I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut? Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren. Teorin som använts är kopplad till tre olika nivåer; ett samhällsplan, ett organisationsplan samt ett lokalt plan. Bland annat så används begrepp så som risksamhälle, riskkultur, halo-effekt samt olika bas begrepp inom kriskommunikation. Genom att undersöka intervjumaterialet och styrdokumenten med hjälp av min teori kunde jag se hur kopplingen mellan föreställningar och praktiska arbetssätt såg ut. Resultatet av undersökningen var att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg styrs av Plan vid Allvarlig Händelse som innehåller checklistor och åtgärdskalendrar för de anställda. Man gör också risk- och hotanalyser på Säkerhets- och Beredskapsavdelningen och dessa ligger sedan som grund för de utbildningar och styrdokument man utformar. De föreställningar som finns inom Säkerhets- och Beredskapsavdelningen påverkas och förstärks av media, interna diskussioner och tidigare erfarenheter. Deras syn på hot och risker sprider sig vidare till resten av organisationen genom de utbildningar och dokument som utformas. Därför finns det en tydlig koppling mellan föreställningar och praktiska arbetssätt inom landstinget Kronoberg.

<p>I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut?</p><p>Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren. Teorin som använts är kopplad till tre olika nivåer; ett samhällsplan, ett organisationsplan samt ett lokalt plan. Bland annat så används begrepp så som risksamhälle, riskkultur, halo-effekt samt olika bas begrepp inom kriskommunikation. Genom att undersöka intervjumaterialet och styrdokumenten med hjälp av min teori kunde jag se hur kopplingen mellan föreställningar och praktiska arbetssätt såg ut.</p><p>Resultatet av undersökningen var att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg styrs av Plan vid Allvarlig Händelse som innehåller checklistor och åtgärdskalendrar för de anställda. Man gör också risk- och hotanalyser på Säkerhets- och Beredskapsavdelningen och dessa ligger sedan som grund för de utbildningar och styrdokument man utformar. De föreställningar som finns inom Säkerhets- och Beredskapsavdelningen påverkas och förstärks av media, interna diskussioner och tidigare erfarenheter. Deras syn på hot och risker sprider sig vidare till resten av organisationen genom de utbildningar och dokument som utformas. Därför finns det en tydlig koppling mellan föreställningar och praktiska arbetssätt inom landstinget Kronoberg.</p>

Kinas ekonomi blir allt starkare och i takt med det förbättras också den kinesiska levnadsstandarden. Förbättringarna innebär att fler kineser har råd att resa utomlands och antalet kinesiska turister som reser utomlands ökar för varje år. 2003 var Kina den fjärde största nationen i världen för utrikesresor. World Tourism Organisation uppskattar att år 2020 kommer 100 miljoner kineser att resa utomlands. Sverige är än så länge en liten destination för kineser men det finns ett ökat intresse för de skandinaviska länderna. Syftet med denna studie är att undersöka vad som lockar kineser till Sverige. Genom kontakt med kineser som har varit i Sverige, kineser som ännu inte har varit i Sverige samt företag som arbetar mot den kinesiska marknaden har en bild över vad som lockar kineser till Sverige växt fram. Studiens resultat utgör åtta större huvudkategorier om vad som lockar kineser till Sverige. Motiv till kinesiskt resande, karaktärsdrag för kinesiskt resande, det skandinaviska paketet, den svenska naturen, det svenska folket, shopping, kunskapsresor och bilden av Sverige är de delar som analyseras i uppsatsen. De åtta bärande beståndsdelarna ger läsaren en inblick i vad som attraherar kineser till Sverige och hur Sverige erbjuds till kinesiska turister.

This thesis explores how the legitimacy and reputation of firms that have experienced severe crises can be restored through the means of crisis management and crisis communication strategies. Our focus is on the airline industry, analyzing how three European airlines have communicated and acted towards important shareholders during and following a fatal airline accident. The airlines that have been compared are Air France, Spanair and SAS; an analysis of their press releases, press conferences, annual reports and websites has been conducted. We found that Air France and SAS communicated more information compared to Spanair and also showed that they had a clear strategy to uphold their legitimacy through the crisis. When dealing with a crisis many stakeholders have a high demand for information and if the airline satisfies this need in a satisfactory way they live up to the stakeholders expectations and gain legitimacy. Communicating a clear strategy as to how the airline is working towards improving flight safety can be seen as an important part of upholding the airline's legitimacy and reputation after an airline accident, something that especially Air France has done through clear safety communications through their annual report and website.

