Sömnberövning kan leda till en rad kognitiva nedsättningar och psykofysiska förändringar hos individer. Mätverktyg och mänsklig kompetensökning fordras för att i realtid upptäcka signaler om sömnberövning och tekniska mätningar av röstkvalité verkar lovande. Syftet var att genom mellanmänsklig bedömning av sömnberövat tal undersöka om anekdotiska uttryck som “Du låter trött” kan stärkas empiriskt. Genom en inomindividsdesign skattade lyssnare (N = 85) om talare sömnberövats eller ej. Resultatets huvudfynd visar att deltagarna inte kunde urskilja mellan sömnberövade och utvilade talare. Akustiska prediktorer för skattad sömnberövning undersöktes explorativt. Låga akustiska tröskelvärden samt tidpunkt för ljudinspelningarna kan delvis ha bidragit till resultatet. Studiens slutsats är att mänskliga bedömare inte är reliabla mätverktyg gällande sömnberövade talare.

Under det senaste decenniet har användningen av skärmar och digital teknik ökat. Tidigare forskning har visat att överdriven skärmtid kan leda till konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan. Genom att integrera den senaste forskningen i barnsjukvården kan barnsjuksköterskan utveckla sin kompetens och arbeta mer effektivt med att förebygga hälsoproblem relaterade till skärmanvändning bland ungdomar. En systematisk litteraturöversikt med kvantitativ ansats och ett induktivt förhållningssätt har genomförts för att besvara syftet hur ungdomar påverkas av skärmanvändning gällande sömn. Resultatet mynnar ut i två huvudkategorier; påverkade sömnmönster och påverkan på det dagliga livet. Vidare presenterades fem underkategorier - svårigheter att somna, sömnbrist och könsvariationer i sömnlängd samt dagtrötthet och psykisk ohälsa. Diskussionen belyser hur ungdomars hälsa och sömnvanor påverkas av skärmanvändning, vilket kan resultera i försämrad sömnkvalitet och psykisk ohälsa. Slutligen understryks vikten av att främja en hållbar utveckling för ungdomars hälsa och välbefinnande genom att tillämpa evidensbaserade metoder för att främja goda sömnrutiner och minska skärmanvändning. Litteraturöversiktens resultat visar att skärmanvändning har en betydande inverkan på ungdomars sömnvanor och hälsa. Barnsjuksköterskan har en vägledande roll i att främja ungdomars hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Fetma har kommit att bli ett globalt problem, som ökar risken för såväl kardiovaskulära sjukdomar som cancer. Dessutom sover vi mindre idag, vilket korrelerar med fetma och ökad sjukdomsrisk. En normal aptitreglering följer vanligtvis en cirkadiansk rytm, likaså ett mönster efter en individs födointag. För lite sömn kan störa denna normala reglering, vilket i sin tur kan leda till ökad aptit och efterföljande ökat födointag. Syfte: Syftet var att undersöka befintlig forskning för att finna samband mellan sömnbrist och påverkan på den hormonella aptitregleringen hos vuxna människor, med fokus på de aptitreglerande hormonerna leptin och ghrelin. Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie med metaanalys, där forskning söktes efter och granskades i databasen PubMed. Inklusions- och exklusionskriterier användes för att avgränsa studierna till de mest relevanta. Därefter applicerades datan i OpenMeta[Analyst] för att genomföra en metaanalys. Resultat: Sju studier inkluderades i litteraturstudien. Tre studier rapporterade en signifikant höjning av ghrelin vid sömnbrist, vilket inte gick att påvisa i en metaanalys. En studie rapporterade en signifikant höjning av leptin vid sömnbrist. Slutsats: Det gick inte att påvisa en signifikant skillnad i hormonnivåerna ghrelin eller leptin vid sömnbrist jämfört med normal sömn. Vidare studier är nödvändiga för att undersöka detta samband.

