarna i studien är alla väl medvetna om betydelsen av ett förtroendeingivande arbetssätt.</p><strong><p>Förslag till fortsatt forskning:</p></strong><p>En idé till fortsatt forskning är att undersöka fastighetsmäklarnas passivitet när det gäller återkoppling efter avslutad affär. Vilka konsekvenser får det?</p><strong><p>Uppsatsens bidrag:</p></strong><p>Arbetet ger en bild av förtroendets betydelse i förmedlingsprocessen. Vi har visat att kundens förväntningar är mäklarens viktigaste styrredskap.</p><strong><p>Nyckelord:</p></strong><p>Fastighetsmäklare, förtroende, förväntningar, risk, upplevd kvalitet, rykte, rekommendationer, word of mouth.</p></strong></strong></strong></p><p> </p></p>

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad som motiverar vissa killar till att tillämpa våld som problemlösning i deras vardag utifrån dessa killars egna förståelse för sina våldshandlingar. För att ge en ökad förståelse för detta har en narrativ intervjumetod använts med livsberättelser som utgångspunkt. För att belysa detta ämne har vi använt oss av maktlöshetsteorin där bemästring av vanmakt ingår. Våra resultat visar på att dessa unga män sökte att genom våldshandlingar bemästra sin vardag genom att skaffa sig position inom gänget och ett rykte om att vara farlig. Att föreställningen om ”respekt” handlade om att ingjuta rädsla hos andra och hur detta tillsammans med bemästring blev en motivator för våldet. Strävan efter kickupplevelser genom våld var också en viktig motivator för våld. Deras sociala nätverk som i huvudsakligen bestod av kamratgänget hade en stor betydelse för anammandet av våldsamma attityder och föreställningar samt för utvecklandet av en överdriven mansroll vilken bidrog till våld. Bruket av alkohol var en del av socialiseringsprocessen i kamratgänget och alkoholintag var vanligt förekommande i samband med våldshandlingar. Problematiska familjeförhållanden bidrog till upplevelse av vanmakt vilken bemästrades med våld. Förslag på vidare forskning är att undersöka vilka mekanismer som ligger bakom till att killar söker bekräftelse och självförverkligande på destruktivasätt.

Syfte:Uppsatsens syfte är att ge en bild av fastighetsmäklares syn på förtroendets betydelse under förmedlingsprocessen. Metod: Studien är uppbyggd kring en kvalitativ metod med intervjuer. Teorin grundas på tidigare forskning och litteraturstudier. Resultat &amp; slutsats: Förtroende är ett abstrakt uttryck, som är unikt för varje individ. Kundens förväntningar på den utförda tjänsten är fastighetsmäklarens viktigaste styrredskap i strävan efter nöjda och återkommande kunder. Fastighetsmäklarna i studien är alla väl medvetna om betydelsen av ett förtroendeingivande arbetssätt. Förslag till fortsatt forskning: En idé till fortsatt forskning är att undersöka fastighetsmäklarnas passivitet när det gäller återkoppling efter avslutad affär. Vilka konsekvenser får det? Uppsatsens bidrag: Arbetet ger en bild av förtroendets betydelse i förmedlingsprocessen. Vi har visat att kundens förväntningar är mäklarens viktigaste styrredskap. Nyckelord: Fastighetsmäklare, förtroende, förväntningar, risk, upplevd kvalitet, rykte, rekommendationer, word of mouth.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två reseföretag i förtroendekris bemöter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de använder sig av. Studien ämnar även ta fasta på om det finns ett mönster bakom bemötandet. För att uppfylla uppsatsens syfte har två frågeställningar formulerats: · Hur bemöter SJ och SAS kritik på Twitter? · Verkar företagen vara medvetna om valda strategiers möjliga effekter? För att genomföra denna undersökning utfördes först en förundersökning där antalet dialoger mellan företagen och dess kunder sammanställdes samt dialogernas längd och antalet aktörer räknades. Till huvudundersökningen studeras 20 dialoger innehållande kritik som låg närmast i tiden. För att studera dessa använde vi oss av en kvalitativ textanalys. De viktigaste resultaten visar att båda reseföretagen tillämpar liknande strategier i situationer där de kritiseras för händelser av liknande karaktär. De mest använda strategierna var för både SJ en SAS av ignorerande eller förnekande karaktär, två strategier som i denna studie har kategoriserats som avståndstagande strategier. Den huvudsakliga slutsatsen i uppsatsen är att den valda strategin inte påverkar ett företags rykte så mycket som sättet själva strategin tillämpas på. / Aim: The purpose of this paper is to examine how two travel companies in different kinds of crises respond to criticism through social media, more specifically on Twitter. The paper also aims to identify whether crises of various kinds in the travel industry are met by specific image repair strategies. If possible one aim is also to take note if there is a certain relationship between chosen strategy and the impact on the examined companies reputation. Material and Method: The first part of the research consists of a preliminary investigations where the two companies tweets is counted and measured in order to get an overall picture of their activity on Twitter. This part of the research was based on one week ́s activity per company and the tweets were recalculated to get average numbers. The qualitative part represents the key study of this research and the material consisted of the 20 latest dialogues where customers expressed criticism and complaints directed to the companies SJ and SAS. Main Results: The main results of this research found that the two companies applied similar strategies in situations when accused for incidents of resembling nature. The most used strategies was for both SJ an SAS of ignoring or denial character, two strategies that in this research was categorized as renunciative strategies. The main conclusion this essay found is that the chosen strategy does not impact a company’s reputation as much as the application of the strategy.