Sammanfattning Titel: Tack &amp; hej! Eller…? En kvalitativ studie om innebörden av en outboarding-process ur ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv.  Författare: Pernilla Åberg &amp; Erik Hedman Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Kalmar. Program: Human Resource Management - Personalledning och organisationsutveckling. Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, examensarbete (kandidat) - 2FE78E. Handledare: Jasmina Beharic  Examinator: Mikael Lundgren Problemformulering: Vad innebär en outboarding-process ur ett arbetsgivarperspektiv? Vad innebär en outboarding-process ur ett arbetstagarperspektiv? Syfte: Studien kommer att förklara hur en arbetsgivares outboarding-process kan se ut och hur de arbetar med att skapa ett bra avslut för sina medarbetare. Vi kommer även att belysa och analysera innebörden av en outboarding-process ur ett arbetstagarperspektiv. Vidare är vår förhoppning att studien kan bidra med att uppmärksamma en outboarding-process och att processen kan bli en naturlig del av employer branding-arbetet.  Metod: Kvalitativ forskningsstrategi med induktiv forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in genom tre intervjuer och en fokusgrupp.  Slutsats: Vi finner att en outboarding-process har betydelse för såväl arbetstagare som arbetsgivare. Genom att arbeta med uppskattning och vara mån om att göra ett bra avslut genererar det goda fördelar på lång sikt, det stärker även arbetsgivarvarumärket samt ökar chansen till återanställningar. Bra outboarding-processer gör det också möjligt för arbetstagare att lämna över sin kunskap så att den bibehålls inom organisationen. Vi kan slutligen bekräfta att en outboarding-process behöver uppmärksammas och att processen är ett bra komplement till employer branding-arbetet. / The importance of paying attention to the organization's employees at the end of employment is the main focus of this study. We have done a qualitative study of the importance to work with an outboarding-process to pay attention to the employees at the end of employment. The research questions of this study are: What does an outboarding-process mean from an employer perspective? What does an outboarding-process mean from an employee perspective? We have accomplished three interviews with key persons in an organization to answer the question of the employer's perspective. We have also conducted a focus group with four strategical selected persons to study the employee perspective. We have identified five areas that are common in an outboarding-process: Value-adding, motivation, reputation, knowledge transfer, and boomerang employment. We have through analyzing the empirical data, with support from the theoretical framework, concluded that an outboarding-process is important for both employees and employers. By working with an outboarding-process and pay attention to the employees during the last part of the employment, it generates long-term benefits, strengthens the employer brand, and increases the chance of re-employment. An outboarding-process also allows employees to transfer their knowledge so that it is retained within the organization. Finally, we can confirm that an outboarding-process needs more attention and that the process is necessary by being a part of an organization's work with employer branding.

