The aim of the study was to analyse relations between the school and the surrounding world and how these relations affects the schools’ work for sustainable development. This was mainly an interview study but teachers’ self-valuations have also been used. Totally six teachers at two primary schools has been interwied. The schools were chosen because of their acknowledged work for sustainable development. From the interviews, it was found how the teachers interpreted the conception the schools´ surrounding world, what relations the schools had with the surrounding world and how that affected the schools´ work for sustainable development. The surrounding world was interpreted as both the close and immediate neighborhood but also in a wider perspective as other countries. The schools had mostly contacts with the close-by immediate surroundings. The school situated in the urban environment had more access the culture of the city and the school situated near nature used the forest and water more often. The schools had a few national and international contacts. The relationships with surrounding world changed over time and with age of the pupils. Personal contacts and interest helped to establish contacts. The teachers see the school as an integral part of the society. The relations with the surrounding world seem to have a positive impact on education for sustainable development. The learning became concrete, varied and the pupils view themselves as a part of something larger. Ecological, social and economic perspective could be identified in the schools relations with surrounding world. According to the self-evaluations the schools had more contacts to the surrounding world than to the society. / Syftet med uppsatsen var att undersöka relationer mellan skola och omvärld och hur de påverkar skolornas arbete för hållbar utveckling. Sex pedagoger intervjuades och en kvantitativ sammanställning av pedagogers självvärdering gjordes. Skolorna valdes utifrån sitt uttalade arbete för hållbar utveckling. Intervjuerna undersökte hur pedagogerna tolkade begreppet skolans omvärld, vilka omvärldskontakter man hade och hur de påverkade lärande för hållbar utveckling. Omvärlden tolkades som skolans omedelbara närhet men även i ett vidare perspektiv. Skolorna hade flest kontakter med den närliggande omvärlden. Eventuellt kunde skolan placerad i en urban miljö utnyttja stadens kultur mer och den andra skolan placerad nära naturen utnyttjade skog och vatten mer. Nationella och enstaka internationella kontakter förekom. Kontakterna varierade över tid och förändrades med elevernas ålder. Personligt nätverk och internet var framgångsfaktorer för att skapa kontakter. Pedagogerna såg skolan som en del av samhället (det integrerade perspektivet). Genom omvärldskontakter blev lärandet för hållbar utveckling konkret, varierat och eleverna såg sig själva som en del av något större. Ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv urskiljdes i skolornas omvärldskontakter. Enligt skolornas självvärdering fanns fler kontakter med omvärlden än med samhället.

Syftet med den här rapporten är att undersöka hur mötena på distans inom Trafikverket Region Mitt fungerar ur ett användarperspektiv och vilka förbättringar som kan göras för att få en effektivare verksamhet och ge användare en bättre arbetsmiljö. Det visar sig att de anställda generellt är positivt inställda till resfria möten som mötesform men att det finns vissa problem. De vanligaste problemen är att ljudet inte fungerar korrekt och att användarna blir understimulerade av att ha tittat länge på en skärm. Tre förslag på lösningar presenteras. Det första är att satsa mer på utbildning för användarna samt att ställa krav på dem att lära sig visa funktioner i och med att Live Meeting används i deras dagliga arbete. Det andra är att använda kameran vid alla möten. Det finns stöd för kameraanvändning men det är något som idag inte används i särskilt stor utsträckning men som jag anser ger mer gemenskap och fler uppmärksamma deltagare. Det sista förslaget är att Trafikverket ska se över vilka mål de har med resfria möten och vilka möten som bör vara fysiska möten även i framtiden. Detta efter att ha noterat en tendens till att allt fler möten genomförs via Live Meeting. / The purpose of this master thesis was to identify some of the problem areas concerning the use of computer based web conference systems at Trafikverket Region Mitt in Sweden. The aim was to propose some solutions to the problems found. The material was gathered by meeting observations and a survey among the users of Live Meeting at the department Samhälle at Trafikverket Region Mitt. The results show that most problems are related to sound and attention issues during the meetings. Most users are pleased with the benefits given by this way of meeting at a distance, but they are bothered by details that do not work properly such as confusion in how to use certain functions. The results were analysed seen in a usability perspective. There are three solutions presented. The first is to give the users more education for them to be able to use the system properly and with greater skill. The second solution is to use the camera at all meetings.The third proposal for better meetings is for Trafikverket to discuss the goal with having distance meetings and what types of meetings that always should be physical to guarantee high quality in the company.

Syftet med den föreliggande studien har varit att beskriva och skapa en djupare förståelse för vad det innebär att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhälle. Den teoretiska delen i studien har bestått av Zygmunt Baumans teorier om konsumtionsliv, globalisering och postmodern etik. Material har bestått av fem intervjuer med två kvinnor och tre män som sopdyker regelbundet. Den metodologiska utgångspunkten har varit att tolka materialet utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt i tre olika nivåer. De begrepp som tillsammans utgör en huvudtolkning om vad det innebär att vara sopdykare i postmoderniteten är: En ambivalent konsumtion, alternativa kicksökare, den kollektiva gemenskapen, tänk globalt – agera lokalt, den gode stråtrövaren och gammaldags moral. Resultat som framkommit är att sopdykarna lever i en Robin Hood kultur som goda stråtrövare där det anses vara okej att ta från de rika och ge till de fattiga. Resultatet visar även att sopdykarna är ambivalenta i sina handlingar eftersom de har en tanke om att inte bidra till konsumtionssamhället samtidigt som det faktiskt är vad de gör. Sopdykarna som fenomen skulle inte kunna existera om de inte livnärde sig på konsumtion. / The purpose of this study is to describe and bring deeper understanding as to what dumpster diving means in a postmodern consumer society. Also, the theoretical framework of this study will be derived from the works of sociologist Zygmunt Bauman in which he discusses consumption lifestyles, globalization and postmodern ethics. The data consist of interviews with three men and two women who have been dumpster diving continuously for extensive amounts of time. The methodological point of departure is a hermeneutic approach and the material is interpreted on three levels. Moreover, the results of the study will be divided into themes. An ambivalent consumption, rush seekers, think globally – act locally, the righteous brigand and old-fashioned morals are those terms that aligned comprise the principal interpretation of what it means to be a dumpster-diver in the postmodern world. The results it shows that dumpster divers live in a Robin Hood culture as righteous brigands where it is considered justified to take from the rich and give to the poor people. Dumpster divers are significantly ambiguous in their actions due to the fact that they have an idea that they are not contributing to consumption society, but in reality they do indeed. In fact, this study shows that dumpster divers would not exist if they were not fed by consumption.

Denna studie tar sin utgångspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger på att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhållanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrån ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början på att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar på om det sker en skuldbeläggning på grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i så fall får bära skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrån klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och därmed synliggörs glappet. Dessutom visar resultatet att skuldbeläggning sker och att skuldbördan faller inom olika nivåer. Samhället, skolan och lärare får bära skulden. Det konstateras dock att det främst är elever som får bära skulden i slutändan eftersom den enskilde individens motivation och ansvar – oavsett dess uppfattning om sin bakgrund, nutid och framtidsutsikter – anses avgörande för dess lyckande eller misslyckande i ämnet matematik.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och problematisera vad kulturen sägs vara i svensk kulturpolitik, hur kulturpolitiken är utformad och för vem. Genom kvalitativ textanalys av 2009 års kulturproposition Tid för Kultur visar undersökningen att det i propositionen inte finns någon tydlig definition av vad begreppet kultur innebär. Det finns en uttalad medvetenhet om att kulturbegreppet är svårdefinierat men eftersom kulturbegreppet inte definieras i propositionen medför det en inkonsekvent användning. En viktig utgångspunkt för uppsatsen är att kulturen – liksom kulturpolitiken – kan utgöra en arena för maktspel. Av den anledningen är sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturella dominansförhållanden viktiga för undersökningen. Analysen påvisar att kulturpropositionen genom att avgränsa de kulturpolitiska åtgärderna till att endast omfatta de klassiska kulturformerna, ofta kallad finkulturen, reproducerar dessa kulturella maktstrukturer. Exempelvis ifrågasätts aldrig den förgivettagna ståndpunkten att det finns god och dålig kultur. Genom att relatera kulturpropositionens mål om allas möjlighet att ta del av kulturlivet till Bourdieus teorier om kulturellt kapital framkommer att målsättningen i sig är en omöjlighet, eftersom alla inte innehar samma kulturella förförståelser. Uppsatsen betonar att ett ökat fokus på att göra kulturens innehåll, snarare än formen, mer tillgängligt skulle medföra att fler kan ta till sig kulturen. Detta är dock beroende av att begreppen kultur och underhållning tillåts närma sig varandra.

This thesis aims to investigate and discuss the possibility for women in the early Christian church to make music, which in the ancient Roman society was something complicated. Afemale musician was looked upon as decadent and dissolute. This idea, in combination with the music ideals of the church influenced by the Neoplatonic movement, and the Pauline statement (1 Cor. 14:34-36), cast women to be completely prohibited in participating even in the psalmody during the service. My purpose is to discuss how this was looked upon in different Christian regions, using the church fathers as the main material source, since this has not previously been well documented or studied.

<p>Agriculture has been the backbone of the economy in Nigeria providing employment and source of livelihood for the increasing population and accounting for over half of the GDP of the Nigeria economy at independence in 1960. However, the role it plays in the regional and economic development of the country has diminished over the years due to the dominant role of the crude oil sector in the economy. With the increasing food demand in Nigeria, the country has available input natural resources and potential for increasing the volume of crop production towards meeting the food and nutritional requirement of the rapidly increasing population and guarantee food security in the country. The study was undertaken to analyse the effect of different factors and policies on the changes in trend of crop production and investigate the possible effect of water resources development on increased volume of agricultural crop production in Nigeria.</p><p>The study revealed that there are opportunities for water resources development in the country through irrigation to supplement the water requirements and needs of farmers for agricultural production activities in many areas in the semi-arid and arid regions. Available data shows that there are available land and water resources that could be developed to support the production of food and agricultural development with opportunity for increased productivity.</p><p>However, while the water resources are unevenly distributed in the country, there is need for the efficient use and management of the available water resources and increasing the productive use especially in the northern region of the country where there is increasing incidence of drought and competing need for water among the different sectors of the economy. The study also made possible recommendations for policy formulation to address the current problems facing the agricultural sector in conjunction with the requirement for the development of the water resources.</p>

Företags samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) är ett väl debatterat begrepp som uppmärksammats allt mer i bland annat media, men även av företag. Däremot är begreppet konsumenters samhällsansvar inte lika uppmärksammat trots att det finns en interaktion mellan konsumenters- och företags samhällsansvar. Forskare framhåller att det finns bristfälligt med teorier om konsumenters samhällsansvar samt att definitionen är viktig för att fortsätta driva CSR-debatten, vilket gör ämnet relevant att studera. Studien syfte är att med utgångspunkt i samhällsansvarsmodeller på företagsnivå, utveckla en definition och en tentativ samhällsansvarsmodell på konsumentnivå. Slutsatsen baseras på en kvalitativ undersökning utifrån 15 intervjuer samt teorier som behandlar definitioner och modeller om samhällsansvar. De ansvarsområden som identifierats och illustreras i KSA-modellen, konsumentens samhällsansvarsmodell, är det legala ansvaret som är tvingande och de två frivilliga områdena socialt ansvar och miljöansvar. Dessa tre områden består av en etisk grund och ett hållbart tidsperspektiv. Det sociala ansvaret och miljöansvaret består även av två underkategorier, ekonomi som visar förutsättningarna för att ta samhällsansvar och filantropi som visar på hur de två ansvarsområdena kan tas. De ansvarsområden som illustreras i KSA-modellen har framtagits med hjälp av konsumenters faktorer och motiv till att ta samhällsansvar. De faktorer som har identifierats är kunskapsfaktorn, hälsofaktorn, omsorgsfaktorn, tvingande faktorn, ”ta-ställningsfaktorn”, certifieringsfaktorn, självkänslofaktorn, empatifaktorn och inkomstfaktorn. / Corporate Social Responsibility, CSR, is a concept that is gaining more attention in the media as well as by companies. However, the consumer social responsibility has not gained the same attention, even though there exists an interaction between the corporate social responsibility and the consumer social responsibility. Researchers emphasize that there is a shortage of theories on consumer social responsibility, and that there is a need for a definition to drive the CSR debate. The purpose of this thesis report is to define such a definition as well as define a tentative social responsibility model on a consumer level, based on models for social responsibility on a corporate level. The conclusion is based on 15 interviews as well as theories, definitions and models of social responsibility. The areas of responsibilities that have been identified and that are illustrated by our CNSR (consumer social responsibility) model are the enforcing legal responsibility and the two voluntary social responsibility and environmental responsibility. These three areas of responsibility consist of an ethical foundation as well as dimension of sustainability. The social and environmental responsibilities further consist of an economical aspect that show the conditions to take responsibility and philanthropic aspect that show how these responsibilities can be taken. The areas of responsibility in the KSA model have been derived from consumer factors and motives for taking a social responsibility. The factors that have been identified are knowledge factor, health factor, care factor, enforcement factor, "take-a-stand"-factor, certification factor, self-esteem factor, empathy factor and income factor.

