No description available.

Bakgrund och problemdiskussion: Begreppet effektivitet har blivit ett allt större fokus inom verksamhetsstyrningen och idag letar företag efter det bästa sättet att genomföra processer på. En process som företag idag lägger stora resurser på är hanteringen av leverantörsfakturor där det tack vare IT:s utveckling finns stora möjligheter till effektivisering. I kontrast med strävan att effektivisera denna process står de resurskrävande kontrollaktiviteter som behövs för att upprätthålla en kvalitativ hantering. Syfte: Denna studie syftar till skapa en förståelse för processen avseende hanteringen av leverantörsfakturor på Södra för att komma med förslag på hur processen kan göras mer effektiv i förhållande till de interna kontrollaktiviteter företaget har. Metod: Uppsatsen är en fallstudie på processen för leverantörsfaktura hanteringen på Södra. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med chefen för Leverantörscenter, chefen för Servicecenter samt ekonomiassistenter som arbetar inom och med processen. Författarna har även tagit del av organisationsdokument som har tillhandahållits av fallföretaget. Slutsatser: Det har identifierats att det finns icke-värdeskapande aktiviteter i processen som går att minimera eller eliminera. Ett urval av dessa aktiviteter är hantering av pappersfakturor, hantering av vilda fakturor och manuell matchning av orderfakturor mot inköpsorders / Background and Problem Discussion: In recent times the term efficiency has become a dominating discussion topic within the management control field and most companies today actively look for ways improve processes. The management of Accounts Payable is one such process that many companies experience claim more resources than necessary. With today’s IT solutions however there are ways to streamline this process making it more efficient. Although there are possibilities to streamline and improve the Accounts Payable process there is still a need for internal control activities to ensure that this process is executed with high quality. Purpose: This thesis aims to create a detailed understanding of the accounts payable operation of the Swedish company Södra Skogsägarna Ekonomisk Förening and contributes with proposals of how this process can be made more efficient with regards to the internal control activities that characterizes this process. Method: This thesis is a case study of the accounts payable of Södra Skogsägarna Ekonomisk Förening. The empirical material has been acquired through interviews with the managers of the accounts payable department and the servicecenter responsible for this process. Interviews have also been conducted with accounting assistants working within the accounts payable process. The authors have also had access to organizational documents provided by the case company. Conclusion: Non-value adding activities that are possible to reduce or eliminate have been identified within the process. A selection of these activities include the handling of 6 physical paper invoices, handling of so called “wild invoices” and the manual work of matching order invoices against their corresponding purchase orders.

Organisationsledningar kan oftast bli för bundna av ekonomiska siffror vid sin styrning. För att det ekonomiska beroendet skulle kunna minska, grundades en styrmodell som kan användas för att ledningen ska kunna styra organisationen ur flera olika perspektiv. Styrmodellen kallas Balanced Score Card (BSC) och grundades i början av 1990-talet av professorn Robert Kaplan och konsulten David Norton. Styrningsmodellen BSC kan enligt förespråkare användas i olika verksamheter, däribland offentliga verksamheter.Vårt huvudsyfte är att belysa motivet för adoptering och tillämpning av BSC på SÄS. Ett annat syfte är att undersöka användningen av BSC på sjukhuset.Metoden som vi har valt att genomföra vår studie på är en fallstudie eftersom vi inom studien har koncentrerat oss på en organisation och hur den använder sig av BSC. Det vetenskapliga förhållningssätt som vi har valt är det hermeneutiska eftersom det bland annat tillåter oss att tolka den information som vi studerar och koppla delarna till helheten. Inom studien har vi använt den induktiva ansatsen vilken tillåter oss att utföra den empiriska studien för att sedan koppla den till teoretiska referensramen. Eftersom vi har samlat in rådata genom intervjuer har vi använt oss av den kvalitativa metoden. När vi sedan har analyserat den rådata som vi har samlat in använde vi oss av en kontentanalys. Det innebär bland annat att vi har försökt att genomföra en noggrann studie av alla texter för att upptäcka hur BSC strategiskt motiverades och på vilket sätt styrkortet tillämpades på Södra Älvsborgs Sjukhus. Samt hur BSC används i praktiken på SÄS.De slutsatser som vi har kunnat dra av vår studie är att SÄS införde BSC för att kunna koncentrera sig på sina uppsatta mål och för att organisationen ville ha en tydligare planering och ett tydligare uppföljningsarbete. SÄS införde styrmodellen på grund av att Västra Götalandsregionen införde modellen. Sjukhuset styrs av regionen vilket ledde till att modellen började användas av SÄS. Vi kunde även se att SÄS inte hade några direkta utbildningar om BSC inom sin verksamhet. Det som vi även kunde komma fram till var att SÄS använder BSC främst som ett kommunikationsmedel inom verksamheten och för att kommunicera med Västra Götalandsregionen. BSC används även som ett verktyg för att visa hur organisationens strategiska mål ska uppnås och hur resultatet av arbetet med de strategiska målen har utvecklats.