Kunder har blivit allt mer miljövänliga, vilket påverkar handeln. Fast fashion företag har tidigare enbart fokuserat på att tillfredsställa kunder med kläder som följer korta trender och har ett lågt pris. I takt med att kundernas kunskap har ökat kring hållbarhet, ställer kunderna också högre krav på fast fashion företag. Detta har lett till att ett ökat antal fast fashion företag inkorporerar hållbarhet i sitt varumärke. Fast fashion företagen står nu inför en utmaning. Företagen ska få kunderna till att uppmärksamma, och övertygas av den hållbara förändringen som varumärket genomgått.  Studien riktar sig till millenniegenerationen eftersom de är en viktig målgrupp för fast fashion företagen. Vidare fokuserar studien på kvinnor, eftersom modeföretag traditionellt riktar sig mest till kvinnor. Tidigare forskning menar att det finns ett behov av att undersöka hållbara varumärken samt relationen mellan hållbara beteenden, attityder och värderingar inom området för förändring mot hållbarhet inom klädindustrin. På bakgrund av detta har ett forskningsgap identifierats. Gapet innefattar kundernas upplevelse kopplat till varumärken, bland de företag som väljer att frångå sitt etablerade varumärke, mot ett mer hållbart varumärke. Forskningsgapet utmynnar i studiens forskningsfråga “Hur uppfattar kvinnor inom millenniegenerationen att fast fashion företag inom den svenska klädindustrin har rebrandat sig mot miljömässig hållbarhet?” För att svara på studiens forskningsfråga har sju stycken kvalitativa intervjuer genomförts. Studiens resultat visar att kvinnor inom millenniegenerationen har kunskap och intresse för miljön. Kunskapen och intresset är en bidragande faktor kring hur de upplever varumärken, och varumärkenas förändring mot hållbarhet. Målgruppen och samhällets medvetenhet om hållbarhet har genererat en bidragande faktor till att fast fashion-företag väljer att rebranda varumärket mot hållbarhet. Studiens slutsats påvisar att kvinnor inom millenniegenerationen har låg tilltro till att fast fashion-företagen som rebrantat varumärket mot hållbarhet, utför vad företagen utlovat i praktiken. För att kvinnor inom millenniegenerationen ska kunna känna tillit till ett rebrandat fast fashion-varumärke krävs det transparens från varumärket. Vidare har kvinnor inom millenniegenerationen större tilltro till lokala företags rebranding mot hållbarhet, i jämförelse med globala företags rebranding. Det är svårare för målgruppen att förstå en förändrad positioneringen hos globala varumärken, när företag verkar på flera marknader samtidigt. Vidare tycker kvinnor inom millenniegenerationen att de globala företagen borde ta ett större ansvar för hållbarhet. Slutligen prioriterar kvinnor inom millenniegenerationen förändringar som innebär att deras plagg får högre kvalitet och längre hållbarhet, över rebranding som fokuserar på återvinning och återanvändning.

<p>Företagens sociala ansvarstagande, det vill säga Corporate Social Responsibility (CSR), är ett aktuellt ämne som ofta diskuteras och uppmärksammas i såväl medier som också hos företagsledare. Det kan finnas flera förklaringar till att företag väljer att ta ett frivilligt ansvar. För att kunna få en fördjupad förståelse för företagens samhällsengagemang är det därför angeläget att identifiera vilka drivkrafter som ligger bakom ett CSR-arbete.</p><p>Syftet är att beskriva varför de undersökta företagen arbetar med CSR samt att identifiera de främsta drivkrafterna bakom de undersökta företagens CSR-arbete.</p><p>Studien baseras på en kvalitativ insamlingsmetod i form av telefonintervjuer. Det för att erhålla djupare förståelse för varför företag arbetar med CSR. Intervjuerna hade en semistrukturerad karaktär och genomfördes med respondenter från sex företag, vilka samtliga bedriver ett aktivt CSR-arbete. Urvalet av företagen har skett utifrån det brittiska analysföretaget Innovests lista över de 100 mest hållbara företagen i världen 2007, företagsnätverket CSR Sweden, förslag från CSR-konsulten Ola Löhman samt webbplatsen CSR i Praktiken.se.</p><p>I studien framkommer det att det finns flera anledningar till att företagen arbetar med CSR. Ett skäl till att företagen engagerar sig i CSR-frågor är, enligt studien, det etiska ansvarstagandet. Samhällets och intressenternas krav att agera etiskt gör att företag måste ta hänsyn till dessa för att undvika att bli anklagade för ett oetiskt handlade. Det då ett oetiskt agerande kan innebära långsiktiga negativa effekter för företaget, som exempelvis ett försämrat rykte och minskad attraktivitet hos intressenterna. Studien visar således att intressenterna har en viktig roll i företagens CSR-arbete genom deras behov och krav på företagens verksamheter. Därmed är vårdandet av relationerna till intressenterna en anledning till att företagen väljer att arbeta med CSR. Vidare kopplar företagen image och rykte till varumärket, som stärks genom deras sociala och miljömässiga ansvarstagande. Att varumärket stärks genom CSR-aktiviteter är därmed ytterligare en drivkraft som framkommer i studien. De främsta drivkrafterna som har identifierats hos de undersökta företagen är lönsamhet, riskhantering, varumärket, medarbetare och långsiktigt tänkande. Det kan därför konstateras att företagen i första hand arbetar med CSR för att det har en positiv påverkan på företaget och inte för de positiva följderna det har för samhället i stort.