Syfte: Att undersöka hur patienter på ett universitetssjukhus uppfattar information gällande preoperativ dusch samt patientens genomförande av duschen på avdelningen. Introduktion: Vårdrelaterade infektioner är vanliga och kan leda till ökade kostnader, långvarig sjukhusvistelse och ökad lidande för patienter. Ett sätt att förhindra detta är att duscha med klorhexidin före operation. Det är sjuksköterskans ansvar att informera patienten om den preoperativa duschen, kontrollera att patienten uppfattat informationen och har möjlighet och resurser att följa den. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade frågor. Materialet analyserades enligt Granheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys på manifest nivå. Urvalet utfördes genom bekvämlighetsurval. Deltagarna i studien var 12 patienter. Resultat: Deltagarna var övergripande nöjda med informationen om den preoperativa duschen. De kände att de hade fått tillräcklig information och att den var lättförståelig. Patienternas hade uppfattat informationen på olika sätt. Utförandet av duschen, uppfattning om särskilt viktiga delar på kroppen och vad patienterna upplevde som viktigt att tänka på efter duschen varierade. Slutsats: Information måste individanpassas och sjuksköterskan bör se till att patienten förstår informationen genom att be patienten återberätta informationen. / Aim: To investigate how patients in a university hospital in Sweden perceive the information about the preoperative shower and the patients execution of the shower in the hospital ward. Introduction: Healthcare-associated infections are common and can lead to increased costs, prolonged hospital stay and increased patient suffering. One way to prevent this is to shower with chlorhexidine before surgery. It’s the nurses’ responsibility to give the patient information about the preoperative shower and check that the patient knows about the shower procedure and is able to follow the instructions. Method: A qualitative descriptive interview study with semi-structured questions. The material was analyzed according to Granheim and Lundman's description of content analysis on a manifest level. The selection was carried out by convenience sample. Participants in the study were 12 patients. Results: Participants were overall satisfied with the information about the preoperative shower. They felt they had sufficient information and that it was easy to understand. Patients understood the information in different way. The performance of the shower, the knowledge of key areas of the body and what the patients experienced as important to consider after the shower varied. Conclusion: Information must be individually adapted and the nurse should ensure that the patient understands the information by asking to retell the information.

Background: The economic, social and clinical negative effects of hard- to- heal wounds continue to increase. Antimicrobial resistance is also increasing and is today a public health problem in the world. Wound infection should primarily be treated with local treatment based on a structured approach. Aim: The purpose of the study was to describe the district nurse's experiences and knowledge of wound treatment for preventive measures and treatment to counteract and eliminate wound infection. Method: A qualitative interview study with an inductive approach and strategic selection. Twelve district nurses from different parts of Sweden participated. Results: By using antimicrobial dressings, antibiotics could be avoided in many cases for treatment of local wound infection. The wound treatment was based on a holistic approach with continuity and a pursuit of cross-professional collaboration. It was expressed that continuous training in wound treatment is required for optimal wound treatment to be carried out. Conclusion: The district nurse has the ultimate responsibility for wound treatment and has extensive knowledge of how to use preventive care against wound infection. This led to a reduction in the use of antibiotics, which is an important step in preventing further development of antimicrobial resistance. However, continued education and research in this area is required. / Bakgrund: De ekonomiska, sociala samt kliniska negativa effekterna av ett svårläkt sår fortsätter att öka och så även antimikrobiell resistens, som idag klassas som ett folkhälsoproblem i världen. Sårinfektion bör i första hand behandlas med lokal behandling utifrån ett strukturerat förhållningssätt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och kunskaper kring sårbehandling och preventiva åtgärder för att motverka och häva sårinfektion. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och strategiskt urval. Tolv distriktssköterskor från olika delar av Sverige deltog.  Resultat: Genom användning av antimikrobiella förband kunde antibiotika i många fall undvikas som behandling vid lokal sårinfektion. Sårbehandlingen utgick från ett holistiskt synsätt med kontinuitet och en strävan efter ett tvärprofessionellt samarbete. Det uttrycktes att det krävs fortlöpande utbildning inom området för att optimal sårbehandling ska kunna bedrivas. Konklusion: Distriktssköterskan har det yttersta ansvaret för sårbehandling och har stor kunskap kring hur preventivt arbete mot sårinfektion kunde genomföras. Det medförde att användning av antibiotika minskade vilket är ett viktigt steg i att förhindra fortsatt utveckling av antimikrobiell resistens. Det krävs dock fortsatt utbildning och forskning inom det här området.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner orsakar ett lidande för patienten och medför stora kostnader för samhället. En central del i operationssjuksköterskans arbete är att ge en säker vård och undvika patientskador i samband med operation. Operationssjuksköterskans kompetens inom hygien och att upprätthålla det sterila fältet under operation behövs för att förhindra uppkomsten av postoperativa sårinfektioner. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskans erfarenheter av situationer när det sterila fältet äventyras intraoperativt och vilka åtgärder som då vidtas. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer av 12 operationssjuksköterskor från ett sjukhus i södra Sverige. Induktiv innehållsanalys av Elo och Kyngäs (2008) användes för analys av data. Resultat: Studien visar att kommunikation och teamsamverkan är viktigt för att operationssjuksköterskan ska kunna upprätthålla det sterila fältet. Operationssjuksköterskan måste hela tiden hålla koll på allt som händer i operationssalen för att kunna uppmärksamma om det sterila fältet äventyras. Vid akuta operationer är steriliteten sekundär då patientens liv är i fara vilket gör att det gäller att prioritera. Oförutsägbara händelser kräver kreativitet för att återställa det sterila fältet men med åren blir det lättare i alla situationer.  Slutsats:Operationssjuksköterskan har många erfarenheter av situationer där det sterila fältet äventyras. Flera faktorer spelar in i arbetet med att upprätthålla det sterila fältet. Forskning som underlättar för operationssjuksköterskan i arbetsuppgifterna med att upprätthålla det sterila fältet bör studeras vidare. / Background: Surgical site infections increase suffering for the patient and entails great cost for society. The theatre nurse should work to make sure patient safety and to avoid patient injuries correlated to the surgery. The theatre nurse competence in hygiene and adherence to conduct the sterile field is needed to prevent surgical site infections. Aim: To describe the theatre nurse experiences of situations where the sterile field is jeopardized intraoperative and the actions to prevent it. Method: Qualitative design, semi structured interviews with 12 theatre nurses from a hospital in southern Sweden. Inductive content analysis by Elo and Kyngäs (2008) was used to analyze the data. Results: The study shows that communication and teamwork is necessary for the theatre nurse to maintain the sterile field. For the same reason the theatre nurse needs to be observant of everything going on in the operating room. When the patient's life is in danger, sterility comes in second place, and makes it necessary to prioritize. Unpredicted situations demands creativity to restore the sterile field but it gets easier with work experience Conclusion: The theatre nurse has a lot of experiences regarding situations where the sterile field is jeopardized. Several factors play a role in maintaining the sterile field. Research that facilitates the theatre nurse tasks in maintaining the sterile field should be further studied.

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Länge har man varit medveten om vikten av god hygien och dess inverkan på</p><p>smittspridning. Det mest effektiva sättet att minska postoperativa sårinfektioner (SSI) är att arbeta</p><p>förebyggande och att ha en god hygien. Frekvensen av SSI ökar, och som en del av den förebyggande</p><p>vården ingår den preoperativa förberedelsen. Att inte ha kunskap och stöd till att utföra en sådan</p><p>åtgärd korrekt är en stor brist och kan leda till att patienter drabbas av SSI och därmed ett ökat</p><p>postoperativt lidande.</p><p>Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens syn på betydelsen av hygienisk preoperativ</p><p>förberedelse hos ortopedpatienter.</p><p>Metod: Studien genomfördes på ett länssjukhus i mellersta norrland under våren 2008, där alla</p><p>ortopedavdelningar på sjukhuset deltog. En kvalitativ intervjumetod användes med manifest</p><p>innehållsanalys av materialet.</p><p>Resultat: All personal som ingått i studien anser att den hygieniska preoperativa förberedelsen är av</p><p>stor vikt. Trots faktorer som stress, personalbrist och hög arbetsbelastning kände personalen att de</p><p>ville vara noggrann i sitt arbete och göra det bästa för patienten, även genomföra en bra förberedelse</p><p>innan operation. Den största orsaken till att de frångick de skrivna rutinerna var att patienterna hade</p><p>ont, samt vid akuta situationer då det var svårt att planera sitt arbete.</p><p>Diskussion: Trots att personalen visste om förberedelsens betydelse för frekvensen av SSI och att de</p><p>tyckte att riktlinjerna inte förändrats på många år, valde de medvetet att vissa gånger frångå de rutiner</p><p>som finns och de tog inget eget ansvar för att hålla sig uppdaterad kring ny forskning.</p> / <p>Abstract</p><p>Background: Long has one been aware about the importance of good hygiene and its effect on</p><p>infection control. The most effective way to decrease surgical site infections (SSI) is to work</p><p>preventive and to have a good hygiene. The frequency of SSI increases and as a part of the preventive</p><p>care the hygienic preoperative preparation is included. To not have knowledge and aids to carrying out</p><p>such a measure correct is a big deficiency and can lead to patients being hit of SSI and with that</p><p>increased postoperative suffering</p><p>Aim: The study's aim was to describe the care personnel's view on the importance of hygiene</p><p>preoperative preparation at orthopaedic patients.</p><p>Method: The study was implemented on a county hospital in the north central part of Sweden during</p><p>the spring of 2008, where all orthopaedic departments on the hospital participated. A qualitative</p><p>interview method was used with a manifest content analysis of the material.</p><p>Results: All personnel as been included in the study were unanimous that hygienic preoperative</p><p>preparation was of big importance. Despite factors like stress, lack of personnel and high workload,</p><p>they wanted to be accurate in their work and do what’s best for the patient. That also implemented a</p><p>good preparation before operation. The major reason to not follow the guidelines where that the</p><p>patients was in acute pain, and in emergency situations when it were impossible to plan its work.</p><p>Discussion: Despite the knowledge about the importance of preparation for the frequency of SSI and</p><p>they thought that the guideline not been changed on many years, they sometimes deliberately chose</p><p>not to follow the guideline. The nurses took no responsibility in order to keep updated around new</p><p>research.</p>

