<p>Sjötåget sommaren 1676 blev ett svenskt misslyckande. Efter regalskeppet Kronans förlisning och förlusten av sjöslaget den första juni 1676 tillsatte kungen Karl XI en kommissorialrätt med syfte att ställa de ansvariga för misslyckandet till svars. Kommissorialrättens protokoll har utgjort den här undersökningens grund. Syftet har varit att dels undersöka kommissorialrättens arbete, dess organisation, retorik och metod, men också att analysera de tankemönster och värderingar som präglade och styrde dess handlingsmönster. Det står klart att kommissorialrättens ledamöter, samt de berörda officerarna, i stor utsträckning delade ett antal föreställningar om mod och manlighet, plikt och trohet, samt heder och ära. Dessa föreställningar påverkade inte bara det sätt man valde att beskriva sjöslaget och officerarnas agerande i strid, utan också hur framför allt de anklagade kom att uppföra sig inför den sittande rätten. Rätten framstår i protokollen inte enbart som en arena för att skilja skyldiga från oskyldiga samt för att utdöma straff, utan också som en plats att bevisa och återupprätta en hotad heder.</p>

Sjötåget sommaren 1676 blev ett svenskt misslyckande. Efter regalskeppet Kronans förlisning och förlusten av sjöslaget den första juni 1676 tillsatte kungen Karl XI en kommissorialrätt med syfte att ställa de ansvariga för misslyckandet till svars. Kommissorialrättens protokoll har utgjort den här undersökningens grund. Syftet har varit att dels undersöka kommissorialrättens arbete, dess organisation, retorik och metod, men också att analysera de tankemönster och värderingar som präglade och styrde dess handlingsmönster. Det står klart att kommissorialrättens ledamöter, samt de berörda officerarna, i stor utsträckning delade ett antal föreställningar om mod och manlighet, plikt och trohet, samt heder och ära. Dessa föreställningar påverkade inte bara det sätt man valde att beskriva sjöslaget och officerarnas agerande i strid, utan också hur framför allt de anklagade kom att uppföra sig inför den sittande rätten. Rätten framstår i protokollen inte enbart som en arena för att skilja skyldiga från oskyldiga samt för att utdöma straff, utan också som en plats att bevisa och återupprätta en hotad heder.

Scandinavian rock carvings can be described as the special rock art languages that were written by prehistoric humans to express their ideas, beliefs and thoughts. Each piece of figurative motif language might tell a prehistoric story about for instance domestic life, social practice, ritual or cosmology. Among different motifs such as ship, human and animal, the wheel cross has received comparatively less attention. The wheel cross has many different variations, where the motif’s ambiguity and possible changing relations to other motifs as well as its relation to the rock itself and landscape over time, have not been studied in greater detail. To fill this gap, this work is aimed at investigating the multiple expressions and possible meanings of the wheel cross motif over time in South Scandinavian rock carvings. Two case study areas with rich rock carvings, Tanum and Enköping, located in the southwest and southeast of Sweden, respectively, are selected. The rock carving materials where the wheel cross motif is present are processed by chorological and chronological studies. A simple and general method is proposed to reconstruct the prehistoric shoreline of Scandinavia. The chronology of the wheel cross motif is analysed with stylistic and shoreline dating methods. The results of the chronological study are then analysed in a cultural-historical-geographical context using an intercontextual interpretation and comparative analysis method. It is suggested that the various visual expressions of the wheel cross, such as the wheel of a wagon or as the shield covering a human torso, have unique symbolic meanings beyond their practical and physical counterparts. With a cosmological meaning as the sun, and a religious meaning as a god, the wheel cross becomes the symbol of moving, fertility, power and life, which has been integrated into not only the rituals but also the domestic life of South Scandinavian society. Although the wheel cross motif is limited in number, its various forms, relating to other motifs, are argued to reflect how the Bronze Age society of Scandinavia imported and developed ideas, artefacts, stories, etc., from foreign cultures in Continental Europe and the Mediterranean area. Like the spoke physically supporting the cart, the wheel cross acts as the lifeline that closely links the landscape, ritual, artefact, human, and other materialities, to mentally support the South Scandinavian society. / Skandinaviens hällristningar kan på ett sätt beskrivas som ett slags språk, som ristats i berg av förhistoriska människor för att uttrycka till exempel idéer, social praxis, övertygelser och tankar. Varje figurativt motivspråk kan sägas framföra en förhistorisk berättelse om exempelvis det vardagliga livet, ritualer och/eller kosmologier. Bland olika motiv som skepp, människor och djur har det motiv som oftast kallas hjulkors jämförelsevis fått mindre uppmärksamhet. Hjulkorset finns i flera olika utföranden, och just motivets flertydighet i kombination med en studie av motivets relation till andra motiv, själva berghällarna samt plats i landskapet, har inte studerats detaljerat i någon större utsträckning. För att råda bot på denna kunskapsbrist syftar detta arbete till att undersöka motivets flerfaldiga uttryckssätt och möjliga betydelser i södra Skandinavien. För syftet har två fallstudieområden valts i Sverige, vilka bägge har rikligt med hällristningar. Den ena området är Tanum, beläget i sydvästra delen av Sydskandinavien, och Enköping, beläget i dess sydöstra del. Hällristningslokaler där hjulkors förekommer analyseras på flera sätt. En korologisk och kronologisk görs. En enkel och allmängiltig metod utvecklas vidare för att rekonstruera Skandinaviens förhistoriska strandlinjer. Kronologin för hjulkors utförs bland annat utifrån en stilistisk metod och en strandlinjedateringsmetod. Resultaten från den kronologiska studien analyseras sedan i ett kulturhistoriskt-geografiskt sammanhang med användande av en interkontextuell tolkningsmetod och en jämförande analysmetod. Det föreslås att de olika visuella uttryck i vilka hjulkors förekom, såsom exempelvis i form av vagnshjulet, eller i form av en sköld som täcker en mänsklig överkropp eller torso, har unika symboliska betydelser, utöver sina praktiska och fysiska motsvarigheter. Med en kosmologisk betydelse som solen och en religiös betydelse som gud, blir hjulkors-motivet en möjlig synonym för rörelse, fruktbarhet, makt och liv. Som sådan har den inte bara integrerats i ritualerna utan också i det vardagliga livet i de sydskandinaviska samhällena. Även om hjulkorsen är begränsade i antal, kan deras olika former och relation till andra motiv visa aspekter av hur bronsåldersamhället i Skandinavien importerade och utvecklade idéer, artefakter, berättelser och annat från främmande kulturer i Kontinentaleuropa och Medelhavsområdet. Liksom korset i betydelsen ekrar fysiskt stödjer ett vagnshjul fungerar hjulkorset även som en typ av livslinje som kopplade samman en mängd relationella företeelser, som var nödvändiga för det sydskandinaviska samhällets funktion på en mängd nivåer, exempelvis landskapet, ritualerna, artefakterna, människorna och förstås alla dessas samskapande och samverkande materialiteter.