</p> / <p>Corporate Social Responsibility (CSR) is a frequently discussed subject, therefore Media and business managers are paying close attention to the social and environmental responsibility of the companies. There can be many different driving forces behind the voluntary CSR activities. To reach a deeper understanding of the companies’ social and environmental commitment it is important to identify the reasons behind incorporating CSR regulations.</p><p>The purpose of the study is to describe why the companies in the survey work with CSR and to identify the prime reasons behind integrating CSR activities into their business operations.</p><p>The study is based on a qualitative method using telephone interviews. The method allowed for a deeper comprehension of why companies work with CSR. The interviews were semi-structured and based on the respondents from six companies. All the companies followed CSR guidelines. The companies were chosen from Innovests’ list of 100 most sustainable companies in the world of the year 2007, the company network CSR Sweden, proposal from the CSR consultant Ola Löhman and the website CSR I Praktiken.se.</p><p>The study demonstrates several reasons why the companies work with CSR. One reason, according to the study, is ethical responsibility. The companies have to consider the impact of the stakeholders and society on behaving ethically. Acting unethically can lead to long-term negative consequences, such as a bad reputation and decreased attractiveness to the stakeholders. The study shows that the stakeholders' demands and needs influence how the companies work with CSR. A good relationship to the stakeholder, therefore, is one of the driving forces behind the companies' CSR activities. Furthermore, the companies connect their image and reputation to their brand, which is strengthened when they take-on social and environmental responsibility. The prime reasons that were identified in the survey are profitability, risk management, employees, long-term thinking and the brand. Therefore, the conclusion is the companies in this survey are working with CSR because it influences the company in a positive manner and not because they want to benefit society at large.</p>

<p>Syfte: Vi upplever att människor i vår omgivning har en negativ bild av fastighetsmäklare. Undersökningar som Expressen har gjort bekräftar även detta. Vårt syfte med den här studien är därför att:</p><p>• Ge vår bild av fastighetsmäklare.</p><p>• Skriva en debattartikel och få denna publicerad.</p><p>Genom att uppfylla ovanstående syfte vill vi besvara frågorna:</p><p>• Varför har fastighetsmäklare ett dåligt rykte?</p><p>• Vad kan göras för att förbättra ryktet?</p><p>Metod: Vi har utifrån ett hermeneutiskt synsätt skapat denna uppsats och därför låtit vår förförståelse och subjektivitet spegla innehållet. Data har samlats in genom att söka i litteratur, intervjuer och en mindre egen undersökning. Uppsatsen är uppdelad i olika kapitel, men följer medvetet inte den traditionella dispositionen för uppsatser.</p><p>Resultat & slutsats: Vi har funnit fyra parter som har stor inverkan på fastighetsmäklarens rykte; allmänheten, media, fastighetsmäklarna och organisationerna; Mäklarsamfundet, Fastighetsmäklarförbundet och Fastighetsmäklarnämnden. Alla dessa parter kan påverka individens uppfattning om verkligheten. Vi vill med vår uppsats uppmana alla till att tänka efter två gånger då de nås av information, eftersom alla händelser har flera sidor.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi har inte behandlat fastighetsmäklarföretagen och hur de arbetar med ryktet, men vid fortsatt forskning kan det vara intressant att även ta med den aspekten. Det vore även intressant att undersöka om ryktet förbättras något i och med det nya lagförslaget och parternas arbete kring ryktet.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi har gett ett bidrag till debatten och där givit vår bild av fastighetsmäklare till allmänheten. Vi har även poängterat och uppmärksammat läsaren på att vara källkritisk och tänka två gånger.</p> / <p>Aim: We find that people in our surroundings have a negative opinion about Real Estate Agents. Surveys made by the evening paper Expressen confirm this. The aim with this study is therefore to:</p><p>• Give our opinion of Real Estate Agents.</p><p>• Write an article and get it published.