• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 18
  • Tagged with
  • 18
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Att studera hur skolsköterskor arbetar för att förebygga sömnbrist hos tonåringar / To study how school nurses work to prevent sleep deprivation in teenagers

Palmqvist, Katrin, Trygg, Ruth January 2016 (has links)
Bakgrund: Skolsköterskor har möjlighet i sin profession, med omvårdnad, att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med sömnbrist. Det finns faktorer som påverkar tonåringars sömn, till exempel: levnadsvanor, sovvanor, psykisk ohälsa, sömncyklar, och utvecklingsfaser. Konsekvenserna av sömnbrist kan påverka tonåringar till sämre hälsa och sämre akademiskt resultat.  Syfte: Att studera skolsköterskors förebyggande arbete med sömnbrist hos tonåringar. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes i denna studie.  Resultat: Datamaterialet resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var: att förstå grunder till sömnbrist och att förebygga med samarbete och samtal. Underkategorierna var: tonåringars förståelse, orkeslöshet, akademisk prestation, psykisk ohälsa, hälsosamtal och gruppsamtal med elever, råd och utbildning till vårdnadshavare, EHT och konsultation med andra enheter Slutsats: Resultatet visade att skolsköterskorna upplevde att tonåringar visade på en okunskap gällande sömn, sömnbrist och sömnbristens påverkan av god hälsa. Skolsköterskorna använde sig av hälsosamtalet för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, men att de upplever att de upptäcker dåliga sömnvanor för sent. Samarbetet med elevhälsoteam och vårdnadshavare ansågs viktigt. Skolsköterskorna upplever att några orsaker till sömnbrist var tid vid skärmbild, psykisk ohälsa samt höga prestationskrav. Skolsköterskorna upplevde tidsbrist och arbetsbelastning som ett hinder i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.
2

Vad påverkar intensivvårdspatientens sömn? : Störande faktorer och tänkbara åtgärder

Arvidsson, Åsa, Jacobsson, Marcus January 2017 (has links)
Intensivvårdspatientens sömn påverkas av intensivvårdsmiljön.  Det är en högteknologisk miljö där vårdpersonalen är ständigt närvarande och omvårdnadsåtgärder utförs dygnet runt. Patienter upplever att deras sömnkvalitet är dålig, och att de får för lite sammanhängande sömn.  Sömnbrist ger negativa fysiologiska effekter. Immunförsvaret försämras, ämnesomsättningen förändras samt andning och cirkulation påverkas. Sömnbrist ökar även risken för långvariga kognitiva och psykiska besvär samt är en bidragande faktor till uppkomst av delirium. Målsättningen med omvårdnaden är att bevara hälsa, och det är sjuksköterskans uppgift att vidta åtgärder som skapar förutsättningar för god sömn. Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer i vårdmiljön som påverkar den osederade intensivvårdspatientens sömn negativt samt att beskriva hur dessa faktorer kan reduceras. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades. Vanliga orsaker till att patientens sömn störs är ljud från medicinteknisk utrustning och ljud orsakade av personal eller medpatienter. Vårdmoment som inkluderar beröring av patienten riskerar att störa sömnen. Det är viktigt att göra vårdmiljön så fri från störningar som möjligt samt att organisera vårdarbetet för att uppnå goda förutsättningar för sömn.  Det kan röra sig om att minimera larmvolym, undvika onödiga larm samt att personalen pratar lågmält. Användning av öronproppar reducerar kraftiga ljud vilket gynnar sömnen. Dygnsrytmen och sömnen påverkas negativt av ljusmiljön, då det är vanligt med stora ljusvariationer dygnet runt. Cykliskt ljus medför att belysningen i vårdrummet får mindre variationer vilket är positivt för dygnsrytmen. Det är ingen enskild åtgärd som löser problemet med intensivvårdspatientens sömnbrist, men det är ofta påfallande enkla åtgärder som gör skillnad. Genom kompetensutveckling och ökad medvetenhet hos vårdpersonal kan risken för sömnbrist minskas.
3

DU KAN VARA EN FARA FÖR DINA PATIENTER : en litteraturstudie om konsekvenser för patientsäkerheten av sömnbrist hos omvårdnadspersonal

