Medling är ett viktigt verktyg i verktygslådan för hantering av konflikter. Mycket av forskningen har fokuserat på externa aktörer som kommer från utanför konflikten och som är neutrala till konfliktparterna och sammanhanget, men interna aktörer som är partiska har mindre uppmärksamhet i medlingslitteraturen. Baserat på detta syftar studien till att förstå effekterna av olika typer av medlare, nämligen medling av extern-neutrala och interna-partiska medlare och effektivitetensom dessa medlare kan ha i fredsavtal. Baserat på detta är studiens forskningsfråga, Vilken medling är effektivaste för att nå ett hållbart fredsavtal i bräckliga stater, Inter-partisk eller Extern-neutral medling? För att svara på forskningsfrågan använder studien den kvalitativa metoden av fokuserad och strukturerad jämförelsemetod. Empirisk analys, som omfattar perioden 1991–1998, baserad på medlingsprocesserna i de två fallen av studien, nämligen södra Somalia och den självdeklarerade republiken Somaliland (norra Somalia) används. Studiens hypotes är att interna-partiska medlare är mer sannolikt att generera ett hållbart fredsavtal vilket bygger på förhandlingsteori där trovärdiga bärare av information kan förhindra informationsproblem och därmed skapa hållbar fred. Det empiriska resultatet av studien stödjer denna hypotes.

The purpose is to understand the planning process for residential buildings and toinvestigate the consequences of the choices made in the process. The project will alsoprovide broader knowledge in the design and development under the current law andpractice.The goal is to present a proposal on how a city near the site where water can bedesigned from a sustainable perspective. How can a residential neighborhood be anenvironmentally sound and sustainable region? New systems and techniques havebeen presented previously in terms of sustainable environments and these are intendedof being used in the project Quarter Water-mirror.The project has been implemented on the computer program ArchiCAD in whichdrawings and visualizations have been carried out. These drawings are included asannexes to the report.For information, calculations and drawings, laws for physical planning and Swedishstandard have been followed.Residential buildings have been designed on a site, which is 2, 5 hectares. This area isexploited to a large extent, have generous space and environmentally friendlyachievements. The sustainable development of the area is supposed to contribute tolong-term management. To create an attractive and interesting environment, a channelhas been incorporated into the field.In the planning has availability, guest/ private parking, infrastructure and in the land,the farm formations, water and solar studies taken into account where the Planningand Building Act has been a starting point.Apartments have been presented with regard to the functioning, transparency andlight. When these factors were crucial in the case of a well-resolved data.The investigations made that refined solutions, including waste disposal, diversion ofwater, etc. existed. These methods will not necessarily be used in Quarter Watermirrorbecause nothing is elucidated. However, these solutions are good practice togive the area a sustainable environment.

Rapporten avhandlar modelleringen av en befintlig industribyggnad och dess tillvägagångssätt. I rapporten har även utredningar och studier granskats kring neutrala filformat, laserscanning och byggprocessen i allmänhet då dessa omnämnda ämnen går hand i hand och utgör fundamenten i modellerings-projekt. Projektet som författarna modellerade var det befintliga renseriet på Södra Cell i Mönsterås. Intervjuer som kontinuerligt utförts med berörda personer framgår under genomförande delen.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur informationsskyltar bidrar till större förståelse av kulturarv genom att undersöka kontexten samt informationen som ges på skyltarna och hur det genom dessa aspekter skapar perspektiv på platsen. De kulturarv som analyseras är Eketorps fornborg, Kalmar Slott och Södra Ölands odlingslandskap.    Källmaterialet består av kulturarven, deras informationsskyltar och den kontext de verkar i samt hur de samverkar. Här tolkas både den text och de bilder som finns på skyltarna.    Skyltarna finns uppsatta vid kulturarven och verkar i dess kontext. Det är möjligt att tala om att kulturarvet behöver skyltarna, dels för att platsen ska förstås dels för den effekt en skylt åstadkommer. Vidare används skyltarna för att belysa det som är unikt för den specifika platsen, informationen som finns påvisar vad som är viktigt för besökaren att se. Genom att belysa dessa egenskaper, skapas det för besökaren ramar för tolkning av kulturlandskapet. Dessa ramar är det besökaren minns utifrån, samtidigt som de minskar möjligheten för egen tolkning av vad kulturlandskapen har att erbjuda.