</p><p>By accomplish our aim we intend to answer these questions:</p><p>• Why do Real Estate Agents have a bad reputation?</p><p>• What can be done to increase the reputation?</p><p>Method: We have written this essay from a hermeneutic point of view and have therefore been subjective throughout the entire essay. Data has been collected in literature, interviews and one own survey. This essay is divided into different chapters, but it doesn’t follow the traditional outline for essays.</p><p>Result & Conclusions: We have found four parties that have big influence on the reputation of Real Estate Agents; the public, media, Real Estate Agents and the organizations; Mäklarsamfundet, Fastighetsmäklarförbundet and Fastighetsmäklarnämnden. These four parties all have a great impact on the apprehension of individuals and their view of reality. With our essay we would like to encourage individuals to think twice.</p><p>Suggestions for future research: We haven’t put any focus on the Real Estate companies and how they can affect the reputation. It could also be of interest to investigate how the new law affects the reputation and apprehension.</p><p>Contribution of the thesis: We have given a contribution to the debate by giving our opinion about Real Estate Agents to the public. We have also emphasized the reader about being critical against information. Thinking twice is important and can therefore not be said enough.</p>

Syfte: Vi upplever att människor i vår omgivning har en negativ bild av fastighetsmäklare. Undersökningar som Expressen har gjort bekräftar även detta. Vårt syfte med den här studien är därför att: • Ge vår bild av fastighetsmäklare. • Skriva en debattartikel och få denna publicerad. Genom att uppfylla ovanstående syfte vill vi besvara frågorna: • Varför har fastighetsmäklare ett dåligt rykte? • Vad kan göras för att förbättra ryktet? Metod: Vi har utifrån ett hermeneutiskt synsätt skapat denna uppsats och därför låtit vår förförståelse och subjektivitet spegla innehållet. Data har samlats in genom att söka i litteratur, intervjuer och en mindre egen undersökning. Uppsatsen är uppdelad i olika kapitel, men följer medvetet inte den traditionella dispositionen för uppsatser. Resultat &amp; slutsats: Vi har funnit fyra parter som har stor inverkan på fastighetsmäklarens rykte; allmänheten, media, fastighetsmäklarna och organisationerna; Mäklarsamfundet, Fastighetsmäklarförbundet och Fastighetsmäklarnämnden. Alla dessa parter kan påverka individens uppfattning om verkligheten. Vi vill med vår uppsats uppmana alla till att tänka efter två gånger då de nås av information, eftersom alla händelser har flera sidor. Förslag till fortsatt forskning: Vi har inte behandlat fastighetsmäklarföretagen och hur de arbetar med ryktet, men vid fortsatt forskning kan det vara intressant att även ta med den aspekten. Det vore även intressant att undersöka om ryktet förbättras något i och med det nya lagförslaget och parternas arbete kring ryktet. Uppsatsens bidrag: Vi har gett ett bidrag till debatten och där givit vår bild av fastighetsmäklare till allmänheten. Vi har även poängterat och uppmärksammat läsaren på att vara källkritisk och tänka två gånger. / Aim: We find that people in our surroundings have a negative opinion about Real Estate Agents. Surveys made by the evening paper Expressen confirm this. The aim with this study is therefore to: • Give our opinion of Real Estate Agents. • Write an article and get it published. By accomplish our aim we intend to answer these questions: • Why do Real Estate Agents have a bad reputation? • What can be done to increase the reputation? Method: We have written this essay from a hermeneutic point of view and have therefore been subjective throughout the entire essay. Data has been collected in literature, interviews and one own survey. This essay is divided into different chapters, but it doesn’t follow the traditional outline for essays. Result &amp; Conclusions: We have found four parties that have big influence on the reputation of Real Estate Agents; the public, media, Real Estate Agents and the organizations; Mäklarsamfundet, Fastighetsmäklarförbundet and Fastighetsmäklarnämnden. These four parties all have a great impact on the apprehension of individuals and their view of reality. With our essay we would like to encourage individuals to think twice. Suggestions for future research: We haven’t put any focus on the Real Estate companies and how they can affect the reputation. It could also be of interest to investigate how the new law affects the reputation and apprehension. Contribution of the thesis: We have given a contribution to the debate by giving our opinion about Real Estate Agents to the public. We have also emphasized the reader about being critical against information. Thinking twice is important and can therefore not be said enough.

Företagens sociala ansvarstagande, det vill säga Corporate Social Responsibility (CSR), är ett aktuellt ämne som ofta diskuteras och uppmärksammas i såväl medier som också hos företagsledare. Det kan finnas flera förklaringar till att företag väljer att ta ett frivilligt ansvar. För att kunna få en fördjupad förståelse för företagens samhällsengagemang är det därför angeläget att identifiera vilka drivkrafter som ligger bakom ett CSR-arbete. Syftet är att beskriva varför de undersökta företagen arbetar med CSR samt att identifiera de främsta drivkrafterna bakom de undersökta företagens CSR-arbete. Studien baseras på en kvalitativ insamlingsmetod i form av telefonintervjuer. Det för att erhålla djupare förståelse för varför företag arbetar med CSR. Intervjuerna hade en semistrukturerad karaktär och genomfördes med respondenter från sex företag, vilka samtliga bedriver ett aktivt CSR-arbete. Urvalet av företagen har skett utifrån det brittiska analysföretaget Innovests lista över de 100 mest hållbara företagen i världen 2007, företagsnätverket CSR Sweden, förslag från CSR-konsulten Ola Löhman samt webbplatsen CSR i Praktiken.se. I studien framkommer det att det finns flera anledningar till att företagen arbetar med CSR. Ett skäl till att företagen engagerar sig i CSR-frågor är, enligt studien, det etiska ansvarstagandet. Samhällets och intressenternas krav att agera etiskt gör att företag måste ta hänsyn till dessa för att undvika att bli anklagade för ett oetiskt handlade. Det då ett oetiskt agerande kan innebära långsiktiga negativa effekter för företaget, som exempelvis ett försämrat rykte och minskad attraktivitet hos intressenterna. Studien visar således att intressenterna har en viktig roll i företagens CSR-arbete genom deras behov och krav på företagens verksamheter. Därmed är vårdandet av relationerna till intressenterna en anledning till att företagen väljer att arbeta med CSR. Vidare kopplar företagen image och rykte till varumärket, som stärks genom deras sociala och miljömässiga ansvarstagande. Att varumärket stärks genom CSR-aktiviteter är därmed ytterligare en drivkraft som framkommer i studien. De främsta drivkrafterna som har identifierats hos de undersökta företagen är lönsamhet, riskhantering, varumärket, medarbetare och långsiktigt tänkande. Det kan därför konstateras att företagen i första hand arbetar med CSR för att det har en positiv påverkan på företaget och inte för de positiva följderna det har för samhället i stort. / Corporate Social Responsibility (CSR) is a frequently discussed subject, therefore Media and business managers are paying close attention to the social and environmental responsibility of the companies. There can be many different driving forces behind the voluntary CSR activities. To reach a deeper understanding of the companies’ social and environmental commitment it is important to identify the reasons behind incorporating CSR regulations. The purpose of the study is to describe why the companies in the survey work with CSR and to identify the prime reasons behind integrating CSR activities into their business operations. The study is based on a qualitative method using telephone interviews. The method allowed for a deeper comprehension of why companies work with CSR. The interviews were semi-structured and based on the respondents from six companies. All the companies followed CSR guidelines. The companies were chosen from Innovests’ list of 100 most sustainable companies in the world of the year 2007, the company network CSR Sweden, proposal from the CSR consultant Ola Löhman and the website CSR I Praktiken.se. The study demonstrates several reasons why the companies work with CSR. One reason, according to the study, is ethical responsibility. The companies have to consider the impact of the stakeholders and society on behaving ethically. Acting unethically can lead to long-term negative consequences, such as a bad reputation and decreased attractiveness to the stakeholders. The study shows that the stakeholders' demands and needs influence how the companies work with CSR. A good relationship to the stakeholder, therefore, is one of the driving forces behind the companies' CSR activities. Furthermore, the companies connect their image and reputation to their brand, which is strengthened when they take-on social and environmental responsibility. The prime reasons that were identified in the survey are profitability, risk management, employees, long-term thinking and the brand. Therefore, the conclusion is the companies in this survey are working with CSR because it influences the company in a positive manner and not because they want to benefit society at large.