Syftet med denna studie är att söka svar på hur elever i årskurs tre upplever skolämnet matematik främst inom det av PISA aktualiserade området förändring och samband. Sveriges femtonåringar visar i PISA- undersökningen från 2012 försämrade resultat, men samtidigt att intresset för matematikämnet har ökat från PISA- undersökningen från 2003. Denna studie grundar sig i antagandet att intresse och prestation är beroende av varandra vilket resultatet av PISA- undersökningen från 2012 motsäger. Vi ville därför se hur eleverna i årskurs tre upplever området förändring och samband. Vi genomförde enkäter samt uppföljande intervjuer i två klasser. Studiens slutsats utifrån resultatet är att inom området förändring och samband finns det samband mellan vad eleverna anser vara svårt och tråkigt. Enligt den kognitiva teorin kan det antas att många elever i årskurs tre upplever området förändring och samband som svårt och tråkigt på grund av den ännu inte fullt utvecklade kognitiva utvecklingen.

Syftet med mitt examensarbete var att få mer kunskap om konkreta material som behandlar multiplikation och division. För att få veta vilka konkreta material som finns att tillgå gjorde jag intervjuer med två lärare som fick beskriva vilka material de använder sig av. Jag valde att observera två elever enskilt då de löste de multiplikations- och divisionsproblem som jag hade designat för studien. Det jag fick ut av undersökning var att det finns många olika material som elever kan arbeta med samt att det är viktigt att de får möjligheten att arbeta med dessa material. Jag kom fram till att lärare bör vara medveten om i vilket område som materialet är bäst tillämpad och att elever behöver använda sig av konkreta material för att lättare förstå uppgiften. De behöver få övningarna i konkreta situationer för att i slutändan kunna lära sig tänka abstrakt.

Många barn och ungdomar tycker om att träna fotboll och fotbollsträning ingår som en naturlig del i många barns och ungdomars uppväxt och socialisering. För fotbollsföreningarna är också barn- och ungdomsfotbollen en viktig del av verksamheten. Inom fotbollen finns det behov av välutbildade ledare för barn och ungdomar, eftersom dess agerar som en förebild för unga spelare och fostrar dem både som spelare och unga människor. Det är därför viktigt att barn- och ungdomsledare har nödvändiga kvalifikationer och att de är utbildade för att klara uppdraget . Data till studien har samlats in med enkäter under våren 2012. 47 fotbollsföreningar och 12 distriktsförbund deltog i studien genom att de besvarade en enkät per förening eller distrikt. Syftet med studien var att analysera eventuella likheter och skillnader på utbildningsnivåer inom tränarutbildningen avseende fotbollstränare för barn och ungdomar (barnens ålder 0-12 år, ungdom 13-19 år), samt att analysera eventuella samband mellan utbildningsnivå och geografisk hemvist och storlek på klubben. Undersökningen kontrollerade även fotbollsföreningarnas uppfattning angående tillgängligheten på tränarutbildningen. Resultatet visade att det inte finns någon mätbar skillnad i antalet utbildade tränare beroende på geografisk hemvist utan det berodde mer på antal utövare. Däremot fanns det skillnader i antalet utbildade tränare beroende på vilken nivå tränaren var verksam på, elitklubbar har fler högre utbildade tränare.

Sambandet mellan de fyra räknesätten är en del i utvecklingen av den matematiska förståelsen. Syftet med denna studie är att analysera hur ett antal olika läromedel i matematik riktade till årskurs 1-3 tar upp dessa samband. Med läromedel menas då läroböcker, samt tillhörande lärarhandledningar. Resultatet visar att flertalet av de analyserade läromedlen inte tar upp alla samband, medan ett fåtal tar upp alla samband men i olika stor omfattning. Dessutom visar analysen hur viktig lärarhandledningen är för att ge eleverna fler övningstillfällen i att träna de fyra sambanden, eftersom en stor del av dessa tillfällen förekommer i lärarhandledningen och inte i läroböckerna. Lärare som endast följer ett enskilt läromedel i sin undervisning kan alltså gå miste om mycket när det gäller sambandet mellan de fyra räknesätten.