Studien är en flerfallsstudie med syftet att undersöka vilka utmaningar tre samverkansprocesser inom fältet samhällsplanering i södra Stockholm ställs inför samt vilka motiv som ligger bakom samverkansprocesserna. Neoliberalismen är idag ett faktum och påverkar samhällsplaneringen då fler aktörer finns med inom fältet som tidigare dominerats av offentlig sektor (Brenner &amp; Theodore, 2002). Governance står för förändrade omständigheter under vilka samhället styrs, där governance är metoden för det nya styrsättet. Governance kan uttrycka sig i nätverksliknande arrangemang likt samverkansprocesserna som föreliggande studie berör. Samverkansprocesserna ses som en variant av privat-offentliga nätverk som enligt governanceteorin kan skapa en förskjutning av makt, från folkvalda politiker till privata företag (Hedlund &amp; Montin, 2009). Inom studien undersöks hur demokratiska värden uttrycks i samverkansprocesserna och hur detta kan påverka den representativa demokratimodellen. Detta studeras genom intervjuer med fyra intervjupersoner som arbetar med samverkansprocesserna, dessutom används dokumentanalys som metod. Resultaten visar att governance präglar de tre studerade samverkansprocesserna. Samverkansprocesserna uppfyller olika demokratiska värden. Hur dessa kan anses vara legitima inom den representativa demokratimodellen är däremot en aspekt som behöver studeras vidare. / This study is a multiple-case study with the aim of examining the challenges that three collaboration processes in community planning in southern Stockholm face and the motives behind the collaboration processes. Neoliberalism affects urban and regional planning as more actors are included in the field, a field that was previously dominated by the public sector (Brenner &amp; Theodore, 2002). Governance stands for changing circumstances under which society is governed, where governance is the method for a new way of governing. Governance can express itself in network-like arrangements similar to the collaboration processes involved in the present study. The collaboration processes are, as seen in this study, a variant of private-public networks that, according to governance theory, can create a shift in power from elected politicians to private companies (Hedlund &amp; Montin, 2009). The study examines how democratic values are expressed in the collaboration processes and how this can affect the representative democracy model. This is studied through interviews with four interviewees working on the collaboration processes, and document analysis is also used as a method. The results show that governance characterizes the three studied collaboration processes. The collaboration processes fulfil different democratic values. However, how these can be considered legitimate within the representative model of democracy is an aspect that needs further study.