<p>Postoperativ sårinfektion är en komplikation som var tionde patient drabbas av efter ett kirurgiskt ingrepp. Det medför inte bara lidande och förlängd vårdtid för patienten utan kan även vara direkt livshotande. Den förlängda vårdtiden medför dessutom kostnader för samhället, och resurser skulle kunna användas till annan vård. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sådana omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta för att förebygga postoperativa sårinfektioner. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som, var för sig minskar risken för att patienten ska drabbas av en postoperativ sårinfektion, och tillsammans utgör grunden för en säker vård. Databassökning av vetenskapligt material inom området ligger till grund för resultatet. Genom aktuell forskning presenteras och lyfts olika omvårdnadsåtgärder som reducerar risken för patienten att drabbas av en postoperativ sårinfektion. Viktiga omvårdnadsåtgärder är: korrekt hårborttagning, bibehållen normotermi, dusch med desinfektion, glukoskontroll, administrering av antibiotikaprofylax och postoperativ sårvård. Ny forskning inom området efterfrågas för att kunna följa utvecklingen, eftersom den befintliga är publicerad för många år sedan. För att patienten ska kunna erbjudas en säker vård behövs kontinuerlig utbildning under sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska verksamheten. Regelbunden uppföljning och utvärdering bör också ske i den kliniska verksamheten för att omvårdnadsåtgärderna ska vara effektiva.</p> / <p>Postoperative surgical wound infection is a complication that every tenth patient suffering after a surgical procedure. The consequences are the suffering and prolonged length of stay for the patient and can also be directly fatal. The prolonged duration of treatment is a high cost in society and resources could be used for other care. The purpose of literature review was to describe nurse’s interventions, which can be taken to prevent postoperative surgical wound infections. Evidence-based care interventions which reduce the risk of the patients suffering a postoperative surgical wound infection and together they represent a safe care. The result is based on search in databases for scientific materials in the subject area. Through current research highlights interventions which reduce the risk of the patient suffering a postoperative wound infection. Essential nursing interventions which are identified as: Hair removal, warming, shower with disinfectant, glucose monitoring, administration of antibiotic prophylaxis and wound care. New research in this area is requested to follow the developments since the current research is getting old. If the care should be safe for patient there must be education in nursing training as well as in the clinical work. Continuous follow-up should also occur in the clinical work in order to get feedback if the nursing interventions are effective.</p>

Abstrakt Bakgrund: Länge har man varit medveten om vikten av god hygien och dess inverkan på smittspridning. Det mest effektiva sättet att minska postoperativa sårinfektioner (SSI) är att arbeta förebyggande och att ha en god hygien. Frekvensen av SSI ökar, och som en del av den förebyggande vården ingår den preoperativa förberedelsen. Att inte ha kunskap och stöd till att utföra en sådan åtgärd korrekt är en stor brist och kan leda till att patienter drabbas av SSI och därmed ett ökat postoperativt lidande. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens syn på betydelsen av hygienisk preoperativ förberedelse hos ortopedpatienter. Metod: Studien genomfördes på ett länssjukhus i mellersta norrland under våren 2008, där alla ortopedavdelningar på sjukhuset deltog. En kvalitativ intervjumetod användes med manifest innehållsanalys av materialet. Resultat: All personal som ingått i studien anser att den hygieniska preoperativa förberedelsen är av stor vikt. Trots faktorer som stress, personalbrist och hög arbetsbelastning kände personalen att de ville vara noggrann i sitt arbete och göra det bästa för patienten, även genomföra en bra förberedelse innan operation. Den största orsaken till att de frångick de skrivna rutinerna var att patienterna hade ont, samt vid akuta situationer då det var svårt att planera sitt arbete. Diskussion: Trots att personalen visste om förberedelsens betydelse för frekvensen av SSI och att de tyckte att riktlinjerna inte förändrats på många år, valde de medvetet att vissa gånger frångå de rutiner som finns och de tog inget eget ansvar för att hålla sig uppdaterad kring ny forskning. / Abstract Background: Long has one been aware about the importance of good hygiene and its effect on infection control. The most effective way to decrease surgical site infections (SSI) is to work preventive and to have a good hygiene. The frequency of SSI increases and as a part of the preventive care the hygienic preoperative preparation is included. To not have knowledge and aids to carrying out such a measure correct is a big deficiency and can lead to patients being hit of SSI and with that increased postoperative suffering Aim: The study's aim was to describe the care personnel's view on the importance of hygiene preoperative preparation at orthopaedic patients. Method: The study was implemented on a county hospital in the north central part of Sweden during the spring of 2008, where all orthopaedic departments on the hospital participated. A qualitative interview method was used with a manifest content analysis of the material. Results: All personnel as been included in the study were unanimous that hygienic preoperative preparation was of big importance. Despite factors like stress, lack of personnel and high workload, they wanted to be accurate in their work and do what’s best for the patient. That also implemented a good preparation before operation. The major reason to not follow the guidelines where that the patients was in acute pain, and in emergency situations when it were impossible to plan its work. Discussion: Despite the knowledge about the importance of preparation for the frequency of SSI and they thought that the guideline not been changed on many years, they sometimes deliberately chose not to follow the guideline. The nurses took no responsibility in order to keep updated around new research.

Postoperativ sårinfektion är en komplikation som var tionde patient drabbas av efter ett kirurgiskt ingrepp. Det medför inte bara lidande och förlängd vårdtid för patienten utan kan även vara direkt livshotande. Den förlängda vårdtiden medför dessutom kostnader för samhället, och resurser skulle kunna användas till annan vård. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sådana omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta för att förebygga postoperativa sårinfektioner. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som, var för sig minskar risken för att patienten ska drabbas av en postoperativ sårinfektion, och tillsammans utgör grunden för en säker vård. Databassökning av vetenskapligt material inom området ligger till grund för resultatet. Genom aktuell forskning presenteras och lyfts olika omvårdnadsåtgärder som reducerar risken för patienten att drabbas av en postoperativ sårinfektion. Viktiga omvårdnadsåtgärder är: korrekt hårborttagning, bibehållen normotermi, dusch med desinfektion, glukoskontroll, administrering av antibiotikaprofylax och postoperativ sårvård. Ny forskning inom området efterfrågas för att kunna följa utvecklingen, eftersom den befintliga är publicerad för många år sedan. För att patienten ska kunna erbjudas en säker vård behövs kontinuerlig utbildning under sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska verksamheten. Regelbunden uppföljning och utvärdering bör också ske i den kliniska verksamheten för att omvårdnadsåtgärderna ska vara effektiva. / Postoperative surgical wound infection is a complication that every tenth patient suffering after a surgical procedure. The consequences are the suffering and prolonged length of stay for the patient and can also be directly fatal. The prolonged duration of treatment is a high cost in society and resources could be used for other care. The purpose of literature review was to describe nurse’s interventions, which can be taken to prevent postoperative surgical wound infections. Evidence-based care interventions which reduce the risk of the patients suffering a postoperative surgical wound infection and together they represent a safe care. The result is based on search in databases for scientific materials in the subject area. Through current research highlights interventions which reduce the risk of the patient suffering a postoperative wound infection. Essential nursing interventions which are identified as: Hair removal, warming, shower with disinfectant, glucose monitoring, administration of antibiotic prophylaxis and wound care. New research in this area is requested to follow the developments since the current research is getting old. If the care should be safe for patient there must be education in nursing training as well as in the clinical work. Continuous follow-up should also occur in the clinical work in order to get feedback if the nursing interventions are effective.

Operationssjuksköterskan utför en mängd åtgärder för att resultatet av patientens operation eller behandling ska bli så bra som möjligt. Trots detta, och alla övriga åtgärder som vidtas i vårdkedjan, fortsätter patienter att drabbas av vårdskador och så mycket som 10 procent av de patienter som genomgår en operation beräknas drabbas. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterade infektioner och innefattar postoperativa sårinfektioner, som också är den vanligaste komplikationen efter ett kirurgiskt ingrepp. Vårdskador medför ett stort lidande för patienten samt höga kostnader för samhället och hälso- och sjukvården. / Operationssjuksköterskor utför en mängd olika uppgifter för att resultatet av patientens operation eller behandling ska bli så bra som möjligt. Trots detta fortsätter patienterna att lida skada av vården och hela 10 procent av alla patienter som opereras beräknas vara drabbade. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterade infektioner och inkluderar postoperativa sårinfektioner, som också är den vanligaste komplikationen efter ett kirurgiskt ingrepp. Sjukvårdsskador leder till stort lidande för patienten och höga kostnader för sjukvården och samhället.