Bakgrund Sömnen har många viktiga funktioner. Det är bland annat under sömnen kroppen återhämtar sig. Vid inläggning på sjukhus upplever patienter att sömnen störs. Sömnstörning påverkar läkningsprocessen negativt. Syfte med denna litteraturstudie var att undersöka hur inneliggande vuxna patienter upplever sömnen i sjukhusmiljön samt vilken omvårdnad som främjar patienters sömn. Metod Allmän litteraturöversikt med en deskriptiv design. Studien innefattade tolv artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Artiklarna granskades med granskningsmallar och artiklarnas resultat analyserades och kategoriserades in under olika områden. Resultatet visade att patienternas upplevelse av orsaken till sömnstörning övergripande berodde på; tankar och oro som uppkom i sjukhusmiljön, störande faktorer i sjukhusmiljön, sjukdom och symtom samt rutiner på avdelningarna. Omvårdnadsåtgärder som främjade sömn var lindring av oro, anpassning av miljö, delaktighet och tillfredsställande smärtlindring. Slutsats Sjukhusmiljön har stor inverkan på sömnen. Öronproppar och sovmask kan erbjudas till patienter för att eliminera ljud och ljus. En dialog mellan sjuksköterska och patient kan vara till hjälp för att upptäcka och hitta lösningar till patientens sömnstörning. Det finns ett behov av mer utbildning och forskning kring sömnfrämjande omvårdnad. / Background Sleep is vital for various functions. Among other things sleep aid the human body to recover. Due to hospitalization many patients experience sleep disturbances. Sleep disruptions effects the healing process negatively. Purpose The purpose of this study was to investigate how adult inpatients experience sleep in the hospital environment and to identify promoting nursing care. Method Literature review with a descriptive design. The study included twelve articles both with qualitative and quantitative design. The quality of the articles was assessed and the content regarding sleep analyzed and categorized into subcategories. Result Showed that the reason for inpatients sleep disturbances were mainly caused by; thoughts and worries caused by the hospital environment, disturbing factors in the environment, illness and symptoms and also routines in the hospital wards. The result even showed nursing care that promoted sleep were relief of worry, adaptation of the environment, participation and sufficient pain relief. Conclusion Hospital environment have a major impact on sleep. Earplugs and eyemasks can be offered to patients to eliminate sound and light. A dialogue between the nurse and the patient can be helpful to discover and find solutions to the patient's sleep deprivation. There is a need for more education and research in sleep-promoting nursing.

Lindgren, H. Patienters erfarenheter av hur deras sömn påverkas inom slutenvården – en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2023.  Bakgrund: Sömnrelaterade problem kan resultera i både kortsiktiga och långsiktiga hälsokonsekvenser som leder till ett ökat omvårdnadsbehov. Kunskapen om betydelsen av sömn är bred men trots det är inte sömnen högt prioriterad inom slutenvården.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenheter av hur deras sömn påverkas inom slutenvården. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga studier, sex stycken med kvalitativ studiedesign och fyra stycken med mixed metod. Databassökningen gjordes i PubMed, Cinahl och Psychinfo. Studierna kommer från olika länder, är från åren 2005–2021 och var skrivna på engelska. Granskningen gjordes med SBU:s kvalitetsgranskningsmall. En av studierna var av hög kvalitet och nio av studierna var av medelhög kvalitet. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: Patienters sömnupplevelser relaterade till vårdmiljön, Omvårdnadsarbetets påverkan på sömn, Fysiologiska och psykologiska faktorer och Upplevelsen av individualiserad vård och dess påverkan på sömn. Huvudtemana består upp av 12 subteman.  Slutsats: Sömn är en viktig faktor för hälsa, men patienters sömn på sjukhus påverkas negativt av olika faktorer som exempelvis vårdmiljö, smärta och ångest samt avsaknaden av individualiserad vård. Patienter behöver en mer personcentrerad vård som är individuellt anpassad efter patientens behov och preferenser. / Lindgren, H. Patients’ experience of how their sleep is affected in inpatient care – a literature review. Degree project in Nursing science 15 Credit point. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care science, 2023.  Background: Sleep-related problems can result in both short-term and long-term health consequences which leads to an increased need for care. Knowledge about the importance of sleep is broad, but despite this, sleep is not a high priority in inpatient care. Aim: The aim of this literature study was to highlight patients’ experiences of how their sleep is affected in inpatient care. Method: The literature study is based on ten scientific articles, six with a qualitative study design and four with a mixed method. The database search was done in PubMed, Cinahl and Psychinfo. The studies come from different countries, are from the years 2005–2021 and were written in English. The review was based on SBU's quality review template. One of the studies was of high quality and nine of the studies were of medium quality.Results: Four main themes were identified: Patients' sleep experiences related to the care environment, Nursing Work's impact on sleep, Physiological and psychological factors and The experience of individualized care and its impact on sleep. The main themes consist of 12 subthemes.Conclusion: Sleep is an important factor for health, but patients' sleep in hospital is negatively affected by various factors such as the care environment, pain and anxiety and the lack of individualized care. Patients need more person-centred care that is individually adapted to the patient's needs and preferences.