The aim of the thesis is to observe how causal explanations are expressed in different textbooks written for various curriculums for upper secondary school, and to determine whether the causal explanations in the narrative has been made clearer depending on if the textbook was written for Lpf 94 or GY11. The focus of this analysis is the historical thinking’s aspect Cause and Consequence. The applied method is a qualitative analysis of the both curriculums and two textbooks. The theoretical concepts that have been used are the Anglo-Saxon’s historical thinking and causal explanations. The qualitative analysis has been applied to the chapter Antiquity and the subchapters about the French revolution and Napoleon’s glory days and the First World War from both textbooks. From the curriculums the analysis is based on the course History A from Lpf 94’s add on SKOLFS 2000:60 and the course History 1b from GY11. The result showed a difference in how the causal explanations were expressed in the different textbooks. This result also applied on the two curriculums. Keywords: Causal explanations, textbooks, historical thinking. / Syftet med det här examensarbetet är att se hur kausaliteten beskrivs i två olika läromedel skrivna för olika läroplaner i gymnasieskolan. Samt om de kausala sambanden i den narrativa texten har blivit tydligare beroende på om läromedlet skrevs för Lpf 94 eller GY11. Det är tankeredskapet orsak och verkan/konsekvens ur den anglosaxiska historiedidaktiken som undersökningen har fokuserat på. Metoden som har använts är en kvalitativ analys av både läroplanerna och två läromedel. Teorin är den anglosaxiska historiedidaktikens historiskt tänkande samt teoretiska begreppet kausalitet. Den kvalitativa analysen appliceras på kapitlet Antiken och delkapitlen om den franska revolutionen och Napoleons storhetstid samt första världskriget i båda läromedlen. I läroplanerna så är det kurserna Historia A ifrån Lpf 94s tillägg SKOLFS 2000:60 samt Historia 1b ur GY11. Resultatet visade att det är en skillnad i hur kausala samband uttrycks i de olika läromedlen. Detta resultat stämmer även överens med skillnaden mellan de båda läroplanerna. Nyckelord: Kausala samband, kausalitet, läromedel, historiskt tänkande.

Syftet med studien är att undersöka om och hur elever ser sambandet mellan addition och subtraktion och vilka matematiska strategier som eleverna använder vid räkneoperationer. Studien omfattar 82 elevdiagnoser och fyra gruppintervjuer med sammanlagt 12 elever i årskurs två och tre. Resultatet visar att eleverna kan se och använda sig av sambandet tidigare än vad de kan förklara hur och varför. Genom analysen blir det tydligt hur de två frågeställningarna hör ihop. De elever som ser och kan använda sig sambandet är också de med god taluppfattning som kan kombinera och förklara sina matematiska strategier.