No description available.

Any situation that causes traffic to stop or slow down creates cost for society, both in terms of lost time for the road users and increased CO2 emissions. Trafik Stockholm, a traffic management centre for Stockholm collectively run by STA, Stockholm city and Nacka municipality therefore have the responsibility to facilitate the removal of such situations. One of the means by which they do that is by sending out road assistance vehicles (RAVs) to help clearing these situations. In order to do so effectively there is a need to know the effect of emergency lights on the time it takes for the RAV to reach its destination. This thesis thus examines how the emergency lights affect the speed at which the RAVs can travel by comparing the actual speed at which the RAVs have travelled using emergency lights to the mean speed of traffic on the same highway at the same time. It is concluded that there might be a significant effect, but further studies are necessary to prove this statistically.

Abstract Polymetallic (Pb-Zn-Cu-Ag-Au-Sb-As-Bi-Cd-Te-Se-Ge…) quartz veins occur in an area from Eidsvoll in southeastern Norway to west of LakeVänern in southwestern Sweden. They most likely formed during the waning stage of the c. 1 Ga Sveconorwegian orogeny. In Värmskog parish, Värmland county, several mineralized quartz veins of different types are known. Of these, three of the larger vein deposits, Vegerbol, Karlsbol and Södra Gärdsjön, have been investigated. Despite a history of mining activities (mostly for silver) and exploration from the mid-1800s up until the present day, details about their ore mineralogy have remained essentially unknown. In order to classify and characterize them better, the present study was undertaken. The main ore minerals in the veins are galena, sphalerite, chalcopyrite, tetrahedrite sensu lato and pyrite. Additionally, this investigation showed the occurrence of an array of silver-bearing phases such as argentian tetrahedrite to freibergite, native silver, polybasite, pyrargyrite, jalpaite, aguilarite, cervelleite, hessite and matildite. These are the main and accessory silver carriers in the studied deposits. Gold (argentiferous) was also found, as well as the nickel-cobalt sulphide siegenite.    The silver contents of the tetrahedrites may vary within one deposit, ranging from tetrahedrite sensu stricto to freibergite. A weak positive correlation occurs between silver and iron in the tetrahedrites. Cadmium was found both in the tetrahedrites and in the sphalerites. Many sphalerites, however, are very pure ZnS. The complex accessory ore mineralogy, including native gold as well as tellurium and selenium-bearing phases (Vegerbol), makes these vein deposits comparable to mineralized veins to the west and southwest of the Värmskog area.    Combining mineralogical and textural observations with previous studies, the vein mineralizations most likely formed during a change in tectonic regime, in recurrently active brittle structures, at temperatures ranging from c. 350 down to below 100°C. The occurrence of pyrite and hematite and the lack of pyrrhotite and magnetite points to an oxidizing ore-forming environment with relatively high sulphur activity.    Finally, in order to assess the possibility of connecting two of the mined vein systems, VLF (Very Low Frequency) electromagnetic measurements were performed across the strike of a possible continuation between the Vegerbol and Karlsbol deposits. The VLF survey showed a significant anomaly where such a continuation was to be expected, thus indicating an overall strike length of at least 1 km for that vein system. / Sammanfattning Polymetalliska (Pb-Zn-Cu-Ag-Au-Sb-As-Bi-Cd-Te-Se-Ge…) kvartsgångar förekom­mer inom ett område från Eidsvoll, Norge i norr, till sydväst om Vänern i Sverige. De tros ha bildats under den svekonorvegiska orogenesens (ca 1 Ga) slutskede. I Värmskogs socken, Värmland, förekommer mineraliserade kvartsgångar av flera olika typer. Bland dessa har tre undersökts med avseende på malmmineralogi. Dessa kallas för Vegerbol, Karlsbol och Södra Gärdsjön, och de har brutits i huvudsak på silver. Trots att brytning och prospekteringsarbeten pågått från 1800-talet fram till i dag har det saknats detaljerade mineralogiska beskrivningar över fyndigheterna. Denna studie har genomförts för att bättre kunna karakterisera och klassificera dessa mineralis­eringar. Huvudmalmmineral vid dessa förekomster är blyglans, zinkblände, koppar­kis, pyrit och för Södra Gärdsjön även tetraedrit. Denna undersökning har påvisat förekomsten av silverförande faser som silverhaltig tetraedrit till freibergit, gediget silver, polybasit, jalpait, aguilarit, cervelleit, hessit och matildit, vilka utgör både huvudsakliga och accessoriska silverbärare i de undersökta förekomsterna. Guld (silverhaltigt) har också hittats, samt ett Ni-Co-förande mineral, siegenit.    Silverinnehållet i tetraedriterna varierar inom en och samma förekomst, några analyser har givit freibergitsammansättningar. En svag positiv korrelation finns mellan silver och järnhalt i tetraedrit. Kadmium förekommer både i tetraedrit och i zinkblände. Många zinkbländen består dock av rent ZnS. Förekomsten av relativt komplexa accessoriska mineral inklusive guld och Se-Te-faser (Vegerbol) visar att dessa gångar är jämförbara med liknande förekomster väster och sydväst om Värmskogs­området.    Genom att sammanföra data från denna undersökning med sådana från tidigare studier gjorda på gångarna kan man anta att de bildats vid vid en förändring av den tektoniska miljön, i upprepat aktiva spröda strukturer och vid temperaturer mellan ungefär 350 till under 100 °C. Förekomsten av pyrit och hematit samt avsaknad av magnetkis och magnetit tyder på att malmbildningen skett under oxiderade förhållan­den och relativt hög svavelaktivitet.      Elektromagnetiska mätningar i VLF-bandet (Very Low Frequency) utfördes tvärs över den förmodade strykningsriktningen för en möjlig fortsättning av gången mellan Karlsbol och Vegerbol. Mätningarna gav en tydlig anomali där en sådan fortsättning kan förväntas vilket skulle kunna betyda att det finns en sammanhängande mineralisering med ca 1 kilometers längd.