Sömnbrist är ett ämne som givits allt mer uppmärksamhet i dagens samhälle. Sömnen har betydelse för människan i den bemärkelse att kroppen får återhämtning och hjärnan kan lagra och bearbeta minnen. Sjuksköterskor har i dagens samhälle en stor roll i det patientnära arbetet. Men vad händer med en sjuksköterska som har sömnbrist och hur påverkar detta hens arbete och hälsa? Syftet med detta arbete är att beskriva hur sjuksköterskor erfar sömnbrist, trötthet och fatigue samt hur det påverkar sjuksköterskans arbete och hälsa. En litteraturöversikt användes till arbetet för att få en överblick om det nuvarande kunskapsläget. Tio artiklar inkluderades i arbetet och analyserades. Studier visar på att sömnbrist, trötthet och fatigue är vanligt förekommande hos sjuksköterskor och studierna visade även på konsekvenser som uppstått till följd av sjuksköterskors trötthet. Dessa konsekvenser kan innebära att sjuksköterskor begår misstag i det patientnära arbetet, men tröttheten kan också gå ut över det privata livet. Detta innebär att sjuksköterskan kan utsätta sig för onödiga risker utanför arbetsplatsen i form av att köra bil medan hen är trött. Resultaten visar att det behövs mer forskning kring vilka orsaker som gör att sjuksköterskan lider av sömnbrist och därav upplever trötthet. Likaså studier som visar hur sömnbrist påverkar den vårdande vården vore värdefullt. En slutsats är att man bör lyfta frågan om sömnbrist och trötthet hos personalen för att på så sätt kunna se om rätt förutsättningar finns för en rimlig återhämtning.

Although some studies have investigated the correlation between sleeping habits andvoice problems, it is not completely established. Yet, studies have pointed out that bothsleep quality and sleep deprivation can increase the risk for developing voice problems.In order to observe any correlation, the present study aims to investigate sleep qualityand the number of sleeping hours in relation to subjective voice problems. An internetbasedsurvey was spread mostly on social media and recruited 146 participants betweenthe ages of 20-50. The survey contained questions regarding the participantsbackground as well as questions about sleeping habits and subjective voice problems.Voice problems were revealed to correlate with both sleeping habits and subjectivevoice problems for men. However, correlation analyses did not find any connectionsbetween sleeping habits and voice problems among women or the group as a whole. Apossible cause could be the generally low occurrence of both sleeping- and voiceproblems among the participants. Hence this study did not reveal any correlations withgeneral applicability between sleeping habits and voice problems. However, it did giveindications that sleeping habits and voice problems are co-existent among men. / Även om vissa studier har undersökt om sömnvanor och röstbesvär står i relation tillvarandra är något samband inte helt fastställt. Studier har ändock pekat på att bådesömnbrist och dålig sömnkvalitet kan öka risken för att utveckla röstbesvär.Förevarande studie syftar därför till att undersöka sömnkvalitet och antal sömntimmar irelation till upplevda röstbesvär för att utröna ett eventuellt samband mellan dessafaktorer. En internetbaserad enkät spreds främst på sociala medier och svarades av 146deltagare i åldrarna 20 till 50 år. Enkäten innehöll såväl frågor rörande deltagarnasbakgrund som frågor beträffande sömnvanor och upplevda röstbesvär. Röstbesvärvisade sig korrelera med både sömnkvalitet och antal sömntimmar hos män men intehos kvinnor. Att korrelationsanalyser inte anträffade några samband mellan sömnvanoroch röstbesvär på den totala gruppen eller hos kvinnor kan tänkas bero på den generelltsett låga förekomsten av både röst- och sömnbesvär hos deltagarna. Denna studieupptäckte således inga tydliga generaliserbara samband mellan sömnvanor ochröstbesvär, men gav indikationer på att sömnvanor och röstbesvär samvarierar hos män.