During the 1960’s, the urban infrastructure prioritized the car. With today’s view of what is essential, regarding public accessibility, human activity and sustainability, I discovered a gap between the site and these principles. As over 35% of the population uses their bike as a primary vehicle, it’s time for a change. My project is a search for a functional and vibrant Södra Station, created for the individual. A resurrection of a dull and inactive spot in an urban area. A resurrection aligned with the peoples will. / Under 1960-talet prioriterades bilen i den urbana stadsplaneringen. Med dagens syn på vad som är essentiellt angående hållbarhet, allmänhetens tillgänglighet, och mänsklig aktivitet så upptäckte jag ett gap mellan min site i Örebro och dessa principer. Idag använder över 35% av befolkningen i Örebro sin cykel som primärt färdmedel, det är dags för en förändring. Mitt projekt är ett sökande för ett funktionellt och vitalt Södra Station, skapat för individen.   En återupplivning av en matt och inaktiv plats i ett urbant område. En återupplivning i linje med folkets vilja.

Våra städer fortsätter att exploateras och kravet på ökade bostäder gör att flera av våra grönyteområden byts ut mot hårda ytor. Dessa ytor bidrar direkt till klimatförändringar och miljöproblem, så som till exempel försämrad luftkvalitet, buller, ökat vattenstånd och ett varmare klimat. Miljöproblemen påverkar även den biologiska mångfalden och påverkar människans välbefinnande och på längre sikt överlevnad. Rapporten innehåller en studie om hur grönstrukturen i Örebro kommun ser ut och även vilket värde och vilka byggnadstekniska, ekologiska, ekonomiska och sociala egenskaper och effekter som finns av att anlägga fler gröna tak. För att ta reda på detta gjordes en litteraturstudie för att se hur grönstrukturen planeras i Örebro kommun. Det gjordes även en litteraturstudie för att ta reda på vilka nyttor och värde det finns med gröna tak ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv i Örebro kommun. För att tydligare kunna redovisa värdet av gröna tak i jämförelse med konventionella tak utfördes en fallstudie med beräkningar på området Södra Ladugårdsängen där två olika fall med olika stor andel gröna tak beräknades och jämfördes. Studierna visar på att Örebro kommun har en informativ och bred planering för grönstrukturen och att det samhällsekonomiska värdet av gröna tak i Södra Ladugårdsängen är mycket högt. Slutsatsen av dessa studier är att det finns god potential för att anlägga gröna tak i Örebro kommun med många goda effekter som följd, dock är den ekonomiska investeringen det kräver ett viktigt hinder. Grönstrategin i Örebro uppmuntrar denna typ av lösningar men det finns rum för förbättringar och kanske bör ett större tvång eller incitament införas för att nå de mål kommunen vill. / Our cities continue to be exploited and the demand for increased housing means that several of our green space areas are being replaced by hard surfaces. These surfaces directly contribute to climate change and environmental problems, such as reduced air quality, noise, increased water levels and a warmer climate. Environmental problems also affect biodiversity and affect human well-being and long-term survival. The report contains a study of what the green structure in Örebro municipality looks like and what value and what building technical, ecological, economic and social properties and effects there are of constructing more green roofs. To determine this a literature study was conducted to find out how the green structure is planned in Örebro municipality. A literature study was also conducted to find out what benefits and values there are with green roofs from an economic, ecological and social perspective in Örebro municipality. In order to be able to more clearly report the value of green roofs in comparison with conventional roofs, a case study was performed with calculations in the area of Södra Ladugårdsängen, where two different cases with different proportions of green roofs were calculated and compared. The studies show that Örebro municipality has an informative and broad planning for the green structure and that the socio-economic value of green roofs in Södra Ladugårdsängen is very high. The conclusion of these studies is that there is good potential for constructing green roofs in Örebro municipality with several benefits as a result, however, the financial investment it requires is an important obstacle. The green strategy in Örebro encourages this type of solution, but there is room for improvement and perhaps a greater coercion or incentive should be introduced to achieve the goals the municipality strives for.

The thesis analyses the continuously changing discourse of cultural diversity. The focus of this study is the ways in which this discourse is shaped within contemporary Swedish cultural politics in general, and how it unfolds and further changes through the specific activities performed by a cultural institution in Stockholm – Södra teatern. Where as the cultural diversity inspired cultural politics seems to be caught in the tension between defending the autonomous position of culture in society and arguing for the supposed positive integrative consequences of such a perspective the Södra teatern mirrors a similar complexity in their ways of performing cultural diversity. This complexity is expressed through the three aspects of cultural diversity the thesis analyses – the real, the good and the cool cultural diversity. Each of the three aspects expresses a search for authenticity as well as a resistance towards the very same notion; a belief in the enlightenment of knowledge at the same time as the content of the very same knowledge is questioned; and finally that ethnic differences some times is enforced through utterances that stresses tradition where as the supposed hybrid forms in other situations is celebrated. The three aspects of cultural diversity analysed here all express how cultural diversity works as a hyper complex concept within cultural policy where no single possible meaning erases other potential meanings. On the contrary: different and even contradictory meanings of the concept exist side by side. Thus the thesis argues that the discourse of cultural diversity expresses a hyper complex problem. / Avhandlingen analyserer hvordan mangfoldsdiskursen formes på det kulturpolitiske området ved å studere hvordan denne formes i så vel Södra teaterns virksomhet som i den statlige kulturpolitikken. Mens den statlige mangfoldsorienterte kulturpolitikken preges av en spenning mellom på den ene siden å forsvare kulturens autonome stilling og på en andre siden å forsvare det man kan kalle for integrasjonspolitiske hensyn, så uttrykker Södra teaterns arbeid med kulturelt mangfold en lignende kompleksitet. Denne kompleksiteten uttrykks gjennom de tre ulike aspekter av den mangfoldsdiskursen avhandlingen analyserer – det ekte, det gode og det coole mangfoldet. De tre aspektene uttrykker hver for seg både en søken etter autentisitet og en motstand mot autentisitet; en opplysningstro så vel som en selvrefleksivitet i forhold til hva det opplyses om; og til slutt at etnisitetsforskjeller i visse situasjoner forsterkes gjennom ytringer som vektlegger tradisjon, mens andre ytringer snarere hyller det som oppfattes som hybride uttrykk. Disse tre delanalysene visere hvordan kulturelt mangfold fungerer som et hyperkomplekst begrep innenfor kulturpolitikken da tilsynelatende ulike og motsigelsesfulle tolkninger kan eksistere side ved side. Således argumenterer avhandlingen for at mangfoldsdiskursen uttrykker et hyperkomplekst problem.

Urbanplanering är idag ett aktuellt ämne. Under 1900-talet har Sverige haft en socialistisk syn på urbanplanering men under de senaste två decennierna har detta ändrats mot ett nyliberalt synsätt. Nyliberalism innebär ett styrsystem präglat av governance med ett vinsttänkande som prioriterar ekonomiska värden, något som genomsyrar all urbanplanering idag enligt den amerikanske urbanforskaren Susan S. Fainstein. Fainstein har tagit fram en teori om Den rättvisa staden där hon utvecklat tre grundläggande sociala rättvisevärden i urban samhällsplanering. För att uppnå Den rättvisa staden behövs tre rättvisevärden: demokrati, mångfald och jämlikhet. Denna studie applicerar hennes teori i en fallstudie om Södra infarten i Halmstad. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med politiker och tjänstemän, kombinerat med en textanalys. Studiens slutsats är att Halmstads kommun enbart uppfyller tre av nio kriterier utifrån den operationalisering vi gjort av Fainsteins rättvisevärden. Detta innebär att kommunens urbanplanering för Södra infarten inte uppfyllde något av de tre värdena för Den rättvisa staden.

<p>The purpose is to understand the planning process for residential buildings and toinvestigate the consequences of the choices made in the process. The project will alsoprovide broader knowledge in the design and development under the current law andpractice.The goal is to present a proposal on how a city near the site where water can bedesigned from a sustainable perspective. How can a residential neighborhood be anenvironmentally sound and sustainable region? New systems and techniques havebeen presented previously in terms of sustainable environments and these are intendedof being used in the project Quarter Water-mirror.The project has been implemented on the computer program ArchiCAD in whichdrawings and visualizations have been carried out. These drawings are included asannexes to the report.For information, calculations and drawings, laws for physical planning and Swedishstandard have been followed.Residential buildings have been designed on a site, which is 2, 5 hectares. This area isexploited to a large extent, have generous space and environmentally friendlyachievements. The sustainable development of the area is supposed to contribute tolong-term management. To create an attractive and interesting environment, a channelhas been incorporated into the field.In the planning has availability, guest/ private parking, infrastructure and in the land,the farm formations, water and solar studies taken into account where the Planningand Building Act has been a starting point.Apartments have been presented with regard to the functioning, transparency andlight. When these factors were crucial in the case of a well-resolved data.The investigations made that refined solutions, including waste disposal, diversion ofwater, etc. existed. These methods will not necessarily be used in Quarter Watermirrorbecause nothing is elucidated. However, these solutions are good practice togive the area a sustainable environment.</p>

Med ett allt varmare klimat har observationer av främst växter visat sig vara värdefulla för vilka effekter en klimatförändring kan få på ekosystemen. Observationer av tidpunkten för dessa företeelser är det som benämns fenologi och utgör enligt flera studier indikationer på att jordens klimat förändras. Målet med min undersökning är att se om klimatförändringar har påverkat lövsprickningen i södra Sverige. För att mer specifikt undersöka tidpunkten för lövsprickning har jag avgränsat mig till björk (Betula alba) och ek (Quercus robur) i fyra län i södra Sverige. För att undersöka eventuella fenologiska förändringar har jag använt/jämfört historiska data från 1873–1923 med nutida 2008–2016 och beräknat hur lövsprickningsdatumen och temperatur har förändrats. För att kunna undersöka sambandet mellan lövsprickning och temperatur har månadsmedeltemperaturen använts för jämförelse tre månader bakåt räknat från lövsprickningsdatum. Resultatet visade att både temperaturen och lövsprickningen har förändrats. I undersökningsområdet har medeltemperaturen i genomsnitt ökat med 2°C, medan lövsprickningen har tidigarelagts för björk och ek med 16,5 respektive 11,5 dagar i genomsnitt. Resultatet visar också att de fenologiska förändringarna är statistiskt signifikanta. Däremot är det mer osäkert att förändringarna beror på temperaturen, trots starka kopplingar mellan temperaturförändringarna och fenologiska förändringar. Det skulle kunna vara variationen i temperaturen, snarare än medeltemperaturen som är viktigast för lövsprickningen.

Communication is essential for the survival of an organization. The management formulates strategies to ensure thatthe organization will get to where they want it to go. The strategy is then communicated to the co-workers through the line manager. But who is to say that the co-worker experience the message the same way as the line manager or the management for that matter? The purpose of this study is toinvestigate how the middle managers at Southern Älvsborg Hospital experience strategic internal communication andfurther how they communicate with their co-workers.Through a case study approach, the case being the communication of the hospitals research strategy, I conducted 13 interviews.I analyzed the material from the interviews using a hermeneutical approach and I used an interpretative approach to get a deeper understanding. The results show that the middle managers experience that the communication occurs through the transmission model. They also show an increased information overload, mainly due to e-mail. The middle managers strive for a sense making approach to communicationand they believe that this is best achievedthrough meetings. Only half of them have communicated or will communicate the research strategy with their co-workers,using different strategies; 1) handing over the responsibility to a researcher, 2) handing over the responsibility to aresearch manager, 3) interpreting the information and dialoguing about it and 4) interpreting and dialoguing about theinformation and then working with it in various teams and thus reflecting on what it means for their own unit. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation