Den 25 maj 2018 blev våra inboxar fyllda av nervösa företag som ägnade sig åt att försöka säkerställa att vi var tillräckligt informerade för att de skulle få fortsätta behandla våra personuppgifter. Det rörde sig naturligtvis om den nya dataskyddsförordningens ikraftträdande. Förordningen innebär dryga sanktionsavgifter för den som inte säkerställer att den registrerade är tillräckligt informerad och att all behandling av personuppgifter sker på en rättslig grund. Denna uppsats utforskar två av dessa företags agerande, Google och Facebook. Dessa två företag är båda amerikanska men har en stor andel av sin marknad i Europa. Därmed så måste de båda företagen tillämpa dataskyddsförordningen och de måste se till att följa den. Företagen är speciella för att information är deras handelsvara. Genom att samla information och sedan rikta anpassade annonser mot användarna tjänar de pengar. Deras verksamheter har samtidigt blivit några av våra viktigaste forum och informationskällor, närmast vitala för det demokratiska samhället under 2010-talet. Vi har dock blivit påminda om vad som kan hända om den insamlade informationen missbrukas. Frågan är nu vad som har hänt i och med dataskyddsförordningens ikraftträdande. Har vår personliga integritet nu plötsligt blivit så pass skyddad som mailen antyder? Har vi fått någon som helst makt över Googles och Facebooks hantering av personuppgifter? Har vi fått en större kontroll? Dessa är några av de frågor den här uppsatsen utforskar.

Bakgrund: Mycket talar för att Sverige kan komma att bli det första kontantfria landet i världen. I och med digitaliseringen har Sveriges Riksbank initierat ett projekt, ”E-kronan”, för att eventuellt lansera en digital valuta som komplement till de fysiska kontanterna. Denna uppsats kommer kartlägga de olika inställningarna som yngre användare i åldersgruppen 20 – 30 år kan tänkas ha och de bakomliggande faktorerna till dessa inställningar. Därmed ämnar uppsatsen bidra med en förståelse för hur den yngre generationen upplever E-kronan som alternativ till fysiska kontanta medel samt som underlag till beslutsfattare huruvida E-kronan bör implementeras utifrån ett användarperspektiv. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga svenska 20 – 30 åringars inställning till en potentiell implementering av E-kronan som komplement till dagens fysiska kontanter, samt de bakomliggande faktorerna till de identifierade inställningarna. Genomförande: Uppsatsen har genom ett kvalitativt tillvägagångsätt intervjuat 58 personer under en tidsperiod på sju veckor. Författarna har använt sig av ett bekvämlighetsurval i kombination med ett kvoturval. I uppsatsen identifieras fyra typer beroende på respondenternas inställning samt skildras ett analysverktyg för att illustrera vilka bakomliggande faktorer som har haft större påverkan på avsikten att använda E-kronan. Slutsats: Uppsatsförfattarna kommer fram till att beredskapen för E-kronan inte är densamma som behovet som upplevs för den. Dessutom är information om projektet en väsentlig del som i nuläget begränsar respondenterna i deras beslutsfattande. Slutligen rekommenderar även uppsatsförfattarna att E-kronan bör utgöra ett betalalternativ som skiljer sig från dagens existerande. / Background: Sweden could become the first cash-free country in the world. As a result of the digitalization, the Swedish Central Bank has initiated a project called the E-krona to investigate whether a launch of a digital currency should be realized to complement the hard cash. This essay will map the various attitudes that younger users in the age group 20 – 30 may have together with their underlying factors. Therefore, the essay aims to provide an understanding of how the younger generation experiences the E-krona as an alternative to hard cash as well as a basis for decision makers whether the E-krona should be implemented from a users' perspective. Purpose: The purpose of this essay is to map the Swedish 20 – 30-year old’s attitude towards a potential implementation of the E-krona as a complement to today's hard cash, as well as the underlying factors to the identified attitudes. Completion: The essay has been conducted through a qualitative approach in which 58 respondents were interviewed for a period of seven weeks. The authors have used a convenience selection combined with a ratio selection at the empirical gathering. The authors have identified four typologies dependent on the respondents' attitudes as well as created an analysis tool to illustrate which factors have had the most impact on the intention to use the E-krona. Conclusion: The authors have concluded that the readiness for the E-krona is not the same as the need for it. In addition, information about the project is an essential part that currently limits respondents in their decision making. Finally, the paper recommends that the E-krona should be designed with a unique infrastructure and functions to gain a competitive factor.

How does one know whether a service is supplied against payment? While the answer to that question appears to be self-evident, it is, in fact, the sole reason for a host of court procedures across the world of VAT. Indeed, the underlying concept of a supply for consideration has eluded and continues to elude courts and practitioners. This is in part due to the wide range of transactions that are arguably such that they cannot be categorised as a supply for consideration (i.e., a supply against payment). It is, e.g., not obvious how to treat the transaction happening when a by-passer gives a few coins to a street musician, considering that it is debatable whether the coins constitute payment for a music service or a gift given out of sympathy. As an attempt to elucidate the concept of a supply for consideration, the Court of Justice of the European Union (CJEU) has developed the so called direct link test, consisting of four criteria. The  test  is  applied  in  cases  where  the  nexus  between  a  supply  and  a consideration is indefinite or called into doubt. Given that the CJEU is the supreme interpreter of EU law, the direct link test has consequently become a standardised test in all 28 Member States of the EU. In other jurisdictions, such as Australia and New Zealand, there stands no equally established test to resolve the question of a nexus. More so, the courts of these jurisdictions do not necessarily adhere to the same notions as the CJEU. Against this background, the criteria of the direct link test have been analysed as well as compared to the notions prevailing in other jurisdictions. Following the comparative studies, it stands evident that there are, in some instances, radically different understandings of what kind of transactions that constitute a supply for consideration. These differences exist between courts of different jurisdictions as well as courts of the same jurisdiction. Certainly, there will always be disagreements in respect of legal queries; however, by virtue of the comparative studies, divergences of a more conceptual nature have been unearthed. In turn, these conceptual divergences demonstrate the existence of fundamentally different perceptions of the concept of a supply for consideration within the world of VAT. In light of the analysis, the author has concluded that the direct link test is appropriate for the purpose it is meant to serve. That said, the actual application of the test leaves room for improvement, which may to some extent be sought in the rules and notions prevailing in other jurisdictions and in the comments and critiques put forward by scholars.

In recent years, Sweden has received a huge amount of immigrants and the number of people who have been granted residence permits has been record high. At the same time, the statistics show high unemployment among immigrants and many of them experience ethnic discrimination by not being called to employment interviews. The purpose of this essay is to investigate whether the active measures that oblige the employer to counter discrimination are an adequate measure to break the power structures in the workplace, or if any form of unidentification of job applications should be required to ensure the legal protection in the recruitment process for people with different ethnicity than Swedish. In order to answer the purpose of the essay, the doctrinal method has been used. This method is based on establishing the current law through a systematic and critical interpretation. The material obtained in this essay is further examined through an intersectional perspective based on the power structures in society. The result of the study shows that the method of unidentifying jobapplications can be a reliable complement to the employer’s work with the active measures,as this method ensures that discrimination does not occur during the first recruitment phase and that issues of discrimination and diversity arise through the practice of the method. From there, the employer can focus the active measures on the second phase of recruitment. Furthermore, the study has shown that both the active measures and the method are insufficient to break the power structures in society, but that they together to some extent contributes to this.

Delningsekonomi är ett fenomen som vuxit och tagit allt större plats inom turismindustrin genom exempelvis företag som Airbnb. Denna nya ekonomi opererar utanför den traditionella marknaden och kan därför inte anses bidra till samhället på samma sätt som företag inom den traditionella marknaden gör, samtidigt som företag som exempelvis Airbnb konkurrerar med bland annat vandrarhem, campingar och en del hotell. Det innebär att det gör det svårt för företag och organisationer inom turismindustrin att veta hur de ska förhålla sig till fenomenet och se till vilka effekter som det lämnat efter sig. Studien har därför fokuserat på att belysa Airbnb inom en destination och se vilken funktion det har för Karlstads turismutveckling. Detta realiserades genom att kasta ljus på Airbnbs värdar för att förstå vilken syn de hade på Airbnb, deras gäster samt destinationen Karlstad och på så sätt förstå vilken roll de hade inom destinationen. I relation till värdarna placerade vi även Karlstads turismorganisationer i fokus för att se vilken kunskap och attityd som fanns om delningsekonomi, digitalisering och Airbnb. De teman som vi valt att framhäva och som också genomsyrar hela arbetet är (I) Delningsekonomi, (II) Destinationsutveckling samt (III) Airbnb och värdarna. Dessa teman är återkommande från bakgrund till slutsats för att utifrån olika perspektiv belysa dessa fenomen i relation till studien. Studiens tillvägagångssätt baserades därför på intervjuer med representanter från Visit Värmland, turismverksamheten i Karlstad kommun och fem Airbnbvärdar i Karlstad. För att belysa relationen mellan dessa aktörer användes en socialkonstruktivistisk positionering som utgångspunkt. Genom denna positionering möjliggjordes nya kunskaper om aktörernas förhållande och potentiella utbyten som kan antas vara fördelaktiga utifrån ett samhällsperspektiv. / The sharing economy is a phenomenon that has grown and increased in the tourism industry, for example by companies like Airbnb. This new economy operates outside the traditional market and can therefore not be considered as contributing to the society in the same way that companies in the traditional market does. Although Airbnb are competing with hostels, campsites and hotels that are in the traditional market. This means that it makes it difficult for companies and organizations in the tourism industry to know how to relate to the phenomenon and to see what kinds of effects it has left behind. The study has therefore focused on highlighting Airbnb within a special destination and to find what kinds of functions it has for Karlstads tourism development. Furthermore, this was performed by highlighting Airbnb's hosts to understand what kind of view they have on Airbnb, their guests, Karlstad and thus understand what kind of role they have towards the destination. In relation to the hosts, we placed the Karlstads Tourism Organizations in focus to establish what kind of knowledge and attitude that does exist today relating to the sharing economics, digitization and Airbnb. The themes chosen to be highlighted and which also permeate the entire study are (I) Sharing Economics, (II) Destination Development, and (III) Airbnb and the hosts. These themes are permeate from the background to the conclusion to illustrate these phenomenon from a different perspective in relation to our study. The study’s approach was therefore based on interviews with representatives from Visit Värmland, the tourism organization in Karlstad and five Airbnb hosts in Karlstad. To illustrate the relationship between these actors, a social constructivist positioning was used as a starting point. This positioning enabled new knowledge of the actors relationships and potential exchanges that could be considered beneficial from a societal perspective

In 2015, the European Union (EU) was facing the largest migration crisis in modern history. In light of the high reception of asylum seekers in Sweden during the autumn of the same year, a temporary law (2016:752) was adopted which restricted the possibilities of obtaining a permanentresidence permit and of family reunification. The law has received criticism for being contrary to Swedish convention commitments, especially the right to respect for family life and the prohibition of discrimination according to Articles 8 and 14 of the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms (the Convention). Against the backdrop of this criticism, this thesis aims to examine whether the so-called Bosphorus presumption, also known as the presumption of equivalent protection, could be applicable in a hypothetic case where Sweden is brought before the European Court of Human Rights (the Court) for violating the Convention as a result of the temporary law. The criteria for the application of the presumption are firstly that the intrusive measure, here the restriction of the right to family reunification, can be said to fall within the scope of the strict international legal obligations of the state, meaning that the state can be said to have exercised a certain amount of discretion and to have enjoyed a certain margin of manoeuvre. The conclusion of this thesis is that likely would be considered to have exercised discretion as well as enjoyed a margin of manoeuvre when restricting the right to family reunification by adopting the temporary law. This conclusion is mainly based on the fact that the international legal obligations in this case flow from directives, which are binding on member states only as to the result to be achieved, and leave the choice of form and methods to the authorities of the member state. Furthermore, the directives which the temporary law is based on are so-called minimum directives, which allow for the member states to provide a higher level of protection.

No description available.

No description available.