Sjökaptensstudenterna på Sjöfartshögskolan i Kalmar har i sin utbildningsplan tolv månaders fartygsförlagd utbildning som är fördelad över tre perioder. Praktiken erbjuder studenterna möjligheten att utöva samt utveckla den teoretiska kunskapen de lärt sig i skolan men även att få uppleva hur det verkligen är att arbeta till sjöss. Arbetsmiljön, den sociala miljön samt hur det är att vara hemifrån under en längre period är saker som studenterna får prova på. Att arbeta till sjöss har många fördelar men även sin utmaningar. Det är ett arbete med hög arbetsbelastning samt höga krav på organisationen ombord, säkerheten och miljömedvetande. Som sjöbefälsstudent på Sjöfartshögskolan i Kalmar hamnar man i denna miljö under sitt första år på utbildningen då man under termin ett åker ut på första praktikperioden. Denna studie syftar till att undersöka hur sjökaptensstudenterna upplever att sömnbrist, kontraktslängd samt arbetstiderna ombord påverkar deras kunskapsinhämtande. För att ta reda på studenternas upplevelser har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sex sjökaptensstudenter; endast sistaårsstudenter intervjuades då de genomgått hela eller en stor del av den fartygsförlagda utbildningen och ansågs därför ha mest erfarenhet. Svaren var i de flesta fallen överensstämmande där studenterna upplevde att praktikperioderna samt arbetsdagarna var för långa, att man behövde ha minst en vilodag i veckan och att sömnbrist hade en negativ inverkan på deras kunskapsinhämtande. Samtidigt framkom det i studien vad som vore det mest optimala för sjöbefälstudenternas kunskapsinhämtande, vad gäller optimal längd på praktikperioderna samt optimalt arbetsschema för en så givande och effektiv praktik som möjligt. / The master mariner students at Kalmar Maritime Academy have twelve months of ship-based training which is a part of the education plan, and these twelve months are distributed over three periods. The internship offers the students the opportunity to practice and develop the theoretical knowledge they have gained in school, but also to experience how it really is to work at sea. The work environment, the social environment and what it can be like to be away from home for a longer period are central. Working at sea has many benefits but also its challenges. The job is associated with long periods at sea with a high workload and high demands on the organization on board, as well as safety and environmental awareness. As a master mariner student at Kalmar Maritime Academy, you end up in this environment during your first year of education when you leave school for the first internship period during semester one. This study aims to investigate how master mariner students experience that lack of sleep, contract length and working hours on board affect their knowledge acquisition. To find out the students' experiences, a qualitative interview study was conducted with six master mariner students; only senior year students were interviewed because they had completed all or a large part of the ship-based training and were therefore considered to have the most experience. The answers were in most cases consistent where the students felt that the internship periods and working days were too long, that they needed to have at least one day off a week and that lack of sleep had a negative impact on their knowledge acquisition. At the same time, the study showed what would be the optimal for the master mariner students' knowledge acquisition, in terms of optimal length of internship periods and optimal work schedule for a rewarding and effective internship as possible.