Problem formulation: The awareness and importance of Corporate Social Responsibility (CSR) is growing within both corporations and society at large. The corporate progress in sustainable development can be both profitable and essential for the potential to compete globally. The value of sustainability reporting may differ between industries and companies of different sizes. The demands for sustainability reports are expected to increase. By 2010, no previous survey on sustainability reporting practices had been conducted within Swedish corporations.  Purpose: The aim of the current study was to examine sustainability reports within Swedish corporations during 2010 and to compare the findings with preceding surveys to determine differences over time and between corporations. Furthermore, the study seeks to explain the determinants of voluntary sustainability reporting utilising a multi-theoretical framework. Method: This survey includes all 125 Swedish corporations listed at the Stockholm Stock Exchange Large Cap and Mid Cap lists. Data was collected from the corporations annual and sustainability reports. Excel was used to code and analyse the obtained data. Results: The findings demonstrate that sustainability reporting is common practice among Swedish corporations. Taken together, the number of sustainability reports, the development and the presentation format indicates a high sustainability performance in general among the sampled companies. The findings found clear difference between industries and between companies of different sizes. Companies operating in high environmental risk industries as well as larger corporations scored higher on all variables of interest compared to companies operating in low environmental risk industries and smaller sized companies. Factors that have the potential to determine a company´s sustainability development practices were found to be its stakeholders and the type of institution it operates within. Moreover, the demand for legitimacy carries the potential to determine sustainability reporting practices. Companies operating in high environmental risk industries experiences a greater need for legitimacy and large companies has a greater number of stakeholders to consider. The findings indicate that sustainability reporting continues to increase and furthermore that standard practices is becoming increasingly widespread.

<p>I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende på hur de definierar begreppet hållbar utveckling, hur deras förhållningssätt är till hållbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, även kallat samhällsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen är Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien är baserad på intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hållbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hållbar utveckling och pekar på att det finns många olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna från intervjuerna och det studerade materialet är dock att företagen utgår från det grundläggande dokumentet från Brundtlandkommissionen. Däremot skiljer det sig mellan företagen hur man väljer att uttrycka definitionen skriftligt och muntligt, samt hur företagen valt att arbeta efter begreppet. De intervjuade företagen kommer från olika branscheroch därmed är deras hållbarhetsarbete varierande. Studien visar också på att företagen anser sig ha arbetat efter begreppet under en lång tid, det nya är att de mera har samlat arbetet under begreppet hållbar utveckling. En fråga som studien går in på specifikt är den sociala aspekten och företagens samhällsansvar. Att företagen ges mer och mer ansvar är något som framkommer i studien och företagen upplever detta som en svårighet. De undrar var gränsen ska gå, det vill säga hur mycket företagen ska ta på sig av samhällsansvaret. Från vems synvinkel ska begreppet definieras? En fråga som också belyses är om det är självklart att alla i samhället ska ha ”maximalt” ansvar för alla tre grundstenarna i hållbar utveckling, det vill säga miljö, ekonomi och socialt ansvar.”Triple bottom line”konceptet är det som ligger som en grund för många företag idag. Utgångspunkten är att för ett företag ska vara långsiktigt hållbart så måste det vara både finansiellt stabilt, det måste ta hänsyn till samhällets kulturella och sociala värderingar, och det måste reducera sin negativa miljöpåverkan.</p>

Corporate sustainability comes in a variety of shapes and the boundaries defining what can be called sustainability are disputed. This thesis explores the making of sustainability at a medium-sized company in Sweden, in this study called HygieneTech, that actively works with sustainability. Inspired by theories from science and technology studies (STS), the author discusses how different versions of sustainability are created in practices. The study is based on a theoretical approach, actor network theory (ANT), which understands reality as performed rather than observed, and since reality and its objects are enacted differently in diverse situations, reality and objects are considered multiple. Moreover, inspired by Maria Puig de la Bellacasa, “thinking with care” enables the study to tell new stories about how companies work with sustainability. This view of