Bengtsson, Johanna, Lundell, Peter January 2010 (has links)
Bakgrund: Sömnen är viktig för att människan ska kunna fungera optimalt. Nattetid utsöndras hormonet melatonin som gör kroppen trött, vilket försvårar skiftarbete. Några av världens största olyckor har skett under just de timmar kroppen biologiskt är som svagast. Att vara trött kan även jämföras med att ha en mindre mängd promillehalt av alkohol i blodet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sömnbrist hos omvårdnadspersonal påverkar vårdkvalitén och därmed patientsäkerhetenMetod: Uppsatsen gjordes som en litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar genomförda med antingen kvantitativ eller kvalitativ metod inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av en analysmall.Resultat: Av analysen framkom att långa arbetspass ledde till sömnbrist som i sin tur påverkade patientsäkerheten negativt då risken för att omvårdnadspersonalen skulle göra misstag ökade. Slutsats: Roterande skiftjobb och nattskiftsarbete är oundvikligt inom sjukvården då många av patienterna behöver vård dygnet runt. Sömnbrist är ett problem värt att uppmärksammas då det ger konsekvenser för både personal och patienter. Att vara ouppmärksam är en del av sömnbristen och det kan orsaka patienterna vårdlidande när omvårdnadspersonalen begår onödiga misstag.
4

DU KAN VARA EN FARA FÖR DINA PATIENTER : en litteraturstudie om konsekvenser för patientsäkerheten av sömnbrist hos omvårdnadspersonal

Bengtsson, Johanna, Lundell, Peter January 2010 (has links)
<p><em>Bakgrund: </em>Sömnen är viktig för att människan ska kunna fungera optimalt. Nattetid utsöndras hormonet melatonin som gör kroppen trött, vilket försvårar skiftarbete. Några av världens största olyckor har skett under just de timmar kroppen biologiskt är som svagast. Att vara trött kan även jämföras med att ha en mindre mängd promillehalt av alkohol i blodet.<em>Syfte:</em><strong> </strong>Syftet med studien var att beskriva hur sömnbrist hos omvårdnadspersonal påverkar vårdkvalitén och därmed patientsäkerheten<strong></strong><em>Metod:</em> Uppsatsen gjordes som en litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar genomförda med antingen kvantitativ eller kvalitativ metod inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av en analysmall.<strong></strong><em>Resultat:</em><strong> </strong>Av analysen framkom att långa arbetspass ledde till sömnbrist som i sin tur påverkade patientsäkerheten negativt då risken för att omvårdnadspersonalen skulle göra misstag ökade. <strong></strong><em>Slutsats:</em><strong> </strong>Roterande skiftjobb och nattskiftsarbete är oundvikligt inom sjukvården då många av patienterna behöver vård dygnet runt. Sömnbrist är ett problem värt att uppmärksammas då det ger konsekvenser för både personal och patienter. Att vara ouppmärksam är en del av sömnbristen och det kan orsaka patienterna vårdlidande när omvårdnadspersonalen begår onödiga misstag.</p>
5

Konsekvenser av ungdomars sömnbrist : en systematisk litteraturstudie

Albertsson, Lotten, Karlsson, Ingela January 2012 (has links)
Många ungdomar får inte den sömn de behöver för att upprätthålla en god hälsa. Ungdomars dygnsrytm överensstämmer inte alltid med övriga samhällets tider och krav. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vetenskapliga bevis för att sömnbrist kan ge konsekvenser för ungdomar. Studier valdes ut från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Efter kvalitetsgranskning återstod elva studier som sammanvägdes i tre teman och sex sub-teman. Resultatet visade att ungdomar som hade sömnbrist riskerade att i olika omfattning få fysiska konsekvenser som ökad dagtrötthet och kroppsliga symtom som förhöjt BMI, blodtryck, huvudvärk och atopiskt eksem. Sömnbristen resulterade i psykiska konsekvenser med symtom som ökade känslor av stress, mardrömmar, depression, ångest och aggressivitet. Sociala konsekvenser på grund av sömnbrist försämrade skolprestationen, oftare användningen av stimulantia och droger samt att riskbeteendet ökade. Detta talar för att distriktssköterskor har en stor och viktig roll i att uppmärksamma ungdomars sömnvanor för att förebygga ohälsa inom primär- och skolhälsovården. En kort sömnscreening som en del i hälsoundersökningen skulle innebära tidig upptäckt av ungdomar med sömnproblematik och minska risken för utvecklande av riskbeteenden. / Many adolescents do not get the sleep they need to maintain good health. Young people's circadian rhythms do not always correspond with the rest of society, times and requirements. The aim of this study was to compile whether there is scientific evidence that sleep deprivation has consequences for adolescent people. Studies were selected from Pubmed, Cinahl and Psychinfo. After quality assessment eleven remained studies that were considered in three themes and six sub-themes. The results showed that adolescents who had lack of sleep had physical consequences such as increased daytime sleepiness and physical symtoms such as increased BMI, blood pressure, headaches and atopic dermatitis. Sleep shortage resulted in psychological consequences with symptoms of increased feelings of stress, nightmares, depression, anxiety and aggression. Social impacts due to lack of sleep impaired school performance, frequent use of stimulants and drugs, and the risk behavior increased. This indicates that district nurses have a major role in drawing attention to young people's sleep habits to prevent illness in primary and school health. A short sleep screening as part of the health survey would involve early detection of adolescents with sleep problems and reduce the risk for development of risk behaviors. / x
6

