Psykisk ohälsa hos unga ökar. Sömnsvårigheter, oro och koncentrationssvårigheter är vanliga symtom på psykisk ohälsa. För att må och fungera optimalt visar forskning att ungdomar behöver mellan åtta till tio timmars sömn per natt. Många faktorer konkurrerar om tiden då ungdomen ska lägga sig, exempelvis IT-media, skolarbete och tankar om den egna identiteten samt att ”passa in” i normen. Skolsköterskan möter dagligen ungdomar med sömnproblem eller problem som är sömnrelaterade. Skolsköterskans uppgift är att stötta i hälsoprocessen, men också fokusera på att söka orsaker till sömnproblemen, för att kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Föreliggande studie syftar till att undersöka samband mellan sömnlängd respektive sömnproblem och IT-medieanvändning, skolstress och självuppfattning hos ungdomar. Studien besvarar frågeställningarna: Finns det skillnader i sömnlängd och sömnproblem utifrån bakgrundsvariablerna kön, boende, härkomst och meritvärde? Finns det skillnader mellan killars och tjejers IT-medieanvändning, IT-medieanvändning vid sänggående, skolstress och självuppfattning? Finns det samband mellan påverkansfaktorerna: IT-medieanvändning, IT-medieanvändning vid sänggående, skolstress och självuppfattning. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Det var 937 elever i årskurs 9 som svarade på en enkät med frågor om sömn, IT-media, skolstress och självuppfattning. Studiens resultat visar att elever med icke sammanboende föräldrar och elever med meritvärden under medel, har en kortare sömnlängd, än elever med sammanboende föräldrar och elever med ett medelmeritvärde över 237. Dessutom konstateras att tjejer, elever med icke sammanboende föräldrar och meritvärde under medel, har större andel sömnproblem än killar, elever med sammanboende föräldrar och elever med ett meritvärde över medel. Resultatet visar också att skolstress, IT-medieanvändning samt IT-medieanvändning vid sänggående, har ett samband med kort sömnlängd, vilket är 7 timmar eller mindre per natt. Skolstress och självuppfattning visar i sin tur samband med sömnproblem. Slutsatsen är att ungdomars sömn bör tas på allvar i skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Sömnproblematiken bör dessutom diskuteras på lednings och samhällsnivå då det är ett folkhälsoproblem. För att fastställa vad som är orsak och verkan mellan sömn och olika faktorer behövs ytterligare forskning.

Bakgrund: Sömnproblem hos barn är vanligt förekommande och orsakerna till sömnproblem kan variera. Sömnproblem kan ge konsekvenser för barnet men påverkar hela familjen. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en viktig roll i arbetet för att stödja familjer med sömnproblem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnhälsovårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta med sömnproblem. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare på hälsocentraler i norra Sverige genomfördes. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier: Att utgå från ett familjeperspektiv, Att rådgivningen är individuellt anpassad, Att stärka föräldrarna i sin roll, Att det sociala sammanhanget påverkar familjens behov, Att normer och förväntningar påverkar föräldrars syn på sömnproblem, Att ha behov av mer kunskap och samverkan. Barnhälsovårdssjuksköterskorna ansåg att upplevelsen av sömnproblem alltid utgick från familjens perspektiv. De påpekade att rådgivning till en familj med sömnproblem bör vara individuellt anpassad och en viktig del i arbetet består i att stödja föräldrarna. Flera saker påverkade hur familjer upplevde sömnproblem, såsom föräldrarnas relation, sociala sammanhanget samt normer och förväntningar kring sömnproblem. Konklusion: För att arbeta med sömnproblem inom barnhälsovården behöver barnhälsovårdssjuksköterskan ha kunskap om sömnproblem hos barn samt ha samverkansmöjligheter för att tillgodose familjernas behov då sömnproblem anses vara komplext, samt ha ett familjeperspektiv och en förståelse för att det är många faktorer runt en familj som påverkar.

Den föreliggande studien undersökte ifall det finns ett samband mellan industriarbetares upplevda arbetsklimat och sömnkvalitet. Psykologiska teorier såsom arbetsrelaterade faktorer och sömnproblem användes som grund i arbetet. Data samlades in via en enkätundersökning på en bruksort i mellanvästra Sverige. Stickprovet omfattade 52 industriarbetare. Via det statistiska testet Pearsons korrelationskoefficient hittades ett positivt signifikant samband mellan industriarbetares upplevda arbetsklimat och sömnkvalitet. Respondenterna upplevde deras arbetsklimat och sömnkvalitet som bra.

Hansson, A-E & Åbjörnsson, L. Blunda inte för sömnproblem. En empirisk studie om sjuksköterskors uppfattningar kring patienters sömnproblem. Examensarbete i omvårdnad 15 Hp. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011 Enligt forskning uttrycker ofta inneliggande patienter under sin sjukhusvistelse att de upplever någon form av sömnstörning. Kortsiktiga sömnproblem behöver inte utgöra någon risk, däremot kan långvariga sömnproblem vara förenat med vissa hälsorisker. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor uppfattar patienters sömnproblem. Frågeställningar var 1) hur dessa patienter bemöts och 2) vilken rådgivning som ges. Studien är av kvalitativ forskningsansats där sex intervjuer genomfördes på en medicinsk avdelning på ett universitetssjukhus i södra Skåne. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysenheterna har formats till tre teman och nio domäner som presenteras i resultatredovisningen. Sjusköterskornas uppfattning om hur sömnproblem hanterades skiljde sig åt. Det framkom t ex att vila under dagtid uppmuntrades av samtliga, men att tidsaspekten, d v s längden av vilan, uppfattades olika hos sjuksköterskorna. En ökad kunskap om sjuksköterskors uppfattningar om sömnproblem kan vara ett viktigt bidrag i arbetet med att förebygga hälsorisker och skapa en bättre vårdmiljö för patienter. / Hansson, A-E & Åbjörnsson, L. Do not close your eyes for sleep problems. An empirical study of nurses’ perceptions of patients sleeps problems. Degree project in nursing, 15 credits points. Malmö University, Faculty of Health and Society, Department nursing 2011According to research patients often express some form of sleep disorders during their hospital stay. Short-term sleeping problems may not constitute a risk, whereas a long term sleeping problem is associated with certain health risks. The aim of the study was to investigate how nurses perceive patients sleeping problems. The Issues were 1) how are patients with sleeping problems treated and 2) what advice do they get. The study has a qualitative research approach based on six interviews and were conducted on a medical ward of a university hospital in southern Sweden. Data were analyzed using content analysis. Analysis units were formed into three themes and nine domains which are presented in the result section. The opinion of how patients sleep problems were handled differed between nurses. A rest during the day was encouraged by all nurses, but their opinions of the length of the rest differed. An increased knowledge of nurses’ opinions of sleep problems may be an important contribution to the work with preventing health risks and creating better care environment for the patients.

No description available.

Många föräldrar upplever att småbarn har sömnproblem när barn inte kan somna själva på kvällen och inte somna om själva på natten. Detta innebär att föräldrar får en störd nattsömn vilket kan leda till psykisk ohälsa såsom depression hos mammor och en ökad risk för våld mot barnet. För barnet kan det betyda att de kan få fortsatta sömnproblem under förskoleåldern. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har ett hälsofrämjande perspektiv med fokus på familjen och skall arbeta för att minska skadlig påfrestning för barn och föräldrar. Syftet med denna uppsats är att beskriva olika tillvägagångssätt som kan främja goda sömnvanor hos småbarn och deras föräldrar. Som metod valdes litteraturstudie. Resultatet visar olika tillvägagångssätt som förbättrar sömnen hos familjerna. Föräldrar får information om barns sömnmönster och dygnsrutiners betydelse för sömn. Informationen ges i grupp eller individuellt och kan vara både muntlig och skriftlig. Resultatet beskriver också faktorer som underlättar för föräldrar såsom stöd från närstående och sjuksköterska samt sovrumsmiljöns betydelse för att de ska orka hantera situationen med barns sömn. Stöd från professionella, bland annat genom telefonuppföljningar, uppskattas av föräldrar. Författarna diskuterar hur information bör ges, vilka förutsättningar som är gynnsamma för vårdrelationen samt betydelsen av att bemöta föräldrar i deras livsvärld. Vidare diskuteras båda föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt barn och vikten av jämställdhet i föräldraskapet. / Program: Fristående kurs

<p>Uppsatsens övergripande syfte har varit att få en ökad kunskap om och förståelse för sömnstörningar bland gymnasieelever. De forskningsfrågor som varit centrala i studien är; Hur beskriver ett urval av intervjupersoner sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever? Vad nämner intervjupersonerna som tänkbara orsaker till sömnstörningarna?</p><p>Vilka eventuella konsekvenser nämner intervjupersonerna att sömnstörningar kan ha? Vad tror intervjupersonerna eventuellt behövs för att eleverna som lider av sömnstörningar ska kunna komma till rätta med sina problem? Uppsatsen har haft en kvalitativ design och har utgått från sex halvstrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört fyra teman: skolan, familj/hemsituation, fritid/kompisar och självbild. Tre elever, en skolkurator, en studievägledare och en lärare har berättat om sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever. Resultatet har presenterats utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk position. Analysen har haft sin grund i det systemteoretiska/interaktionistiska, kognitiva samt biologiska perspektivet, vilket gett den ett multidimensionellt perspektiv. Uppsatsens resultat har visat att flera av intervjupersonerna uppfattade problemet som vanligt förekommande, vilket överensstämmer med resultaten av tidigare forskning. Vidare upplevde samtliga intervjupersoner att sömnstörningar var förknippat med stress. Meningarna skiljde sig dock i frågan om vad stressen beror på. Några av de bidragande faktorer som nämndes var hemsituationen, skolans krav, egna krav och relationer.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omständigheter som påverkade sömnen hos äldre samt vilka icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som kan göras för att lindra sömnproblem. Äldre i studien var personer över 60 år, men det var ingen åldersbegränsning i urvalet av studierna. För att besvara frågeställningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Medline (Pubmed), Academic search elite, Science Direct utifrån inkulsionkriterierna. Det var 12 empiriska studier som inkluderades och granskades. Resultatet visade att omsändigheter för sömproblem var att vara äldre och att lida av depression. Yttre omsändigheter som påverkade sömnen var ljud, ljus, obekväm temperatur i rummet och okänd miljö. Inre omständigheter var inkontinens, mindre rölighet, nedsatt kognitiv förmåga, mediciner och smärta. Förebyggande omständigheter var aktivitet på dagen och tillfredställande socialt liv. Lindrande omständigheter på sömnproblemen var självvald musik. Varma och neutrala sockor hjälpte inte äldre personer med sömnproblem, men minskade insomningstiden hos äldre personer utan sömnproblem.</p> / <p>The aim of this literature review was to describe circumstances that affect the sleep in elderly people and to determine which non-pharmacological treatments that can be used to relive sleep disorder. Elderly in the review were people over 60 years, but there where no agelimitations in the selection of the studies. To answer the questions at issue a literature review was done in the following databases, Medline (Pubmed), Academic search elite and Science Direct on the basis of the inclusion criteria’s. There were 12 empirical studies that were included and reviewed. The result showed that circumstances for sleep disorder were to be old and to be depressed. External circumstances that affects the sleep: were noise, light, uncomfortable temperature in the room and an unknown environment. The internal circumstances were incontinence, reduced mobility, impaired cognitive capacity, medication and pain. Preventing circumstances were daytime activity and a satisfying social life. Alleviating circumstance on sleep disturbance was self selected music. Warm and neutral socks did not relive sleep problems in the elderly people with sleep problems, but relived on-set time in the elderly people without sleep problems.</p>

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omständigheter som påverkade sömnen hos äldre samt vilka icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som kan göras för att lindra sömnproblem. Äldre i studien var personer över 60 år, men det var ingen åldersbegränsning i urvalet av studierna. För att besvara frågeställningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Medline (Pubmed), Academic search elite, Science Direct utifrån inkulsionkriterierna. Det var 12 empiriska studier som inkluderades och granskades. Resultatet visade att omsändigheter för sömproblem var att vara äldre och att lida av depression. Yttre omsändigheter som påverkade sömnen var ljud, ljus, obekväm temperatur i rummet och okänd miljö. Inre omständigheter var inkontinens, mindre rölighet, nedsatt kognitiv förmåga, mediciner och smärta. Förebyggande omständigheter var aktivitet på dagen och tillfredställande socialt liv. Lindrande omständigheter på sömnproblemen var självvald musik. Varma och neutrala sockor hjälpte inte äldre personer med sömnproblem, men minskade insomningstiden hos äldre personer utan sömnproblem. / The aim of this literature review was to describe circumstances that affect the sleep in elderly people and to determine which non-pharmacological treatments that can be used to relive sleep disorder. Elderly in the review were people over 60 years, but there where no agelimitations in the selection of the studies. To answer the questions at issue a literature review was done in the following databases, Medline (Pubmed), Academic search elite and Science Direct on the basis of the inclusion criteria’s. There were 12 empirical studies that were included and reviewed. The result showed that circumstances for sleep disorder were to be old and to be depressed. External circumstances that affects the sleep: were noise, light, uncomfortable temperature in the room and an unknown environment. The internal circumstances were incontinence, reduced mobility, impaired cognitive capacity, medication and pain. Preventing circumstances were daytime activity and a satisfying social life. Alleviating circumstance on sleep disturbance was self selected music. Warm and neutral socks did not relive sleep problems in the elderly people with sleep problems, but relived on-set time in the elderly people without sleep problems.

Uppsatsens övergripande syfte har varit att få en ökad kunskap om och förståelse för sömnstörningar bland gymnasieelever. De forskningsfrågor som varit centrala i studien är; Hur beskriver ett urval av intervjupersoner sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever? Vad nämner intervjupersonerna som tänkbara orsaker till sömnstörningarna? Vilka eventuella konsekvenser nämner intervjupersonerna att sömnstörningar kan ha? Vad tror intervjupersonerna eventuellt behövs för att eleverna som lider av sömnstörningar ska kunna komma till rätta med sina problem? Uppsatsen har haft en kvalitativ design och har utgått från sex halvstrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört fyra teman: skolan, familj/hemsituation, fritid/kompisar och självbild. Tre elever, en skolkurator, en studievägledare och en lärare har berättat om sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever. Resultatet har presenterats utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk position. Analysen har haft sin grund i det systemteoretiska/interaktionistiska, kognitiva samt biologiska perspektivet, vilket gett den ett multidimensionellt perspektiv. Uppsatsens resultat har visat att flera av intervjupersonerna uppfattade problemet som vanligt förekommande, vilket överensstämmer med resultaten av tidigare forskning. Vidare upplevde samtliga intervjupersoner att sömnstörningar var förknippat med stress. Meningarna skiljde sig dock i frågan om vad stressen beror på. Några av de bidragande faktorer som nämndes var hemsituationen, skolans krav, egna krav och relationer.