We live in the fourth generation (4G) of wireless and mobile communications, and for the next generation (5G) we can expect greater flexibility and increased network speed. This will likely contribute to an increased demand for functioning mobile web applications, and it is therefore beneficial for companies to comply with society's technological development. This study aims to investigate how users experience Södra’s website in a mobile interface with focus on the system’s usability, and to identify potential problems on the website regarding Search Engine Optimization (SEO). The research is based on both quantitative and qualitative methods, and the methods that are used in this study are usability testing and web analysis. The findings highlight usability and Search Engine Optimization issues on the website. The fundamental problems the participants had was difficulty using the internal search engine on the website, and locating information caused by intense scrolling. The data gathered through the web analysis shows that keywords are not strategically used in the HTML document, and that the meta descriptions tend to include too many characters. This paper suggests solutions and improvements to these issues found on the website.

The project description is to draw an extension or annex to the existing Nationalmuseum building from 1866.The annex is designed to complement Nationalmusems activities and contain internal and public functions. Artentering the building must not be crossed by public visitors. Art and staff must be able to seamlessly move betweenthe extension and the main building. The new building includes a public study room for scholars working withthe collection of art on paper, workshops, conservation studios, art spaces and warehouses. Additionally, theannex is designed to host a large number of office spaces.With the renovation of Nationalmuseum they intend to open up the today built in south atrium. I have in myproject been inspired by the space and light of the atrium, which has inspired both room organization, spatialdimensions and entrance situations in the annex.The building’s facade is intended to have an almost classicist permanence and representative character.The strict and inviolable uniformity of the facade provides opportunities to retain a representative and autonomousfacade independent of the internal room functions. The facade/building will become an independent object, a“jewel” in the city equivalent to Nationalmuseum. The facade is constructed of precast concrete panels that arejoined together on site and spans vertically between the floors. The combination of different panel elements withdifferent colors, materials, components, and level of polish and their respective depth in the facade contributes toa well-articulated facade surface and near-abstract image with clear relievo effects. / Projektbeskrivningen består i att rita en tillbyggnad till den befintliga Nationalmuseibyggnaden från 1866 på södra Blasieholmen. Tillägget är tänkt att komplettera Nationalmusems versamheter och innehålla interna och publika funktioner. Konstens väg in i byggnaden får ej korsas av publika besökare. Konst och personal måste friktionsfritt kunna röra sig mellan tillbyggnad och huvudbyggnad. Tillbyggnaden av Nationalmuseum omfattar en offentlig studiesal för forskare som arbetar med samlingarna för konst på papper samt verkstäder,konserveringsateljéer, teknikutrymmen och magasin. Dessutom innefattar tillbyggnaden ett stort antal kontorsplatser för personal knuten till muséets verksamheter. I och med renoveringen av Nationalmuseum ämnar man öppna upp den idag igenbyggda södra ljusgården. Jag har i mitt projekt hämtat inspirationfrån ljusgårdens rymd och ljusföring, vilket har färgat såväl rumsorganisation, som rumslig dimensionering och entrésituationer i tillbyggnaden. Tillbyggnadens fasad är tänkt att ha en nästintill klassicerande permanens och representativ karaktär. Byggnadens övergripande struktur avtecknar sig i arkitekturens och fasadens formspråk genom geometriska och regelbundna relationer i fasad. Fasadens strikta och oantastliga likformighet ger möjligheter att utåt sätt behålla en representativ och autonom fasad oberoende av de innanför liggande rummens funktioner. Fasaden/byggnaden blir då ett fristående objekt,ett “smycke” i staden i paritet med Nationalmuseum. Fasaden är uppbyggd av prefabricerade betongelement som sammanfogats på plats och spänner vertikalt mellan bjälklagen. Kombinationen av olika panelement med olika färgtoner, materialkomponenter och poleringsgrad och deras respektive djup i fasaden bidrar till en välartikulerad fasadyta och nästintill abstrakt bild med tydlig reliefverkan. I de nya utställningsrum som bildas vill jag framförallt öppna för ett tillgängliggörande av Nationalmuseums stora magasinerade konstskatt genom dels ett “digitalt magasin” därden magasinerade konsten kan upplevas medelst nya tekniker och genom utställnings rum för mer temporära och genreblandade utsällningar där ett axplock av magasainets konstföremål förevisas för att kommentera dagsaktuelle händelser eller belysa ett visst konstnärsskap eller hantverkstradition.