Agricultural management practices geared towards reducing nutrient leaching are in focus for the research presented in this thesis. Critical measures for reducing diffuse pollution from the agricultural sector depend on decisions of individual farmers. It is useful to take stock of what different stakeholders are actually doing to reduce nutrient leaching and analyze their reasoning before defining a new administrative process. Stakeholder perceptions about potentials and problems concerning management of agricultural practices are analyzed with a systems approach using various analytical methods, and put in relation to the implementation of EC Water Framework Directive in Sweden. The methods used include surveys, focus group interviews, model comparison, sensitivity analyses and analyses of climate change implications. The results indicate a general positive attitude among stakeholders towards the main characteristics of the newly introduced directive. They also reveal that a move towards a pro-active process was perceived as an additional positive factor for the improvement of water quality, where specific activities and measures are carried out according to planning based on local assessments. The respondents pointed out that a national approach would put necessary pressure on local politicians to define environmental objectives and provide resources to fulfil them. The current findings indicate that decision making for farmers is a complex procedure and that the different factors need to be addressed in order to obtain a change in agricultural practices. Consistent legislation that is clear about power and rights is fundamental for cooperation to function when volunteerism and enthusiasm are absent. Environmental and socio-economic conditions change constantly, and administration has to be flexible to be able to adapt. Having access to and being able to use relevant data is only one important factor for stakeholder involvement. To give farmers the opportunity to further develop production towards reduced nutrient losses, appropriate information provided in all the right arenas is crucial.

One of the largest environmental threats believed to be facing us today is global warming due to the accumulation of green house gases (GHG). The concentrations of GHG in the atmosphere are a result of the net strength of different sinks and sources. Forests, in this context, are of particular interest because of their dual role as both sinks and sources. Most forests are net sinks for CO2 but others, such as drained forests, may be significant sources of both CO2 and N20. Consequently, it is essential to understand the fluxes of GHG between drained forests and the atmosphere in order to obtain accurate estimates of national GHG budgets. The findings reported in this thesis and the accompanying papers are based on dark chamber flux measurements of soil GHG fluxes and modelled annual net primary productions in five drained forest sites and two undrained sites situated on organic soil. Temporal variations in forest floor CO2, release could be explained, to a large extent, by differencies in temperature and groundwater level. The within-site spatial variation in soil GHG fluxes could only be explained to a very small extent by distance to tree stems. Much of the among-site variations in soil CO2 and CH4 release could be caused by differences in the mean annual groundwater table, while N20 emissions were strongly correlated to the carbon-to-nitrogen ratio of soil organic matter. Most poorly drained forested areas are probably net sinks for GHG as the CO2 uptake by trees more than compensates for the soil GHG emissions. However, the total drained forested area in Sweden was estimated to be a net source of GHG. The CO2 release from decomposition of soil organic matter stored before drainage was estimated to be substantial. Corresponding to 15% of the CO2 release from the consumption of fossil fuels. / <p>On the day of the public defence of the doctoral thesis the status of the articles I and II was: Conditionally accepted; article III was: Submitted and articles IV and V was: Manuscript. The title of article III was on the day of the public defence "Can the distribution of trees explain the spatial variation in N2O emissions from boreal forest soils?".</p>