This study analyses the marketing communication of Systembolaget. The material is the organization's last three tv-commercials. The aim of the study is to problematize the marketing communication of Systembolaget since it is a non-profit organization owned by the government. The organization exists to keep the alcohol consumption in control and to reduce the alcohol-related problems in society. The three latest tv-commercials of Systembolaget are analyzed through a multimodal critical discourse analysis as both theory and method. The language is critically reviewed through relevant tools. In MCDA the language includes both the expressions in writing and verbal, and also visual signs. The material is divided in three themes: alcohol as something exclusive, alcohol as something humorous and the contra wise language of Systembolaget. A study of this phenomenon helps to clarify how Systembolaget can be marketed even though the organization has no purpose to make financial profit. The study also describes how the two research fields marketing communication and strategic communication are connected. The results show how the social responsibility by the government does not show clearly at the same time as humor is used to catch the attention of the public. / I den här studien analyseras Systembolagets marknadskommunikation. Materialet är organisationens tre senaste reklamfilmer. Studien syftar till att problematisera Systembolagets marknadskommunikation då de är en icke vinstdrivande organisation och ägs av staten. Organisationen finns till för att hålla alkoholkonsumtionen under kontroll och därmed minska de alkoholrelaterade problemen i samhället. Systembolagets tre senaste reklamfilmer analyseras. Detta sker med hjälp av multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) som både teori och metod. Språket granskas kritisk med hjälp av relevanta analysverktyg. I MCDA innefattar språk både det som uttrycks skriftligt och verbalt samt visuella tecken. Materialet delas in i tre teman: alkohol som något exklusivt, alkohol som något humoristiskt och Systembolagets tvärtomspråk. En studie av Systembolagets marknadskommunikation bringar klarhet i hur Systembolaget kan marknadsföras trots att organisationen inte har till syfte att gå med ekonomisk vinst. Vidare i studien beskrivs det hur de två forskningsfälten marknadskommunikation och strategisk kommunikation hör samman. Resultatet av studien visar hur Systembolagets samhällsansvar av staten inte framgår på ett tydligt sätt samtidigt som humor används för att fånga publikens uppmärksamhet.

Problem: The increased environmental awareness among people as well as businesses has led to the development of new concepts such as sustainable development and environ-mental marketing. One way of practising environmental marketing, which is based on the three principles social responsibility, holism and sustainability, is to use eco-labels on prod-ucts and services. Many companies see the usage of eco-labels as a means to gain competi-tive advantage. The number of eco-labelled products and services constantly increases, but does it mean that the number of companies practising corporate social responsibility also increases? The thesis strives to find out how a company through the usage of eco-labels contributes to a sustainable society by practising environmental marketing and thus social responsibility. The more specific purpose of this thesis is to: Explore the relationship between the usage of eco-labels on products and services and the implementation of corporate social responsibility (CSR) within three different companies. Method: A qualitative research approach was applied. Data was collected through six semi-structured interviews with the responsible of environmental/sustainability questions of three different companies (Scandic, Arla Foods and JC) and with the representatives within information/PR from two third party organisations (the Nordic Swan and KRAV). Results: We have drawn the conclusion that in order to have CSR incorporated within the organisation of the company, there is a need to have a balance between the different di-mensions (economic, environmental and social) of the company. The company also needs to take responsibilities that go beyond economic, legal, and ethical responsibilities. Scandic and Arla Foods have CSR fully incorporated within their organisations. JC have an imbal-ance between the different dimensions and have therefore not fully incorporated CSR. When it comes to the relationship between the eco-label and CSR, we can conclude that for the explored companies the relationship is dependent on the environmental philosophy and the environmental culture of the company having the eco-label. Scandic and Arla Foods have strong environmental cultures and their eco-labellings are seen as being the output of their CSR. JC do not have such a strong environmental culture and their eco-labelling is seen as the input of CSR. Third party organisations play an important role for CSR within the explored companies, both for the development and for the continuous im-provements of CSR. Third party organisations emphasise the development of CSR when the eco-label is seen as being the input of CSR, as in the case of JC. When the eco-label is seen as the outcome, as for Scandic and Arla Foods, the third party organisations help the companies to make continuous improvements. / Problem: Den ökade medvetenheten hos människor såväl som hos företag när det kom-mer till miljöfrågor har bidragit till att nya koncept som till exempel hållbar utveckling och grön marknadsföring har uppkommit. Grön marknadsföring bygger på de tre principerna: socialt ansvarstagande, holism och hållbarhet. Ett sätt att tillämpa grön marknadsföring är att använda miljömärkningar på varor och tjänster. Användandet av miljömärkningar ses som en konkurrensfördel av många företag och antalet miljömärkta varor och tjänster ökar konstant. Betyder detta att även antalet företag som tar ett samhällsansvar ökar? Denna uppsats söker ta reda på hur ett företag med hjälp av miljömärkningar bidrar till ett hållbart samhälle genom tillämpning av grön marknadsföring och därmed också socialt ansvarsta-gande. Det mer specifika syftet med den här uppsatsen är att: Undersöka förhållandet mellan användandet av miljömärkningar på varor och tjänster och tillämpningen av företagens samhällsansvar (CSR) i tre olika företag. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod tillämpades. Data samlades in genom sex styck-en semistrukturerade intervjuer med de ansvariga inom miljö- och hållbarhetsfrågor på tre olika företag (Scandic, Arla Foods och JC) och med informatörerna från två tredjeparts or-ganisationer (Svanen och KRAV). Resultat: Vi har kommit till slutsatsen att det måste finnas en balans mellan de olika di-mensionerna (ekonomiska, sociala och miljö) inom företaget för att CSR ska vara inkorpo-rerat i dess organisation. Företaget måste också ta ett ansvar utöver de ekonomiska, lagliga och etiska ansvar som företag har. Scandic och Arla Foods har fullt ut inkorporerat CSR i sina organisationer. JC har en obalans mellan de olika dimensionerna och har därför inte fullt ut inkorporerat CSR. När det kommer till förhållandet mellan miljömärkningen och CSR hos de undersökta företagen, har vi dragit slutsatsen att detta förhållande är beroende på miljöfilosofin och miljökulturen hos företaget som har miljömärkningen. Scandic och Arla Foods har starka miljökulturer och deras miljömärkningar ses som ett resultat av deras CSR. JC har inte någon stark miljökultur och deras miljömärkning ses som ett bidrag till CSR. Tredje parts organisationer spelar en viktig roll både för utvecklandet och för det kontinuerliga förbättrandet av CSR inom de undersökta företagen. När miljömärkningen ses som ett bidrag till CSR, som i fallet med JC, fokuseras tredje parts organisationers infly-tande på utvecklandet av CSR. När miljömärkningen ses som ett resultat av CSR, som hos Scandic och Arla Foods, hjälper tredje parts organisationer företagen att göra kontinuerliga förbättringar.

The environmental situation is becoming increasingly critical. The energy sector and other industries have a big impact on our climate and the public is raising their voice for companies to admit their responsibility towards the environment and society. Companies engage in corporate social responsibility (CSR) and happily disclose their responsible performance in annual reports. But what messages are they conveying in their CSR-reporting, and what attitudes towards CSR can be found underneath the explicit content?  The aim of this study is to discover which discourses exist in CSR-reports from Swedish energy companies, and how these discourses operate. Based on a social constructionist perspective a discourse analysis derived from the discourse theory of Laclau and Mouffe was selected to meet this certain aim.  The result of the discourse analysis showed that three different discourses figure in the CSR-reports of the Swedish energy sector. These were a responsibility discourse, an economic discourse and a discourse on development. The discourses found were not mutually exclusive rather than complementing each other to enclose the whole concept of CSR as depicted in the reports examined. As a final point this study confirms the idea of CSR as a socially constructed phenomenon. / Tillståndet för vårt klimat blir alltmer kritiskt. Energibranschen och andra industrier står för stor miljöpåverkan och allt fler röster höjs för att företagen ska ta sitt ansvar gentemot miljö och samhälle. Företag engagerar sig i corporate social responsibility (CSR), på svenska företags samhällsansvar, och talar gärna om sina ansvarsfulla satsningar i årliga rapporter. Men vad säger de egentligen i rapporterna och vad är det för syn på CSR de förmedlar?  Studiens syfte är att undersöka vilka diskurser som förekommer i svenska energibolags CSR-rapporter, och hur dessa diskurser fungerar. Med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv valdes en diskursanalys utvecklad från Laclau och Mouffes diskursteori som undersökningsmetod.  Resultatet visade att CSR-rapporter i den svenska energibranschen innehåller tre övergripande diskurser: en ansvarsdiskurs, en ekonomisk diskurs och en utvecklingsdiskurs. De övergripande diskurserna var inte ömsesidigt uteslutande utan kompletterade varandra för att tillsammans omfatta hela CSR-begreppet som det förmedlades i de undersökta rapporterna. Studien bekräftar slutligen idén om CSR som ett social konstruerat fenomen.