Barn är sårbara och de behöver därför särskilt stöd och skydd. Att barnets bästa är något som ska tas i beaktande vid alla beslut som rör barn finns därför tydligt stadgat i både nationell och internationell rätt. Ett barn kan enligt svensk rätt inte ha fler än två rättsliga föräldrar. De barn som växer upp med fler än två föräldrar har därför en begränsad rätt till sina sociala föräldrar. Barnets rätt till sina sociala föräldrar aktualiseras framförallt ifall den ena rättsliga föräldern avlider eller om den rättsliga föräldern och den sociala föräldern skiljer sig. Faran är att barnet riskerar att tappa kontakten med en social förälder som betytt mycket under uppväxten. Med begreppet social förälder avses i denna uppsats en person som inte har ett genetiskt eller biologiskt band till barnet, men vars avsikt var att bli barnets förälder redan innan barnet föddes. Personen ska ha fullgjort föräldrafunktionen, det vill säga utövat vårdnadsansvar, under­hålls­­skyldighet och förmyndar­ansvar, allt sedan barnet kom till världen utan att ha några rättsliga förpliktelser. Utifrån nuvarande familjerättsliga reglering kan fyra möjliga alternativ urskönjas för att skydda barnets rätt till sina sociala föräldrar. De lösningar som lagstiftningen erbjuder för att skydda barnets rätt till sina sociala föräldrar är en möjlighet till umgänge, att utse en social förälder till ny vårdnadshavare ifall ordinarie vårdnadshavare avlider, att genomföra adoption samt att reglera vissa frågor genom avtal. Barn och sociala föräldrar har dock få och föga verkningsfulla juridiska lösningar att använda sig av om problem uppstår. Det finns all­varliga risker för barnet om det skiljs från sin sociala förälder och barnets bästa borde därför vara att ge barnet rätt till alla sina föräldrar. De lösningar som lag­stiftningen tillhandahåller är inte till­räckliga för att skydda barnets rätt till sina sociala föräldrar och svensk lagstiftning tillgodoser därför inte barnets bästa på ett tillfreds­ställande vis. Rätten består av en variation av rättsliga normer. Bland de rättsliga normerna återfinns såväl rättsregler som rättsprinciper. Dworkin analyserar i boken ”Taking rights seriously” från 1977 olika rätts­filosofiska problem. Han klassificerar rättsnormer i regler och principer för att sedan bland annat föra fram ”den mest välgrundade teorin”. Enligt Dworkin är en regel en antingen-eller-norm som antingen är tillämplig eller inte tillämplig och en ­princip en mer-eller-mindre-norm vars utmärkande egenskap är att den besitter en dimension av vikt. En fråga som återkommande diskuteras är om barnets bästa ska ses som en regel eller en princip. Barnet bästa är en rättsnorm med en mer-eller-mindre-funktion som besitter en dimen­sion av vikt och ska därför betraktas som en rättsprincip. Principer bygger på värderingar och återfinns på ett djupare plan i rättens struktur och är därmed inte lika föränderliga som regler. Dom­stolar har, enligt Dworkin, möjlighet att tillämpa principer trots att reglerna i ett fall kan vara entydiga. De principer som kan tillämpas av dom­stolarna är de principer som är en del av ”den mest välgrundade rättsteorin”. Vid en avvägnings­situation kan rättsregler underkastas rätts­principer. I dessa fall är det regelns underbyggande principer som får viktas mot andra principer i det aktuella fallet. Det är vid svåra fall som dom­stolarna ska göra denna principavvägning. Frågan om möjlighet till fler än två föräldrar har aktualiserats i en kanadensisk domstol. Domaren resonerade utifrån barnets bästa och menade att barnets bästa måste gå före lag­stiftningens ordalydelse. Domaren anlade ett barnperspektiv i domen och tog sin utgångs­punkt i det enskilda barnets förut­sättningar. Domen var en avvägning mellan olika principer. Prin­cipen om att behandla alla barn lik­värdigt och principen om barnet bästa vägde tyngre än under­byggande principer till de rätts­regler som begränsade antalet rättsliga föräldrar till två stycken. Med stöd av Dworkins teorier om domstolars möjlighet till skönsmässiga avgöranden finns det en öppning för svenska domstolar att besluta om fler än två rättsliga föräldrar om det är för barnets bästa. Om svenska domstolar gör en viktning mellan olika principer och låter principen om barnets bästa ligga till grund för sina beslut om vårdnad och umgänge kan barnets rätt till sina sociala föräldrar skyddas. Sammanfattningsvis har regleringen av barnets rätt till sina sociala föräldrar stora brister. Enligt oss skulle barn kunna få ett bättre skydd genom att domstolar låter principen om barnets bästa väga tyngst för att ge barn rätt till fler än två rättsliga föräldrar. / Children are vulnerable and need special support and protection. Therefore, both national, and international law clearly state that decisions concerning children should be made with respect to the best interest of the child. According to Swedish law, a child may not have more than two legal parents and may therefore have only limited legal right to a social parent. The legal right of a child to its social parent is primarily of concern in the event of death of one legal parent or if the legal parent and the social parent are divorced. There is a risk that the child loses contact with the social parent. The term social parent in this paper is a person without a genetic or biological tie to the child, but whose intention was to become the child's parent even before the birth. The person has completed the expected parental function ever since the birth without any legal obligations. Based on current family law, it is possible to identify four feasible options to protect the child's right to its social parent. These options are the opportunity to attend, to appoint a social parent to a new custodian in the event of death of an ordinary custodian, to conduct adoption and to regulate certain issues by agreement. However, children and their social parents lack effective solutions in case of legal issues. This poses a risks to the child if separated from its social parent and the best interests of the child would be to give the child a right to all of his or her parents. Swedish legislation is, as of today not designed to protect the child's right to its social parent, and does not adequately satisfy the best interests of the child. The laws consists of legal norms such as rules and legal principles. In 1977, Dworkin analyzed different legal-philosophical problems in the book "Taking Rights Seriously". He classifies legal norms as rules or principles in order to advance "a constitutional theory". According to Dworkin, rules are all-or-nothing-norms that are, or are not applicable, and prin­ciples are more-or-less-norms whose characteristic feature is the dimension of weight or impor­tance. In the light of Dworkin, the best interests of the child should be regarded as a legal norm with a more-or-less-function that has a dimension of weight or importance and therefore should be regarded as a legal principle. Principles are value based ​​and therefore on a deeper level in the legal structure with lesser mobility than rules. Judges have, according to Dworkin, the possibility to apply principles in cases even when the rules are seemingly unambiguous. In these hard cases, legal rules may be overruled by weighing the underlying principles of the rule against other principles relevant for the case. The issue of giving a child more than two legal parents has been settled by the Court of Appeal for Ontario in Canada. The judge argued that the best interests of the child was superior to the wording of the legal rule. The judge assumed a child's perspective based on the individual child's prerequisites and argued that the principle of treating all children equally and the best interest of the child had greater importance than the supporting principles of the legal rules limiting the number of legal parents to two. Based on Dworkin's theories on courts' discretion, there is a possibility for Swedish courts to make a ruling on more than two legal parents if it is for the best interests of the child. If Swedish courts, when accounting for different principles, allow the principle of the best inte­rests of the child to be the basis for their decisions on custody and rights of access, the child's right to his social parents can be safeguarded. In conclusion, the regulation regarding the child's right to its social parents has major shortcomings. According to us, children could be protected in court by claiming superiority to the principle of the best interests of the child, thus giving children the right to more than two legal parents.

Resande har blivit en stor del av vårt samhälle och livsstilen för många unga människor idag. Min studie är ett försök att belysa vad som får oss att söka vår identitet i kulturer långt från våra egna, och hur dessa kulturer uttrycker sig själva. Hösten 2001 gick Sverige med i ett arrangemang som runt tio länder har med Australien, nämligen working/holiday-visumet. Detta och en rad andra aspekter har ökat resandet till denna del av världen. Den antropologiska metoden av fältobservationer och intervjuer med resenärer inbjuder till kunskap om hur denna arena av backpckers ser sig själva och vad som skapar denna kultur från ett inifrån-perspektiv.