the actors as doing sustainability through care practice in a corporate setting paves the way for a caring analysis, exploring the different versions of sustainability as different matters of care. The enactment of sustainability is studied through participant observation, interviews and document studies. The most frequently enacted versions of sustainability are sustainability as saving resources, sustainability through standards/labels, sustainability as caring for people, and sustainability as a conscious choice. The study shows how some versions of sustainability in one setting can clash, such as when the employees at HygieneTech have to decide between caring for saving resources or caring for labelled products. Even so, in other settings versions of sustainability can be added together and thus enable the employees to care for sustainability both as a marketing device and as a conscious choice. Furthermore, the thesis shows that sustainability is sometimes made absent in relation to other matters of care, such as cleanliness and economy, while in other settings economy and sustainability can be added together. Finally, the thesis shows how sustainability, while enacted in several versions, still can cohere though professional tinkering. / Hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor kan se väldigt olika ut och många gånger uppstår stridigheter kring vad som får kallas hållbart. Denna avhandling studerar hur hållbarhet iscensätts i ett medelstort företag i Sverige som arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor. Företaget är i denna studie anonymiserat och kallas HygieneTech. Genom att använda teorier från studier av teknik och vetenskap (STS) studeras hur olika versioner av hållbarhet skapas i olika praktiker. Studien utgår från ett teoretiskt angreppssätt, aktör-nätverksteori (ANT), som genom en symmetrisk analys studerar såväl materiella som mänskliga aktörer. ANT anser att verkligheten och dess objekt görs snarare än upplevs och eftersom verkligheten iscensätts på olika sätt i olika situationer, är verkligheten och objekten multipla. Genom att studera hållbarhet som omsorgspraktiker, inspirerad av Maria Puig de la Bellacasa, skriv nya typer av historier kring hållarbetsarbete på företag. Att tänka med omsorg (”thinking with care”) ger forskaren möjlighet att istället för att återberätta den traditionellt återkommande historien om företaget som en vinstmaximerande rationell agent, lägga fokus inte bara på rationalitet, utan även affektion. Hur hållbarhet görs i praktiken studeras genom deltagande observationer, intervjuer samt dokumentstudier. Denna avhandling visar på att det finns ett flertal olika versioner av hållbarhet som iscensätts vilka ofta är sammanknutna i varandra. Några av de viktigaste versionerna av hållbarhet i HygieneTech handlar om hållbarhet genom att spara resurser, hållbarhet genom märkningar/standarder, hållbarhet genom omsorg om människor och hållbarhet som ett medvetet val. Vissa av dessa versioner kan adderas samman, men i andra situationer ställs de mot varandra. Studien diskuterar även exempel på när hållbarhet görs osynligt på grund av att andra värden såsom renlighet och ekonomi istället sätts i fokus, samt hur hållbarhet trots sina olika versioner hålls samman.

I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende på hur de definierar begreppet hållbar utveckling, hur deras förhållningssätt är till hållbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, även kallat samhällsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen är Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien är baserad på intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hållbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hållbar utveckling och pekar på att det finns många olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna från intervjuerna och det studerade materialet är dock att företagen utgår från det grundläggande dokumentet från Brundtlandkommissionen. Däremot skiljer det sig mellan företagen hur man väljer att uttrycka definitionen skriftligt och muntligt, samt hur företagen valt att arbeta efter begreppet. De intervjuade företagen kommer från olika branscheroch därmed är deras hållbarhetsarbete varierande. Studien visar också på att företagen anser sig ha arbetat efter begreppet under en lång tid, det nya är att de mera har samlat arbetet under begreppet hållbar utveckling. En fråga som studien går in på specifikt är den sociala aspekten och företagens samhällsansvar. Att företagen ges mer och mer ansvar är något som framkommer i studien och företagen upplever detta som en svårighet. De undrar var gränsen ska gå, det vill säga hur mycket företagen ska ta på sig av samhällsansvaret. Från vems synvinkel ska begreppet definieras? En fråga som också belyses är om det är självklart att alla i samhället ska ha ”maximalt” ansvar för alla tre grundstenarna i hållbar utveckling, det vill säga miljö, ekonomi och socialt ansvar.”Triple bottom line”konceptet är det som ligger som en grund för många företag idag. Utgångspunkten är att för ett företag ska vara långsiktigt hållbart så måste det vara både finansiellt stabilt, det måste ta hänsyn till samhällets kulturella och sociala värderingar, och det måste reducera sin negativa miljöpåverkan.

There is an increasing demand for the private sector to include corporate social responsibility in their business and everyday work. This thesis has studied the corporate responsibility of firms in the Nordic countries (Denmark, Finland, Norway and Sweden), compared with firms in 18 other OECD countries. The results are then analysed by referring to the institutional framework that firms operate in; national and international institutions. In particular, the thesis aims at examining whether there is a distinctive Nordic approach towards CSR. The Nordic countries are argued to operate in a specific national business system, influenced by the welfare state model which also impact firms’ approach towards CSR. Furthermore, the role of multi-stakeholder initiatives (MSIs) is emphasized. National institutions are, due to increased globalization and awareness of global governance gaps, increasingly challenged by international institutions. To address this issue variables are collected from the MSI UN Global Compact (UNGC) Implementation Survey from 2017, the main variable being overall CSR actions the companies take, and more specifically with regard to human rights (HR), labour rights (LR), environment (EN) and anti-corruption (AC). A simple OLS with robust standard errors was performed to define the relationship between the variables. The result show both similarities and differences between the Nordic and OECD companies, but also differences to a larger extent than expected between the Nordic countries. The main contribution of this study is thus to highlight factors that influences companies’ CSR, with possible implications for policy makers as well as managers on a national and international level. Further research should elaborate and expand the CSR actions and compare on a cross-country level instead of a Nordic and OECD level and include companies in other MSIs. / Det finns ett ökat krav på den privata sektorn att inkludera CSR (corporate social responsibility = företags samhällsansvar) i deras verksamhet och dagliga arbete. Detta arbete har studerat de nordiska ländernas (Danmark, Finland, Norge och Sverige) företags hållbarhetsarbete och jämfört med företag i 18 OECD länder. Resultatet är sedan analyserat genom att referera till vilka institutionella ramverk som företag verkar inom; nationella och internationella institutioner. Framförallt, detta arbete har studerat om det finns ett distinkt nordiskt förhållningssätt till CSR. De nordiska länderna är omtalade av att verka i en speciell nationell struktur (national business system), påverkad av välfärdsmodellen och som i sin tur påverkar förtagens förhållningssätt till CSR. Följande, vilken roll multi-stakeholder initiatives (MSIs) har är diskuterat. De nationella institutionerna är i dagenens kontext, med ökad globalisering och medvetenhet om globala problem som kräver globala lösningar, konfronterade med internationella institutioner. För att undersöka detta hämtades variablerna från MSI UN Global Compact (UNGC) Implementation Survey 2017 och huvudvariabeln är CSR aktiviteter inom hela CSR arbetet, men framförallt inom mänskliga rättigheter (human rights, HR), arbetsrättigheter (labour rights, LR), miljö (environment, EN) och anti-korruption (anti-corruption, AC). En vanlig OLS med robust standard errors användes för att bestämma sambandet mellan variablerna. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan de nordiska och OECD länderna, men däremot visar resultatet mer skillnader mellan de nordiska länderna än förväntat. Det viktigaste bidraget med denna studie är att uppmärksamma de faktorer som påverkar företagets CSR, med vidare rekommendationer till beslutsfattare och managers på en nationell och internationell nivå. Fortsatta studier kan utveckla CSR aktiviteterna, jämföra på en nationell nivå istället för på en nordiska och OECD nivå, samt inkludera företag från andra MSIs.