Ett examensarbete i Arkitektur om två experimentella villor, konst, design, modernism och framtidstro. Allt samlat i en tidning. (svenska / engelska) Villorna är belägna på en skogstomt i Horndal, i södra Dalarna samt på en havstomt utanför Trelleborg vid Gislövs Läge.

De kraftiga skyfall som drabbat Malmö har fört klimatanpassad planering högre upp på agendan. Parallellt har nyliberala strömningar gjort städer mer entreprenöriella, där mycket fokus legat på stadsmarknadsföring i hopp om att stärka skatteunderlaget. Klimatanpassad planering har i sin tur integrerats i denna metod. Den klimatanpassade planeringens egenskaper beskrivs ofta som enkom positiva för alla, där sociala och hälsobringande värden förenats med ekologiska. Däremot visar forskning att gröna implementeringar kan påskynda gentrifieringsprocesser och segregationsmönster i form av ökad attraktivitet, varpå vikten av ekonomisk tillgång intensifieras. Då det nya området södra Hyllie planerats med rekordgröna motiv på en plats där omkringliggande områden betraktas som resurssvaga – i en stad med stora klassklyftor – fann vi en brist i perspektivet av socio-spatial rättvisa. I denna studie har vi därför analyserat dokument från Malmö stads samt genomfört intervjuer med en planhandläggare, en landskapsarkitekt och en teamledare för Hyllie för att undersöka socio-spatialitetens roll i den klimatanpassade planeringen. Resultaten tydde på att tillgång representeras av fysisk snarare än mental tillgång och att attraktivitet fungerar som den klimatanpassade planeringens primära verktyg för att bemöta de flesta socio-spatiala utmaningarna. Vi kunde dra slutsatsen att klimatanpassad planering används i flera fall för att forma och påverka socio-spatiala förhållanden men att dess positiva utfall för alla antas vara givet. Vi menar därför att socio-spatialitet måste lyftas inom den klimatanpassade planeringen i syfte om att en rättvis tillgång och fördelning av dess goda effekter kan uppnås. / The heavy downpours that have struck Malmö has put climate adaptive planning higher up on the agenda. The neoliberal currents have simultaneously made cities more entrepreneurial where a lot of focus has been put on city branding in the hope of increasing the tax base. Climate adaptive planning has in turn been integrated in this method. The characteristics of climate adaptive planning are frequently described as solely positive for all where social and health values have been combined with ecological values. On the other hand, research has shown that green implementations can expedite gentrification processes and segregation patterns by increasing attractiveness whereas economic access intensifies. Malmö’s development project södra Hyllie is planned with motives of creating a record green environment. As this project is neighbouring areas of lesser economic means in a city with large class divides, we acknowledged an insufficient attention to aspects of socio-spatial justice. In this study, we therefore analysed the city of Malmö’s central planning documents and interviewed one planning officer, one landscape architect and the team leader of Hyllie in order to gain a deeper understanding, regarding the role of socio-spatiality in climate adaptive planning. The results showed that access was mainly regarded as physical access rather than mental access and that attractivity is largely used as the main tool for approaching socio-spatial challenges. We established that climate adaptive planning is conducted in several cases to form and influence socio-spatial conditions but that their positive effects for everyone is assumed. Therefore, our notion is that socio-spatial justice must be made a greater part of climate adaptive planning in order to obtain a more just distribution and access in regard to its positive effects.