Kan förebyggande omvårdnadsåtgärder minska sömnbrist för IVA patient?

Jelovac, Tereza January 2017 (has links)
Sömnbrist för en patient på IVA är ett problem som kan ge både fysiska och psykiska symtom som oro, ångest, aggressivitet, hallucinationer, nedstämdhet och dessa tillstånd ger ofta en längre vårdtid för IVA-patienten bland annat. Miljön på IVA är intensiv med höga larmljud på diverse teknisk utrustning som är nödvändig för patienternas vård på sal och en rad olika aktiviteter som stör och avbryter patientens sömn dygnet runt. Cirka 20-60 % av alla IVA-patienter drabbas av ovanstående nämnda symtom och har en patient vårdats i respirator så är siffran 80 % risk att man drabbas. Patientgruppen som vårdas på IVA har antingen en livshotande sjukdom/tillstånd och livshotande svikt i vitala organ, transplanterade patienter, varit utsatt för trauma som ex. bilolycka, brännskada, förgiftningar etc. Denna patient grupp kräver högteknologisk vård 24 timmar om dygnet för att kunna överleva. Jag blev nyfiken och intresserad av att ta reda på vilka omvårdnadsåtgärder det finns för att sjuksköterskan skall kunna förebygga och lindra sömnbrist för IVA-patienten. Syftet med studien var därför att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska sömnbristen hos patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metoden som har använts är en litteraturöversikt. Resultatet visade sig att kombinationen öronproppar samt ögonbindel förbättrade sömnen för patienten men även att minskning av oljud på natten är en viktig faktor för en sjuksköterska skall tänka på. Det behövs dock mer forskning och utbildning om sömnbrist och dess risker samt bättre förebyggande åtgärder för intensivvårds-patienten så att sjuksköterskan skall kunna upptäcka och förstå risken med sömnbrist och tidigt minska att det uppstår.
7

"Jag vill sova mer, men jag vill inte missa något" – en fokusgruppstudie om tonåringars utmaningar med sömnen / "I want to sleep more, but I don’t want to miss anything" - A focus group study about adolescents’ challenges with sleep

Penayo, Anna January 2015 (has links)
No description available.
8

Sömnlös i sjuksäng : En litteraturstudie om faktorer som påverkar sömnen

Ljungström, Sixten January 2019 (has links)
Bakgrund: Människan sover ungefär en tredjedel av livet. Sömnen har en återhämtande och reparerande funktion på kroppen. Sömnbrist kan leda till en rad problem som bl a försämrad sårläkning, försämrat immunförsvar, oro och högt blodtryck. Stress och sjukdom kan orsaka sömnbrist. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sömnen negativt vid sjukhusvistelse. Metod: Litteraturöversikt enligt Friberg (2012) Arbetet är baserat på 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats Resultat: Resultatet är grundat i tre kategorier: Miljöfaktorer; Kroppsliga och psykologiska faktorer, samt Inverkan från vårdpersonal. Slutsats: Sömnkvalitén hos patienterna påverkas negativt av ett flertal faktorer under sjukhusvistelsen. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har god kunskap om sömnens betydelse och vilka faktorer som påverkar den.
9

Jag behöver få sova! : Interventioner för att främja sömn hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar / I need to sleep! : Interventions to promote sleep for patients cared for in intensive care units