The diet of the Stone Age cultures is a strong indicator to the social group, thus farmers and hunters can be distinguished through their diet. There is well-preserved and well excavated Polish skeletal material available for such a study but the material has not previously been subject to stable isotopes analyses and therefore the questions of diets has not been answered. This study aims to contribute to the understanding of the cultures in the Kichary Nowe 2 area in the Lesser Poland district in southern Poland. Through analysis of the stable isotopes of Carbon, Nitrogen and Sulphur in the collagen of teeth and skeletal bones from the humans in the Kichary Nowe 2 grave-field and from bones from the fauna, coeval and from the same area, the study will establish whether there were any sharp changes of diets. The material from the grave-field comes from cultures with an established agricultural economy, where their cultural belonging has been anticipated from the burial context. The results from my study of stable isotopes from the bone material will be grouped by various parameters, culture, attribution to sex and age. The groups will then be compared to each other to investigate patterns within and between the groups.

Uppsatsen undersöker diskurs kring det postmoderna byggnadskomplexet Bofills båge på Södermalm i Stockholm, som uppfördes mellan 1989 och 1992. Med utgångspunkt i teorier om kritisk diskursanalys undersöks utsagor i tre artiklar och ett TV-inslag som behandlar projektet, samt det sammanhang som utsagorna och projektet befann sig i. Allmän teoretisk utgångspunkt är Michel Foucaults iakttagelser kring diskurs. Thomas A. Markus och Deborah Camerons tillämpning för arkitekturdomänen av Norman Faircloughs teorier om kritisk diskursanalys är teoretiskt och metodologiskt ramverk för undersökningen. Uppsatsen undersöker i ett inledande kapitel sammanhanget ur både ett allmänt internationellt och specifikt svenskt perspektiv. I följande kapitel undersöks utsagor i de tre artiklarna och TV-inslaget. Artiklarna och TV-inslaget undersöks var och en till form och innehåll och med bakgrund i sammanhanget. En avslutande diskussion sammanfattar och diskuterar tidigare kapitel, samt relaterar utsagorna till varandra och till sammanhanget. Det förs en diskussion om den modernistiska arkitekturvokabulärens, den svenska traditionens och det politiska perspektivets betydelse för det sammanhang utsagorna befann sig i.

The years around 1968 societal change was on the agenda of many political, cultural and other movements. This paper is about the role of Church of Sweden in relation to the demands of contemporary society. How did Church of Sweden approach the challenges that the time around 1968 presented in terms of vulnerability and human distress? In particular, what was the ability of the church and its members to be an active force in reducing the remaining pockets of poverty, to enhance equality? Did the church offer a possibility for the committed to participate through the church in improving human conditions in the world, something generally expected by a Christian church?     By the reading of the church weekly magazine, Vår Kyrka, and applying a theory on “space of action”, the paper concludes that it was hard to develop meaningful social work in the parishes, partly due to the Parish Governance Act, Församlingsstyrelselagen. It was the international work that offered a “space of action” for the active parish members. Lutherhjälpen (Church of Sweden Aid) and Svenska kyrkans mission (Church of Sweden Mission) grew in importance and affected parishwork and the witness of the church at the time.