Sammanfattning Titel: Börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer – sökandet efter ett samband Nivå: D-nivå Författare: Joachim Saillard Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2013-06-24 Bakgrund: Humankapital är en viktig resurs för samhället och företagen, vilket lett till överväganden huruvida den ska tas med i redovisningen. Divergerande uppfattningar om humankapitalets samband med prestationen i företag leder till ett behov av vidare forskning, i synnerhet utifrån fördjupningsområdet redovisning. Ett klargörande av kunskapsläget vad gäller humankapitalredovisning och företagsprestation kan möjligen bidra med att minska diskrepansen mellan humankapitalredovisning i teorin och praktiken samt tjäna som utgångspunkt för fortsatt forskning. Syfte: Syftet med studien är att göra en beskrivning och kritisk analys av aktuell forskning om sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer. Teori: Den teoretiska referensramen består huvudsakligen av tre sambandsmodeller som beskriver sambandet mellan börsföretags redovisade humankapital och deras företagsprestationer, men även av begreppen: humankapitalredovisning, intellektuellt kapital, humankapitalmått, finansiella prestationsmått och kunskapsföretag. Metod: Uppsatsen är en litteraturanalys/forskningsöversikt baserad på vetenskapliga artiklar. Empirin består av tidigare empirisk forskning som har analyserats genom sekundäranalys. Resultat och slutsatser: Den empiriska forskningen har hittills givit blandade resultat och sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer har inte verifierats i tillräckligt hög utsträckning, vilket försvårar tolkningen av resultaten. Forskningsresultaten hittills tycks likväl tyda på ett positivt samband mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer samt att detta samband gäller humankapitalkategorierna: anställda, kunskap och produktivitet; finansiella prestationsmått; industriella marknader och kunskapsföretag. Den granskade forskningen tyder också på att det finns flera redovisningsdimensioner av sambandet mellan börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer. Dimensionerna är: humankapitalredovisning, redovisning av intellektuellt kapital, frivillig redovisning och kvaliteten och omfattningen av redovisningen. Förslag till fortsatt forskning: En idé till fortsatt forskning är att undersöka potentiella kausala samband mellan humankapitalredovisning och prestation i svenska företag, genom företagsanalyser, för att på detta sätt söka skapa empirisk falsifiering av sambandsmodellerna. En annan idé kan vara att undersöka någon av de dimensioner som fenomenet – börsnoterade företags redovisade humankapital och deras företagsprestationer – innefattar. Dimensionerna framgår av föregående stycke och är viktiga för att i forskningen täcka in sambandets komplexitet. Uppsatsens bidrag: Uppsatsens bidrag är en genomgång av aktuell forskning om sambandet mellan börsföretags redovisade humankapital och deras företagsprestationer och kan därmed användas som utgångspunkt för fortsatt forskning inom området humankapitalredovisning. Nyckelord: Humankapital, humankapitalredovisning, börsnoterade företag, humankapitalmått, finansiella prestationsmått, samband mellan redovisat humankapital och företagsprestationer, kunskapsföretag. / Abstract Title: The accounted human capital of stock listed companies and their firm performances – the search for an association. Level: D-level Author: Joachim Saillard Supervisor: Lars Ekstrand Date: 2013-06-24 Background: Human capital is an important resource for companies and society, which has lead to considerations, whether it should be accounted for, or not. Divergent views on human capital and the connection to firm performance, leads to a need for further research, especially from the accounting point of view. A demonstration of the known research on human capital accounting and company performance, can possibly contribute to reducing the discrepancy concerning human capital accounting, in theory and practice, and serve as a starting point for further research. Aim: The study’s aim is to give a description and a critical analysis of the current research on the association between stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances. Theory: The theoretical reference frame mainly consists of three association models on the accounted human capital of stock listed companies and their firm performances, as well as the concepts of: human capital accounting, intellectual capital, human capital- and financial performance measures and knowledge companies. Method: The thesis is a literature review, based on research papers. The empirical material consists of past empirical research which has been analyzed through secondary analysis. Results and conclusions: The empirical research, has until now, given mixed results and the verification of the association between the accounted human capital of stock listed companies and their firm performances is modest, which complicates the interpretation of the results. The known research, however seems to show a positive relationship between stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances and that this relationship concerns the human capital measures: employees, knowledge and productivity; financial performance measures; industrial markets and knowledge companies. The examined research also seems to point out that there are several accounting dimensions of the association between stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances. These dimensions are: human capital accounting, accounting for intellectual capital, voluntary disclosure and the quality and comprehensiveness of accounting. Suggestions for future research: An idea for future research is to examine potential causal relationships between human capital accounting and performance in Swedish companies, through company analyzes – in order to try to establish an empirical falsification of the association models. An other idea could be to examine the dimensions of the phenomenon – stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances. These dimensions were made clear in the previous paragraph, and are important to study in order to capture the complexity of the association, in the research field. Contribution of thesis: The contribution of the thesis is a review of current research on the association between stock listed companies’ accounted human capital and their firm performances and can thus be used as a starting point for further research within the area of human capital accounting. Key words: Human capital, human capital accounting, stock listed companies, human capital measures, financial performance measures, connections between accounted human capital and firm performances, knowledge companies.

Psykosomatiska symtom hos barn är mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis på grund av användning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant fråga är betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jämfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen själva samt rapporterade av deras vårdnadshavare. Studien bygger på data om 4548 barn i årskurs 4 och 7 som insamlades för elevhälsodatabasen ELSA i Värmland. Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret främst med avseende på konkret symtom. Sambandet mellan barnens och vårdnadshavarnas rapportering var starkare när det gällde symtomen huvudvärk och magont, för barn i årskurs 7, för flickor, för barn födda i Sverige samt barn med sjukdom/funktionsnedsättning, liksom för barn som inte bor med sina föräldrar samt barn med en vårdnadshavare född utomlands. Resultaten visar genomgående på respondentens stora betydelse för rapporteringens utfall. Val av respondenten måste värderas i förhållande till syftet med informationsinsamling.

Syftet med den här studien är att se om det finns ett samband mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande. Hypotesen lyder att enligt kunskap inom området kan ett hälsofrämjande ledarskap medföra ett högt välbefinnande hos medarbetarna. Studien är genomförd med kvantitativ metod med hjälp av en enkätundersökning. Deltagarna i studien bestod av 63 medarbetare från hälso- och sjukvården i södra Sverige. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande på den undersökta arbetsplatsen. Resultatet är i linje med tidigare forskning om positiv korrelation mellan hälsofrämjande ledarskap och medarbetarnas välbefinnande. Framtida forskning bör fokusera på att tydliggöra sambandet mellan hälsofrämjande ledarskap och välbefinnande hos medarbetare för att få ytterligare förståelse för sambandet. / The purpose of this study is to see if there is a relationship between health-promoting leadership and employee’s well-being. According to the hypothesis, and with knowledge in the field, individuals with high well-being should experience health-promoting leadership. The study was conducted with quantitative method using a questionnaire survey. Study participants consisted of 63 employees from health-care in southern Sweden. Results shows that there is a correlation between health-promoting leadership and employee’s well-being at the investigated workplace. The result in our study indicates that the correlation that earlier research concluded about health-promoting leadership and well-being is confirmed. However, future research should focus on making the link between health-promoting leadership and well-being clearer to gain further understanding of how the relationship works.

Året 2011 genomfördes en enkät om begreppen förändring och förändringshastighet på fem gymnasieskolor i Sverige. Samma år infördes rubriken "samband och förändring" under det centrala innehållet i kursplanen i, matematik, Gy11, bland annat inspirerat av PISA:s ramverk (Skolverket, 2011), och många begrepp och moment har flyttats under den här rubriken. Enkäten bestod av 21 frågor och genomfördes av 109 elever i årskurs 2 på två program (naturvetenskap och teknik). Denna var en översättning av ett test som används i ett projekt i USA. Projektet i USA undersökte inverkan av en modellbaserad matematikkurs som del av en sommarskola på studenternas resultat på deras första matematikkurs på högskolan. Enkäten har tidigare använts i tre år som pre-test och post-test på sommarskolan i USA. Resultatet från enkäterna i post-test och från första matematikkursen på högskolan visar en anmärkningsvärd utveckling för studenter som har deltagit på den modellbaserade kursen i matematik. Uppgifterna på enkäten täcker de fyra områdena och kategorierna: algebraiska formler (5 uppgifter), grafiska tolkningar (8 uppgifter), symboliska tolkningar (4 uppgifter) och kontextuella tolkningar (4 uppgifter). I uppsatsen genomförs och redovisas för en första preliminär analys av det hittills obearbetade datamaterialet. Fokus i uppsatsen är att kartlägga vad svenska gymnasieelever kan om begreppet föränderingshastighet och medelförändring, samt för att undersöka underliggande orsaker till missuppfattningar om begreppet förändringshastighet.