While land is a limited asset the population are becoming more and more urbanized. As a result, the land in the metropolitan areas become very attractive and volume-limited spaces both above and below the land surface, which in daily speech is called three-dimensional real estate, also get its own unique value. Since 2004, it has been possible in Sweden to create three-dimensional properties, but easements for volume-limited facilities has been used in a similar way for a long time. Since the introduction of the possibility of creating properties in three dimensions, easements have still been widely used for that same purpose. The purpose of the study is to see if there is any agreement in how the conditions are suitably tested between three-dimensional real estate formation and easements formed for the same purpose. In this study both quantitative and qualitative methods are used. A study of the suitability test in 112 cadastral dossiers concerning three-dimensional property formation for public utility spaces is presented in table and diagram form in the result. Two easement dossiers for easements formed for volume-bound spaces have been studied and are presented textually in the result. In connection with the presentation of the two acts of easements, the Supreme Court's ruling of 1978, which is the basis for the subway's continued servitude, is also presented. Nine interviews with people working with three-dimensional real estate have also been conducted and are also presented in the results. In the conclusion, the difficulty is found in connecting easements to spaces that are granted with easement. Before the legislation for 3D property formation came in 2004, various creative solutions were used for linked rights. It becomes clear in the conclusion that there is no practice for how the conditions of suitability in the Property Development Act should be tested and that a practice is requested by several cadastral surveyors. / Mark är en begränsad tillgång samtidigt som människan blir mer och mer urbaniserad. Som ett resultat blir marken i våra storstadsområden mycket attraktiv. De volymbegränsade utrymmena både över och under jordytan, det som i dagligt tal kallas tredimensionella fastigheter får därmed sitt eget unika värde. Sedan 2004 har det varit möjligt att i Sverige skapa tredimensionella fastigheter. Servitut för volymmässigt avgränsade anläggningar har använts på liknande sätt under lång tid. Sedan införandet av möjligheten att göra förrättningar i tre dimensioner så har servitut använts i stor utsträckning för samma ändamål. Syftet med studien är att se om det finns någon överensstämmelse i hur lämplighetsbedömning sker vid tredimensionell fastighetsbildning och servitut bildade för samma ändamål. I denna studie används både kvantitativa och kvalitativa metoder. En studie av lämplighetsprövningen i 112 förrättningsakter, avseende tredimensionell fastighetsbildning för allmännyttiga utrymmen presenteras i tabell- och diagramform i resultatet. Två servitutakter för servitut bildade för volymbundna utrymmen har studerats och presenteras textmässigt i resultatet. I anslutning till presentationen av servitutakterna presenteras också högsta domstolens dom från 1978, som ligger till grund för att tunnelbanan fortsätter att vara servitut i stockholmsregionen. Ett antal intervjuer med personer som arbetar med tredimensionell fastighetsbildning har också genomförts och presenteras i resultaten. I slutsatsen konstateras svårigheten med att koppla servitut till utrymmen som redan är upplåtna med servitut. Innan lagstiftningen för tredimensionell fastighetsbildning kom 2004, så har olika kreativa lösningar använts för kopplade rättigheter. Det blir tydligt i slutsatsen att det inte finns någon praxis för hur lämplighetsvillkoren i fastighetsbildningslagen ska prövas och att en praxis efterfrågas av flera förrättningslantmätare. / <p>På grund av Corona pandemin så hölls presentationen online.</p>

No description available.

The spatial categorisations of urban and rural are still used in academia, lay terminology and policy formation in spite of a postmodern obsession with the deconstruction of binaries. Hitherto, the urban rural dichotomy has been exposed to little scrutiny, and the critiques that have been made come from the epistemological standpoint of total urbanisation which assumes the rural will be effaced by a perennial urban sprawl. The rural urban dichotomy is a derivative of the larger ideological dualism of nature and society and it has long been postulated, particularly from the standpoint of political ecology, that in the Anthropocene, nature does not exist beyond human influence. This would, in theory, support the theory that rural space is becoming effaced. Previous studies have, however, demonstrated that this subjugation of the rural to the urban works to stigmatise rural populations and engender disenfranchisement that has led to a resurgence in far-right nationalism across much of Europe. This subjugation has been enforced through  this very urban norm in which both technocrats and academics favour the urban as a field for policy formation and research. When attempting to define the urban and the rural, it was found that the terms (a) are confused and confusing, evading any useful definition; (b) perpetuate a false neutrality that assumes a linear progression from rural to urban and (c) fail to recognise the complexities of space which resists binary distinctions. As such, I used Lefebvre’s spatial trifecta which suggests space is produced by three complimentary and contradictory processes: of perceived space (the material space of what we can actually see and touch, altered by seemingly banal everyday practices), conceived space (the (re)representations of space that are circulated by planners and technocrats) and lived space (the affectual space of emotion, memory and meanings) in order to think through the problems of the binary.  As such, this thesis aimed to explore whether the urban and the rural still function as legitimate spatial categories and, in doing so, used an emplaced, embodied and mobile exploration of five case studies within Stockholms län in order to explore the phenomena. This was appropriate as it mirrored the affectual potential believed to be induced through rural and natural landscapes. Indeed, by developing a methodology that can better account for lived space, we can attempt to dislodge perceived and conceived spaces as the more easily accessible conceptual framework for thinking through space. The findings showed that there were many different species of urban and rural spaces, many spaces that were both urban and rural and many that were neither. Indeed, an acquiescence of purportedly rural and urban features within purportedly urban spaces, and vice versa, was the most telling result in terms of disrupting the idea that the urban and rural are stable but antipodal spatial categories. I also found the rural to be a coterminous process that produces space with and against urban landscapes, and thus should not be subjugated.

I uppsatsen utreds huruvida bestämmelsen som stadgas i 41 kap. 2 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) (SFL) är förenlig med den skatterättsliga legalitetsprincipen. Bestämmelsen reglerar både tredjemansrevision och generell tredjemansrevision. Vid en generell tredjemansrevision inhämtas en större mängd uppgifter om några andra skattskyldiga från tredje man. Det är en kontrollform som avser en förberedande åtgärd inför kontrollaktion. Om särskilda skäl föreligger kan Skatteverket (SKV) i revisionsbeslutet utesluta att lämna uppgifter om person eller rättshandling som kontrollen avser. Utifrån gällande rätt fastställs förutsättningarna för att inleda en sådan kontroll. Innan tredjemansrevision avskaffades år 1993 hade generell tredjemansrevision en egen bestämmelse. När det år 1997 återinfördes ingår både den generella tredjemansrevision samt tredjemansrevision numera i en gemensam bestämmelse. Det har därav gjorts en utredning på huruvida det framgår av bestämmelsen att det ska finnas en bestämd skattskyldig för att ett sådant beslut ska vara lagligen grundat. Uppsatsens allmänna del inleds med ett kapitel om beskrivning av rättssäkerhet. Legalitetsprincipen förekommer främst inom straffrätt På grund av att beskattning uppvisar likheter med bestraffning är denna princip även fundamental inom skatterätt. Beskattningen ska därav underkastas samma rättssäkerhetskrav som bestraffning. Proportionalitetsprincipen är en annan princip som är ett skydd till förmån för den enskilde. Principen ska reglera att ett beslut som omfattar intrång i den enskildes integritet ska stå i proportion till beslutets ändamål. I svensk rätt finns både legalitetsprincipen och proportionalitetsprincipen kodifierad i bl.a. Regeringsformen (1974:152) (RF). Den sistnämnda principen finns även intagen i SFL i syfte att belysa att principen gäller vid alla former av beslut som genomförs utifrån denna lag. För att en tredjemansrevision ska få genomföras måste ändamålet vara att kontrollera att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts fullständigt och riktigt samt att kontrollen avser någon annan. Det måste vidare föreligga en anledning att anta att tredje man har uppgifter som är av betydelse om den som kontrollen avser. Utifrån de material som finns intagna i denna uppsats konstateras att bestämmelsens utformning anses vara delvis förenlig med legalitetsprincipens föreskriftskrav men däremot inte principens bestämdhetskrav. Ett revisionsbeslut är inte överklagbart. Den enskildes rätt att motsätta sig revisionsbeslutet är därav begränsad eftersom en skatterevision är utformad utifrån att den ska ske i samverkan med reviderade. De grundläggande fri- och rättigheterna som finns stadgad i både RF och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (EKMR), som ska garantera den enskildes skydd mot godtyckliga ingrepp från staten, införlivas först när en skatterevision övergår till en tvångsåtgärd, d.v.s. när bevissäkring tillgrips. Slutsatsen i denna uppsats är således att det borde finnas utrymme för att stärka den enskildes rättssäkerhet genom att tillerkänna denna besvärsrätt i samband med beslut om generell tredjemansrevision.

No description available.

No description available.

No description available.

Capital markets are effective allocators of resources and are thus vital to a society’s economic growth. Capital markets in the European Union and the United States are widely regarded as efficient. This means that whenever information about an issuer is made public, the price of the securities associated with the issuer adjusts to reflect this new information. Market efficiency is a core tenet in securities markets regulation that justifies mandatory disclosure regimes.  In the European Union, issuers are prompted to disclose inside information as soon as it arises. However, whether inside information is at hand is in some sense a subjective assessment, which is why the European disclosure model is regarded as continuous – issuers at all times have to determine whether inside information is at hand. Meanwhile, the American system requires disclosure to be made on an ad hoc basis – the duty to disclose information arises when predetermined events materialise. As opposed to quarterly or yearly reports, these events are non-periodic. The respective disclosure philosophies have implications for issuer costs as well as investors in terms of market efficiency.  Given that both the European and American capital markets function well, at least prima facie, what are the practical advantages and disadvantages of the respective philosophies? This thesis lays out the legal pretext for both perspectives, the current regulations in place, and then compares them. The aim is to understand what the two legal systems have in common, what they do differently, and subsequently to analyse what this means in a bigger context, compared with the stated aims of the respective legislations.

Den del av transaktionsprocessen där köparen ska undersöka fastigheten är en viktig del i överlåtelsen. Detta eftersom det är då köparen får reda på mer om fastigheten denne står i befattning att köpa. Dock finns det ingen skyldighet för köparen att undersöka fastigheten, utan det handlar om en ansvarsfördelning, där köparen ansvarar för det den borde kunnat upptäcka. I och med att det på dagens fastighetsmarknad sker snabba affärer kan det innebära att undersökningsplikten faller mellan stolarna och köparen inte hinner med att undersöka fastigheten.  Syftet med arbetet var att studera ifall jordabalkens transaktionsprocess skilde sig från hur transaktionsprocessen går till i praktiken. Detta undersöktes med hjälp av två frågor gällande hur undersökningsplikten och felreglerna förhåller sig till dagens snabba affärer samt hur undersökningsplikten påverkas av detta. För att få ett svar på frågeställningarna användes en rättsdogmatisk metod och en rättsanalytisk metod. Där olika rättskällor studerades och andra källor som går utanför rättskälleläran.  Arbetet kom fram till att jordabalken inte föreskriver hur en transaktionsprocess ska gå till. På grund av köparens undersökningsplikt förutsätter lagen att köparen har tid att undersöka fastigheten. I och med att det sker snabba affärer på dagens fastighetsmarknad medför detta att det inte alltid finns tid att förhålla sig till undersökningsplikten. Ytterligare kom arbetet fram till att det används olika typer av metoder på dagens marknad, såsom besiktningar och förbesiktningar. Dessa påverkar köparens undersökningsplikt då den utökas. Därför kom arbetet fram till att transaktionsprocessen inte alltid går till på det sätt som lagen förutsätter, alltså att det finns en annan transaktionsprocess i praktiken. / The part of the transaction process where the buyer must examine the property is an important part of the transfer, as this is when the buyer finds out more about the property he seeks to purchase. However, there is no obligation for the buyer to investigate the property but rather a division of responsibilities. Therefore, he is responsible for what he should have been able to discover. Since today's real estate market is a fast business, this may mean that the duty to inspect is neglected.  The purpose of this paper was to study whether the Swedish Land and Cadastral Legislation transaction process differed from how the transaction process takes place in practice. To do this two questions were formulated regarding how the duty to investigate and the defect liability rules relate to today's quick business and how the duty to investigate is affected by this. To get an answer to the questions, a legal dogmatic method and a legal analytical method were used,where various sources of law were studied and other sources that go beyond the doctrine of legal sources. The work concluded that the Swedish Land Code does not prescribe how a transaction process should take place, but due to the buyer's duty to inspect, the law presupposes that the buyer has time to inspect the property. Therefore, the work concluded that the transaction process in practice differs from the law. This is because the market of today is based on fast transactions meaning that there is not always time to fulfill the duty to investigate in the same way as the law presupposes. In addition, the work concluded that different types of methods are used in today's market, such as inspections and pre-inspections that affect and extends the duty to inspect. Since there is fast business, it can not always be guaranteed that the transaction process takes place in the way required by law, with special reason due to both lack of time and perhaps even knowledge. Furthermore, the need for assistance from inspectors and other added services is perhaps driven by the fast paced market and the lack of knowledgement for the common buyer.

Det primära syftet med denna studie har varit att uppmärksamma hur sittande politiker på olika nivåer ser på segregation, nämligen orsaker, konsekvenser och lösningar. Två teorier som handlar om preferenser hos majoritetsbefolkning står i centrum, dessa är så kallade flight-och avoidance-teorier som säger att en etnisk majoritet flyttar ut/undviker att flytta in i multietniskaområden. För att gå på djupet och besvara frågor utförligt har semi-strukturerade intervjuer med sittande politiker genomförts i syfte att erhålla gruppens syn på utbredning av segregation i Sverige. Intervjuer har kompletterats med innehållsanalys av två policydokument för att uppmärksamma hur fenomenet framställs av myndigheter. Trots att respondenter lägger vikt vid socioekonomiska förhållanden hos olika grupper i syfte att förklara orsaker och konsekvenser av segregationen får teorin om avoidance-beteende stöd. Resultatet visar även att flight-beteende inte är lika relevant nuförtiden, dock har den observerats av vissa politiker under 1990-talet, i stället är det huvudsakligen avoidance-beteende som leder till att segregation består.