Frendin, Jessica, Jonsson, Diana January 2013 (has links)
Bakgrund: Sömn är ett mänskligt grundläggande behov och bör därför tillgodoses hos patienter som vårdas på sjukhus. Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar upplever dock ofta upprepade avbrott på sömnen och sömnbrist vilket kan leda till både fysiska och psykiska negativa konsekvenser. Intensivvårdsmiljön med dess oljud, starka belysning och frekventa vårdrelaterade interaktioner leder ofta till oförmåga hos patienterna att få en adekvat sömn. Syfte: Att belysa olika interventioner sjuksköterskan kan tillämpa för att förbättra sovmiljön och sömnkvaliteten hos patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturöversikt med grund i analys av kvantitativ forskning. Resultat: I resultatet framkom sju interventioner som delades in i tre olika kategorier: skapa en bättre sovmiljö, avskärmning från ljud och ljus samt förbereda patienten för sömn. De sju interventionerna som identifierades var: tysta/störningsfria perioder, riktlinjer/ramverk innefattande aktiviteter för att kontrollera yttre störande faktorer, utbildning, öronproppar och ögonmask, adderat "white noise", musik samt akupressur. Slutsats: Genom att tillämpa en eller fler av de sju interventionerna kan sovmiljön och sömnkvalitet förbättras för patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar. Dock krävs ytterligare forskning inom området då vissa interventioner ger motstridiga resultat. Klinisk betydelse: Sömn är ett nödvändigt behov och har en stor betydelse för återhämtning från sjukdom och bör därför tillgodoses av sjuksköterskan. Resultatet i denna litteraturöversikt kan ge en ökad förståelse för vilka interventioner sjuksköterskan kan tillämpa i sitt omvårdnadsarbete för att förbättra sovmiljön och sömnkvalitet för patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar. / Background: Sleep is a basic human need and should be addressed in patients being treated in hospital. Patients cared for in intensive care units often experience repeated interruptions of sleep and sleep deprivation, which can lead to both physical and psychological adverse consequences. The intensive care environment with its noise, strong lighting and frequent care-related interaction often leads to the inability of patients to get adequate sleep. Aim: To illustrate the various interventions the nurse can implement to improve the sleep environment and quality of sleep in patients who are cared for in an intensive care unit. Methods: A literature review with its basis in an analysis of quantitative research. Results: The result emerged in seven interventions that were divided into three different categories: creating a better sleep environment, shielding from light and sound, and preparing the patient for sleep. The seven interventions identified were: quiet/non-disturbance periods, guidelines/framework including activities to control disturbing environmental factors, education, ear plugs and eye mask, added "white noise", music and acupressure. Conclusion: By applying one or more of the seven interventions the sleep environment and sleep quality for patients cared for in intensive care units may improve. However, as some interventions produced conflicting results, further research in the area is required. Clinical significance: Sleep is an essential requirement and has great importance in the recovery from illness and should therefore be carefully understood by the nurse. Findings from the literature review can provide a better understanding of which interventions nurses can apply in their work to improve the sleep environment and sleep quality for patients cared for in intensive care units.
10

Perceptuella skillnader mellan upplevt trötta och pigga röster / Perceptual differences between voices that were perceived as sounding tired or alert

Karlsson, Christine January 2017 (has links)
Sömnbrist påverkar människor fysiologiskt, kognitivt och emotionellt och kan innebära risker. Röstanalys är ett tänkbart sätt att identifiera sömnbrist, då forskning tyder på att även rösten påverkas. Syftet var att undersöka perceptuella kvaliteter hos röster som tidigare bedömts låta trötta, för att utröna hur dessa upplevs och utöka kunskap inom området. Fyrtiofyra deltagare skattade 12 röstkvaliteter hos upplevt trötta och pigga röster. Resultatet visade att röster som låter trötta upplevs mjukare, skrovligare, tunnare, svagare, har lägre och mindre varierande tonhöjd, har mer onaturlig rytm, gör fler misstag, har mindre hastighetsvariation, pratar långsammare, artikulerar sämre och har mindre inlevelse. Störst skillnader erhölls för prosodiska röstkvaliteter vilket föreslogs indikera att dessa kan ha större betydelse vid mänsklig tolkning av trötthet. Slutsatsen var att upplevt trötta röster upplevs annorlunda än pigga. Försök att detektera sömnbrist i röster föreslogs använda individuell jämförelse med utvilad röst som grund, samt kombinera akustiska och prosodiska mätmetoder.

Page generated in 0.053 seconds