Södra Ölands Odlingslandskap skrevs år 2000 in på UNESCO:s världsarvslista på grund av landskapets unika karaktär då jordbruk format odlingslandskapet under årtusenden. I förvaltningen har jordbrukarna fått en central roll då de i sitt vardagliga bruk skapar och förvaltar odlingslandskapet. Studiens syfte är att kartlägga jordbrukares unika känslor och drivkrafter i relation till deras landskapande, samt hur dessa beaktas inom den administrativa förvaltningen av Södra Ölands odlingslandskap. Genom att nyttja Hägerstrands (1992) begrepp förloppslandskap, där jordbrukarna blir en del i processerna i landskapet, framträder i denna studie en komplex väv av känslor kopplade till arv, identitetsskapande och utveckling. Landskapets ekonomiska värden framkommer tydligt i jordbrukarnas relation till landskapet och genom att nyttja Håkansson och Widgrens (2007) teoretisering av markbundet kapital tydliggörs förvaltningen och värdet av marken i en längre tidsperiod än den enskilde jordbrukarens livstid. En tidsaspekt som medför starka känslor inför jordbrukandet. Dessa känslor och jordbrukares drivkrafter ses styra jordbrukarnas rumsliga praktiker och på så sätt forma landskapet. Studien visar genom en innehållsanalys hur den administrativa förvaltningen av världsarvet delar förståelsen av landskapet och gör försök i att beakta jordbrukares drivkrafter och känslomässiga relationer till landskapet genom kommunikationen och diskussionen av förvaltningen.

The recurring debate on regional administration and what responsibilities it should have has in a Swedish context been discussed in media and committees over the years. Little has been discussed around the possibilities of strengthening pre-existing interregional cooperation even though there is a scholarly thought of soft space as a definition to describe these types of cooperation and how they might evolve.   A case study has been performed on the interregional health care agency Södra Sjukvårdsregionen (SSR) which is one of six Swedish regional health care agencies (sjukvårdsregioner). SSR serves the regions Scania, Blekinge, Kronoberg and southern Halland and was constituted in 1960 based on central place theory to resolve spatial planning problems in the context of regional public health.   In the analytical context of soft space and central place theory, results have been provided by interviewing representatives working within SSR and examining documents. SSR has been defined as a structure of governance which consists of formal government actors.    The results indicate that the concept of soft space as described in literature supports spatial planning of specialized regional health care. However, the concept of soft space has little impact on spatial planning with respect to comprehensive planning (Översiktsplan) as illustrated by documentation from Västra Sjukvårdsregionen and the case of Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL). / Debatten om svenska regionindelningar och vilken rådighet regionerna borde ha har diskuterats i medier och statliga utredningar genom åren. Däremot har möjligheterna att stärka befintliga interregionala samarbeten diskuterats mycket lite, även om det finns ett vetenskapligt underlag för soft space som ett samlande begrepp för att beskriva dessa typer av samarbeten och hur de vidareutvecklas. En fallstudie har genomförts på Södra Sjukvårdsregionen (SSR), som är en av Sveriges sex sjukvårdsregioner. SSR betjänar regionerna Skåne, Blekinge, Kronoberg och södra Halland och bildades 1960 baserat på centralortsteorin som ett sätt att lösa problem med fysisk planering i samband med regional sjuk- och hälsovård. Representanter som arbetar inom ramen för SSR:s verksamhet har intervjuats och dokument har granskats i termer av soft space och centralortsteorin. SSR har definierats som en struktur som bereder ärenden rörande fysisk planering som är de ingående regionernas rådighet. Resultaten indikerar att konceptet soft space som beskrivs i litteraturen stöder fysisk planering av specialiserad regional hälsovård. Konceptet soft space har dock liten inverkan på fysisk planering av omfattande skala (Översiktsplan), vilket belyses av dokumentationen från Västra Sjukvårdsregionen och fallet med Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL).