Motivation att lära tillsammans är rubrik på min magisteruppsats, där jag genomfört en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lära. Huvudfrågeställningen var om det var möjligt att stärka elevers lust att lära genom att arbeta tillsammans. Jag uppfattar lärandet som ett samspel mellan tre dimensioner; kognition, psykodynamik och samhällelighet. I aktionen har kognition representerats av Vygotskij, men även av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ”äkta gruppuppgifter” och samhälleligheten av Person och hans indelning av elever i ”kunskapsvilliga”, ”marknadsanpassade” och ”skoltvungna”. Metoden jag använde mig av var att observera elever, indelade i kunskapsheterogena grupper enligt Persson, när dessa arbetade med gruppuppgifter inom området samband. Uppgifterna utgick från en gemensam praktisk uppgift som sedan gemensamt diskuterades och abstraherades. Innan och efter aktionen undersöktes elevernas inställning till matematik. Dessutom fick eleverna kontinuerligt utvärdera gruppuppgifterna och sin och gruppens insats. Samtidigt förde jag personlig loggbok vilken jag senare utförde ett bubbelkretslärande av. Resultatet visar att lära tillsammans gynnar de flesta men framförallt de ”skoltvungna”. Samtidigt tycks det som om en liten grupp av elever ogillar att bli s.k. ”genomsnittselever”.

Elever i skolan måste kunna samarbeta i många olika situationer för att lära och utvecklas. Det kan till exempel handla om olika grupparbeten, problemlösningar, lagaktiviteter i idrotten och lek. Att kunna samarbeta med andra är en del av den sociala kompetensen, men det är inte självklart att alla elever kan samarbeta utan svårigheter. Detta har vi sett på skolorna och vi har även pratat med pedagoger som påvisar att flera elever idag har samarbetsproblem och brister i den sociala kompetensen. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i grundskolans tidiga år ser på begreppet social kompetens, hur de arbetar för att elever ska utvecklas socialt och om lek används i skolan för utvecklingen av den sociala kompetensen. Vidare kommer vi att nämna betydelsen av social kompetens och att lek kan användas för att förbättra denna förmåga. I vår undersökning har vi gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i förskoleklass, år 1, år 2 och/eller i år 3. Intervjuerna spelades in på band för att sedan analyseras och redovisas med hjälp av citat. Undersökningen visar att det finns flera olika definitioner på begreppet social kompetens, men att det ofta handlar om att kunna uppföra sig väl tillsammans med andra. Vidare har vi fått ta del av pedagogernas erfarenheter av elever med bristande social kompetens och deras arbete med att utveckla elevers sociala förmåga. I undersökningen framkom det att bland annat samarbetsövningar och lek används i arbetet för att förbättra elevernas sociala kompetens.

Turismen har på senare tid kommit att få en allt viktigare roll i Sverige och för många regioner har turismen utvecklats till en viktig näring eftersom den har bidragit till att skapa nya jobb. För de flesta företag är det svårt att skapa tillväxt enbart med hjälp av interna resurser och därför är det av stor vikt att samarbeta med andra företag. Samarbete har de senaste åren kommit att få en allt större betydelse för olika aktörer inom turistnäringen. I den här studien har vi valt ut en turistregion i södra Sverige där vi studerat hur olika lokala aktörer inom turistnäringen samverkar och hur samarbetet eventuellt kan utvecklas för att stimulera tillväxten i regionen. I studien har vi valt en kvalitativ ansats där fem personliga intervjuer har genomförts med olika organisationer som är aktiva inom turistnäringen. En e-postintervju har även genomförts med en kommun i turistregionen. En strukturerad intervjumetod har använts i studien. Studien visar att de lokala turistaktörerna samarbetar med en stor mängd olika typer av organisationer och institutioner och att samarbetet dessutom är branschöverskridande. Studien visar också att samarbetet i turistregionen i första hand organiseras av ett turistbolag genom deras nätverk och att det här nätverket är betydelsefullt för att samarbetet även ska kunna utvecklas i framtiden. Studien visar att det finns goda förutsättningar att stimulera tillväxten i regionen eftersom det i nuläget finns ett väl fungerande samarbete mellan olika aktörer i regionen genom i första hand turistbolaget. För att kunna stimulera tillväxten i regionen ytterligare krävs i första hand ett utvecklat samarbete med regionens kommuner vilka måste skapa förutsättningar för turismen att kunna växa.

No description available.

Skolans styrdokument ger läraren direktiv att skapa samarbete med närsamhället, bland annat för att annat berika undervisningen och för att förbereda barnen på livet utanför skolan. Tidigare forskning på området styrker detta synsätt och i denna studie undersöks på vilka sätt skola och närsamhälle kan samarbete och vilka hinder som står ivägen. Uppsatsens syfte är att belysa likheter och olikheter i lärarnas och närsamhällets bild av detta och att undersöka varför samarbetena verkställs eller uteblir. Efter att de kvalitativa intervjuerna genomförts och materialet bearbetats gick det att jämföra tre lärares åsikter med tre olika samhällsaktörers. Den gemensamma bilden av möjliga samarbeten samstämmer ganska väl hos lärarna och två av aktörerna, hembygdsföreningen och svenska kyrkan, medan samstämmigheten mellan lärarna och den tredje, den lokala Ica-butiken, inte är lika stor. Hinder för samarbete som konsekvent har återkommit i studien är bristen på tid och kommunikation. Både lärare och samhällsaktörer ser kommunikation som centralt för att lyckas.

När lär sig eleverna kunskapen inom ett yrke och hur arbetar skolan tillsammans med företagen för att genomföra en fullgod utbildning? Jag har genomfört litteraturstudier från företagens och skolans värld, samt gjort en undersökning av en gymnasieskola genom en intervju med rektorn och en enkät med eleverna. Med den nuvarande yrkesutbildningen skall eleverna få delar av sin utbildning ute i arbetslivet. Skolans uppgift är att ge eleverna förutsättning för ett livslångt lärande. Då gäller det för skolorna att ha ett bra samarbete med företagen och vara insatta i nymodigheter som förekommer inom det yrkesområde, som utbildningen skall leda till. Skolan skall ju försöka återspegla, och informera om verkligheten som eleven skall ut i efter gymnasieutbildningen. Undersökningen skall visa hur samarbetet kan fungera på en skola med endast elprogrammet installation. Elektrikeryrket har många fåmansbolag och därför anser jag det intressant i undersökningen.

Konkurrenskraftiga organisationer behöver effektiva teams som kan möta omvärldens krav. För att få effektiva arbetsgrupper behöver medlemmarna ha tilltro till den egna och gruppens förmåga. Forskning om samarbetsrelationernas kvalitet, mätt som team-member-exchange (TMX), har visat att hög TMX ökar tilltro till den egna förmågan. Oenighet råder dock om vilken effekt skillnader inom grupper i TMX har på tilltro till förmåga. I denna studie undersöktes hur TMX och TMX-differentiering påverkar tilltro till egen och gruppens förmåga. Resultaten är baserade på en enkätundersökning på ett företag inom fordonsindustrin (N=398). Resultaten visar att TMX har ett positivt samband med tilltro till egen och gruppens förmåga. Undersökningen gav inget stöd för att TMX- differentiering påverkar tilltro till förmåga. Slutsatsen är att det behövs ett bra samarbete i grupper för att få konkurrenskraftigare organisationer.

No description available.

Vi är två yrkesmän som har arbetat i över 20 år inom våra respektive yrkesområden, d.v.s murare och fordonsmekaniker. Det här är vårt examensarbete där vi valt att undersöka samarbetet mellan skola och yrkesliv. För att i framtiden kunna använda oss av denna studie till att kvalitetsförbättra utbildningen för eleverna. Enkäten har vi sammanställt för att vi ska få ut så mycket som möjligt av frågorna samt att den skall ligga till grund för vårt fortsatta samarbete med branschen. Enligt de svar vi fått av respondenterna kan vi se att det råder delade meningar om byggutbildningens kvalitet. Men att branschen i huvudsak är nöjd. Enkäterna delades ut till 20 byggföretag i Falkenbergs kommun som gymnasieskolan redan har ett samarbete med i någon form.

Denna uppsats bygger på empiri samlad genom kvalitativa intervjuer med aktiva behöriga grundskolelärare. Syftet är att ta reda på dessas inställning till och erfarenheter av ämnesövergripande samarbete med slöjd som en av de ingående ämnena. Resonemangen sätts in i en ram av teorier, läroplansformuleringar, utredningar och pedagogiska inriktningar som bedöms kunna ge en lämplig kontext till utsagorna. Resultatet visar att respondenterna tycks possitiva till ämnesövergripande samarbete då det ger tydliga sammanhang för elevernas lärande vilket anses fördelaktigt, men mängden erfarenhet skiftar. Det största bekymret med denna typ av undervisning tycks vara att det kräver mycket tid för planering och genomförande, tid som enligt respondenterna upptas av allt annat administrativt som måste hinnas med. En annan tydlig indikation är att lärarnas sätt att uttrycka sig är väsensskilt från den typ av fackspråk som används inom forskningen.