Abstract   Authors:                           Emmy Davidsson and Fredrik Doohan Pehrman Title:                                  What’s on TV tonight? Swedish title:                  Vad är det på tv ikväll? Level:                                BA Thesis in Media and Communication Studies Language:                                             Swedish Number of pages:          53   Aim: The purpose of this study is to chart and explain Swedish high school students’ TV viewing and their attitude towards the TV medium. The aim is also to discuss the students’ views on news and citizenship. The purpose is also to, through the term habitus, explore how the background of a person reflects on their choice of TV content, in what way they watch television and on their purpose of TV viewing. What similarities and differences can we discover in different groups’ TV viewing and attitude towards the TV medium and how can these similarities and differences be explained? Method: The used method is a qualitative method of investigation, divided in three parts. The first part is a TV diary, in which the respondents document different aspects of their TV viewing during a week. The second part of the method is focus groups and the last part is a survey concerning the background environment of the respondents.   Main result: In our study we have determined that Swedish high school students still, in some aspects, watch television in a traditional manner. They mainly watch entertaining content, but the varieties of entertainment vary depending on habitus, especially gender. We have also discovered that TV viewing is fragmented, but also formalized depending on which level; general, group or individual level, we choose to study. The main aspect of habitus that influence the behavior concerning TV viewing is gender, but also other aspects of habitus, for example education and place to live. We have studied a rather homogenous group of students, which result in differences in attitude towards the TV medium, mostly based on gender. However, we have also discovered subtleties in attitude between the different groups of respondents depending on lifestyle and taste. The results concerning TV use and attitude towards television can not alone determine if Swedish high school students are enlightened members of society or not. However, through habitus and the influence of parenthood and schooling, the students gain opportunities to create habits and a behavior surrounding news consumption that will make them take their social responsibility later in life. Program:                          The Program for Information and Communication Studies Location:                          Linnaeus University, Växjö Period:                              March – May 2012 Assessor:                        Magnus Eriksson Examinor:                        Malin Hjorth   Keywords:                       media use · TV · TV viewing · habitus · capital · identity · taste ·                           lifestyle · social responsibility · individualization · fragmentation

This essay is a qualitative study of the Swedish joint-stock company Svenska Spel AB’s television commercial from 2008. The commercial is called “Spela lagom - When I grow up”, and is meant to serve as an informational commercial about being underaged in situations regarding gambling. Using semiotics and rhetoric’s, we are analyzing how elements seen in the commerical affects the rhetorical situation the clip is bound to; how the marketing is done to enhance Svenska Spel’s brand; and what strategies are used to make sure the public service announcements regarding persons involved with underage gambling gets acceptance. The results show that arguments using pathos and ethos are used widely in this commercial, to enhance the feeling of responsibility from Svenska Spel. Another conclusion drawn is that the context, together with visual language known to the underaged, makes this commercial fit that target group. The company integrates with the theory of Corporate Social Responsibility (CSR) and by this commercial they show the viewer’s their ideology about the importance of responsibility.

Bakgrund: Förutsättningar för företag förändras ständigt. Samtidigt har kunder och anställda fått nya betydelsefulla roller för hur verksamheten utformas och vilka värderingar som företaget arbetar efter. Företagen förväntas i allt högre grad ta ett aktivt samhällsansvar, men satsningarna har hittills varit för kortsiktiga och inte visat på några ekonomiska resultat. Samhällsansvaret bör därför ses ur ett långsiktigt perspektiv och förankras strategiskt i företagets affärsidé. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för att företag ska kunna överföra långsiktigt samhällsansvar till sin affärsidé? Syfte: Att analysera och utvärdera sambandet mellan interna strategier och överensstämmelsen mellan ledning och anställda med avseende på samhällsansvar. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning utifrån en deduktiv ansats. Ett strategiskt urval gjordes vid val av företag samt informanter. Teorier: Relevanta teoriområden i uppsatsen är Corporate Social Responsilibity, Affärsidé, Kunskapsutveckling, Kommunikation, Värdeskapande och Involvering. Empiri: Empirin består av primärdata som samlats in genom djupintervjuer med fallföretagen. Resultat och Slutsats: Vi har kommit fram till att det finns brister i IKEA:s interna strategier och som följd även en icke överensstämmande bild av samhällsansvaret hos ledning och anställda. I fallet med Nudie fanns det välutformade interna strategier och även en stark överensstämmelse. Strategierna som låg till grund för en stark överensstämmelse är kunskapsutveckling, dubbelriktad kommunikation, höginvolverade medarbetare och att företaget arbetar processtyrt för att fånga upp förändringar i omvärlden. / Background: Conditions for companies are constantly changing. At the same time customers and employees have taken on new significant roles in how companies are designed and what values they strive towards. Companies are expected to assume an active social responsibility, but thus far investments have been too short-term and have not delivered results in economic terms. For this reason social responsibility should be seen through a long-term perspective and be firmly established in the business idea. Problem: Which factors are important for companies to be able to incorporate a long-term social responsibility into their business idea? Purpose: To analyze and evaluate the connection between internal strategies and the consensus between management and employees regarding social responsibility. Method: The thesis is based on a qualitative survey and a deductive approach. A strategic selection was made in the choice of companies and informants. Theories: Relevant theories in this paper are Corporate Social Responsibility, Business Idea, Development of Knowledge, Communication, Value Adding and Involvement. Empiric: The empirics consist of primary data collected through depth interviews with the selected companies. Result and Conclusion: Our conclusion is that IKEA's internal strategies are flawed, and consequentially there is a lack of consensus between management and employees. With Nudie there were well-formulated internal strategies and also a high degree of consensus. The strategies that lay the foundation for consensus are development of knowledge, two-way communication, highly involved employees and the company's use of process control to monitor changes in the surrounding world.

<p>Problem: The increased environmental awareness among people as well as businesses has led to the development of new concepts such as sustainable development and environ-mental marketing. One way of practising environmental marketing, which is based on the three principles social responsibility, holism and sustainability, is to use eco-labels on prod-ucts and services. Many companies see the usage of eco-labels as a means to gain competi-tive advantage. The number of eco-labelled products and services constantly increases, but does it mean that the number of companies practising corporate social responsibility also increases? The thesis strives to find out how a company through the usage of eco-labels contributes to a sustainable society by practising environmental marketing and thus social responsibility. The more specific purpose of this thesis is to:</p><p>Explore the relationship between the usage of eco-labels on products and services and the implementation of corporate social responsibility (CSR) within three different companies.</p><p>Method: A qualitative research approach was applied. Data was collected through six semi-structured interviews with the responsible of environmental/sustainability questions of three different companies (Scandic, Arla Foods and JC) and with the representatives within information/PR from two third party organisations (the Nordic Swan and KRAV).</p><p>Results: We have drawn the conclusion that in order to have CSR incorporated within the organisation of the company, there is a need to have a balance between the different di-mensions (economic, environmental and social) of the company. The company also needs to take responsibilities that go beyond economic, legal, and ethical responsibilities. Scandic and Arla Foods have CSR fully incorporated within their organisations. JC have an imbal-ance between the different dimensions and have therefore not fully incorporated CSR. When it comes to the relationship between the eco-label and CSR, we can conclude that for the explored companies the relationship is dependent on the environmental philosophy and the environmental culture of the company having the eco-label. Scandic and Arla Foods have strong environmental cultures and their eco-labellings are seen as being the output of their CSR. JC do not have such a strong environmental culture and their eco-labelling is seen as the input of CSR. Third party organisations play an important role for CSR within the explored companies, both for the development and for the continuous im-provements of CSR. Third party organisations emphasise the development of CSR when the eco-label is seen as being the input of CSR, as in the case of JC. When the eco-label is seen as the outcome, as for Scandic and Arla Foods, the third party organisations help the companies to make continuous improvements.</p> / <p>Problem: Den ökade medvetenheten hos människor såväl som hos företag när det kom-mer till miljöfrågor har bidragit till att nya koncept som till exempel hållbar utveckling och grön marknadsföring har uppkommit. Grön marknadsföring bygger på de tre principerna: socialt ansvarstagande, holism och hållbarhet. Ett sätt att tillämpa grön marknadsföring är att använda miljömärkningar på varor och tjänster. Användandet av miljömärkningar ses som en konkurrensfördel av många företag och antalet miljömärkta varor och tjänster ökar konstant. Betyder detta att även antalet företag som tar ett samhällsansvar ökar? Denna uppsats söker ta reda på hur ett företag med hjälp av miljömärkningar bidrar till ett hållbart samhälle genom tillämpning av grön marknadsföring och därmed också socialt ansvarsta-gande. Det mer specifika syftet med den här uppsatsen är att:</p><p>Undersöka förhållandet mellan användandet av miljömärkningar på varor och tjänster och tillämpningen av företagens samhällsansvar (CSR) i tre olika företag.</p><p>Metod: En kvalitativ undersökningsmetod tillämpades. Data samlades in genom sex styck-en semistrukturerade intervjuer med de ansvariga inom miljö- och hållbarhetsfrågor på tre olika företag (Scandic, Arla Foods och JC) och med informatörerna från två tredjeparts or-ganisationer (Svanen och KRAV).</p><p>Resultat: Vi har kommit till slutsatsen att det måste finnas en balans mellan de olika di-mensionerna (ekonomiska, sociala och miljö) inom företaget för att CSR ska vara inkorpo-rerat i dess organisation. Företaget måste också ta ett ansvar utöver de ekonomiska, lagliga och etiska ansvar som företag har. Scandic och Arla Foods har fullt ut inkorporerat CSR i sina organisationer. JC har en obalans mellan de olika dimensionerna och har därför inte fullt ut inkorporerat CSR. När det kommer till förhållandet mellan miljömärkningen och CSR hos de undersökta företagen, har vi dragit slutsatsen att detta förhållande är beroende på miljöfilosofin och miljökulturen hos företaget som har miljömärkningen. Scandic och Arla Foods har starka miljökulturer och deras miljömärkningar ses som ett resultat av deras CSR. JC har inte någon stark miljökultur och deras miljömärkning ses som ett bidrag till CSR. Tredje parts organisationer spelar en viktig roll både för utvecklandet och för det kontinuerliga förbättrandet av CSR inom de undersökta företagen. När miljömärkningen ses som ett bidrag till CSR, som i fallet med JC, fokuseras tredje parts organisationers infly-tande på utvecklandet av CSR. När miljömärkningen ses som ett resultat av CSR, som hos Scandic och Arla Foods, hjälper tredje parts organisationer företagen att göra kontinuerliga förbättringar.</p>

While sustainability is a common trend in business, the practical challenges companies face when striving towards becoming more sustainable are not thoroughly researched. By applying Porter and Kramer's (2011) theory on Creating Shared Value (CSV) to Swedish SMEs in the fashion industry, the challenges of adopting sustainable practices were identified in the study. Semi-structured interviews were conducted with eight case companies with an ambition to be sustainable. This paper argues that even sustainably-aware companies face complex challenges with activities meant to benefit both society and the company itself. Despite many positive characteristics of SMEs, including more flexibility to adapt to new circumstances and innovative approaches to CSR development (Jenkins, 2009), our research display difficulties with leveraging these characteristics. The study shows that the seven challenges of shared value creation are: investment costs, functionality issues, supplier complexities, supplier control, supplier abilities, managing certifications and cluster control. Moreover, the study has also confirmed Crane et al., (2014) regarding the positioning of CSV as an umbrella construct for loosely related concepts within conscious capitalism.

Studier visar att konsumenter föredrar företag som är ansvarstagande och kan välja att bojkotta företag som inte uppvisar en god hållbarhetsrapportering. Dock visar viss forskning att för mycket rapportering om hållbarhetsarbete kan få negativa konsekvenser, exempelvis ökad skepticism hos intressenterna. Denna studie har fokuserat på hur företag använder begreppen commitment to eller committed to i hållbarhetsrapporter. Studiens syfte var att analysera om medieexponering påverkar användandet av commitment och detta testadesgenom en regressionsanalys. Dessutom syftade studien att analysera om det finns en skillnad i commitment och vad företag committar sig till mellan olika marknadsekonomier. Detta testades genom ett flertal t2-test. Urvalet bestod av hållbarhetsrapporter från 214 företag, varav 88 europeiska och 126 amerikanska som tidigare sammanställts i Centrum för forskning om ekonomiska relationers (CER:s) CSR-databas. Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan medieexponering och commitment samt en skillnad i commitment mellanolika marknadsekonomier. Det fanns en svag signifikant skillnad för commitment beträffande samhällsansvar, men resterande kategorier som studerats uppvisade ingen skillnad. / Studies show that consumers prefer responsible companies and will boycott those who will not present good corporate social responsibility. However, some research show that too much communication about CSR can have negative consequences, e.g. increased scepticism among stakeholders. This study has been focusing on how companies use commitment to or committed to in CSR-reports. The aim of the study was to analyse if media exposure affects the use of commitment and this was tested with a regression analysis. Furthermore, the aim of this study was also to analyse if a difference in commitment existed between marketeconomies and if there were any difference in what those companies are committed to. This was tested with several t-tests. The sample consisted of CSR-reports from 214 companies, of which 88 where European and 126 American. The reports were collected earlier in a database from Centre for research on economic relations (CER). The result showed a positive significant connection between media exposure and commitment and that there was a positive significant difference between difference between market economies. There was a weaksignificant difference in commitment to society between the market economies, but the rest of categories that was studied did not show any difference.

Corporate Social Responsibility (CSR) handlar om hur företag kan ta ansvar för det samhälle som de verkar inom och innefattar såväl miljöansvar som socialt ansvar. Det är ett högaktuellt ämne som diskuterats länge, men som fick fart under 50-talet. Som ett resultat av diskussionen har trycket på att företag ska bedriva ett CSR-arbete ökat från såväl kunderna och konsumenterna som från andra intressenter som påverkas av företagets arbete. För att hantera de ökande förväntningarna kan företag implementera CSR i deras affärsmodell.Syftet med studien är därför att skapa förståelse för hur CSR kan implementeras i ett företags affärsmodell. För att uppfylla syftet har en kvalitativ studie utförts. Den empiriska datan samlades in genom telefonintervjuer hos ett företag som ligger i framkant med sitt CSR-arbete. Den teoretiska referensramen syftar till att skapa förståelse för de aspekter av CSR som är särskilt relevanta för ett företags affärsmodell. Den teoretiska referensramen täcker miljö- och samhällsansvar, kommunikationsstrategier, CSR-initiativ, intressenter, CSR-kommunikation, konkurrensfördelar samt motivationsfaktorer. För att ett företag ska kunna implementera CSR i sin affärsmodell krävs ett noga genomtänkt arbete inom samtliga delar av företagets affärsmodell. I ingen av affärsmodellens beståndsdelar får CSR-aspekten ignoreras, eftersom CSR-arbetet bör vara integrerat i samtliga delar av affärsmodellen. Detta innebär inte att företaget inte kan välja att lägga mer fokus på specifika delar av affärsmodellen. Företaget bör däremot känna till att det kan uppstå problem om en del av affärsmodellen är alltför bristfällig, eftersom alla delar av affärsmodellen hör ihop. Ett företag bör dessutom ha en god kommunikation med deras intressenter och resten av marknaden, ta ansvar för samhället och miljön, känna till deras konkurrensfördelar och kontinuerligt arbeta med olika CSR-initiativ. / Corporate Social Responsibility (CSR) is about companies and their responsibilities towards the society in which they operate. The term covers societal- as well as environmental responsibilities, which are topics that have been discussed for a long time, especially since the 50’s. As a result of the discussion, consumers, customers and other stakeholders have increased their expectations on corporate responsibilities. To better cope with the increasing expectations, a company can implement CSR into their business model. This led to the purpose of the paper, which is to create an understanding of how CSR can be implemented into a company's business model. To fulfill the purpose, a qualitative research has been conducted. The empirical data was gathered through phone interviews and the interviewed company was chosen for being known for their CSR. The chosen theoretical framework covers aspects that are considered to be connected to the components of a business model. The theoretical framework covers societal- and environmental responsibilities, communication strategies, CSR-initiatives, CSR-communication, competitive advantages and motivational factors. A company needs to dedicate a considerable amount of time into evaluating and deciding on how to implement CSR into each component of their business-model. None of the components of a company's business model can be left out from the CSR work that the company wishes to conduct. If one component is inadequate, the whole company can be affected since all the components are well connected. However, the company can still decide on which parts of the business-model they want to put emphasis on. The company should have a good communication with their stakeholders and the rest of the market, take responsibility for the society and the environment, know their competitive advantages and continuously work with different CSR-initiatives.