Bakgrund och problem: Sverige är ett av de mest hållbarhets medvetna länderna i världen (Robecosam, 2021) med ett stort antal företag som prioriterar och rapporterar CSR-aktiviteter. Med det i åtanke är CSR ett växande intressant ämne vilket är ett omdiskuterat inom akademisk forskning, framförallt vilken effekt den har för företag som implementerar det. Vi valde att utforska vidare på detta i Sverige i förväntan av att se ett samband med förbättrat ekonomiskt resultat för de företag som engagerar sig i CSR.Syfte och bidrag: Föreliggande studie har syftet att undersöka vilken påverkan corporate social responsibility (CSR) har på corporate financial performance (CFP) hos svenska börsnoterade små- och medelstora företag under år 2019. Det forskningen är tänkt att bidra till är ökad förståelse för CSR och vilken betydelse det har för företag som implementerar det. De som kan dra nytta av den informationen är investerare, forskare och företag.Metod: Det valda metodvalet var multipel linjär regression med 1 oberoende variabel, vilket representerar CSR, och 3 kontrollvariabler. Den oberoende variabeln som användes var ESG. De kontrollvariabler som användes var kapitalstruktur, företagsstorlek och ålder. De valda beroende variabler var Return on equity (ROE), Return on assets (ROA) och Tobins Q vilket representerade finansiell prestation (CFP).Slutsats: Föreliggande studiens slutsats var att metodvalet visade sig vara insignifikant och därför kunde inte syftet visa om CSR påverkar CFP positivt. Det rekommenderas därför att använda andra metodval vid undersökning av CSR-CFP relationen hos små- och medelstora företag (SME) i framtida studier. / Background and problems: Sweden is one of the most sustainability-conscious countries in the world (Robecosam, 2021) with a large number of companies prioritizing and reporting CSR activities. With that in mind, CSR is a growing topic of interest which is debated within academic research, especially the effect it has on companies that implement it. We chose to explore this further in Sweden in the expectation of seeing a connection with improved financial results for the companies that engage in CSR.Purpose and contribution: The purpose of this study is to investigate the impact corporate social responsibility (CSR) has on corporate financial performance (CFP) in Swedish listed SMEs during the year 2019. What the research is intended to contribute to, is increased understanding of CSR and what significance it has for companies that implement it. Those who can benefit from the findings of this research paper are investors, researchers and companies.Method: The choice of method was a multiple linear regression with 1 independent variable, that represented CSR, and 4 control variables. The variables used were ESG as the independent variable. For control variables, capital structure, company size and age were used. The selected dependent variables were return on equity (ROE), return on assets (ROA) and tobin's Q which represented corporate financial performance (CFP).Conclusion: The conclusion of the present study was that the choice of method was found to be insignificant and therefore the aim of showing that CSR affects CFP positively could not be confirmed. It is recommended to use other methodological choices when examining CSR-CFP from small- and medium sized enterprises (SME) in future studies.

Abstract Title: Organic Coffee for a sustainable development in Peru -­‐ A qualitative study on how Peruvian coffee farmers’ development is affected by choosing organic cultivation and certification Seminar date: 2013-­‐05-­‐31 University: Mälardalen University Västerås Institution: School of Business, Society and Engineering Level: Bachelor Thesis in Business Administration Course name: Bachelor Thesis in Business Administration, FÖA 300, 15 ECTS Author: Marcus Brink 1987-­‐05-­‐10 Tutors: Birgitta Schwartz Examiner: Peter Dobers Pages: 145 Attachments: List of interviews, Interview questions to coffee farmers Key words: Sustainable development, organic, coffee, certifications, coffee farmers, small scale farmers, Peru, bachelor, conventional coffee, organic certification, profitability, environment, social entrepreneurship, context, coffee producers Research question: In what way are small-­‐scale coffee farmers in the region of Junín, Peru, able to benefit from “Organic” certifications or conventional coffee cultivation to develop sustainable? Purpose: The purpose of this field study was to get an understanding of how and if organic farming is an adequate solution for sustainable development of small-­‐scale coffee farmers in developing countries or not. Method: This bachelor thesis was done as a field study financed by the Swedish International Development Agency (Sida) under the program of Minor Field Studies provided by the International Programme Office for Education and Training. For the field study a qualitative method has been used to better submit how the people involved understand and interpret their surrounding reality and to get a deep insight in their lives. The nature of the research question and the test subjects provided for a qualitative method rather than a quantitative. Qualitative measuring methods used for primary data gathering were, in-­‐depth interviews, observations, participations, spontaneous conversations, videos and photographs. Secondary sources used include literature, news magazines, public documents, and statistical data provided by organizations, institutions, webpages, and libraries through both Internet and physical form. The theoretical framework that lays a ground for the study has been based upon scholarly journals, scientific studies, scientific articles and other relevant existing research. The data that was gathered were later analyzed by qualitative methods. Conclusion: Small-­‐scale coffee farmers in developing countries are able to benefit from organic certification but it cannot be considered a sustainable development. There’s too little emphasis on the social and economical aspects and too much focus on the environmental factors by the organic certification to make it interesting to many farmers. For a small-­‐scale coffee farmer to benefit from the organic certifications he need to have a very low intense cultivation from the beginning, before becoming certified. The organic certification incurs increased costs for the farmer and is more labor intense while it at the same time provides limited productivity ability and only gives a slightly better price to the farmer for his product. Farmers that grows conventional coffee and have a somewhat managed plantation will not benefit from certifying organic as it would give them the same income or less. The organic growing procedure also prohibits the use of important pesticides as insecticides and herbicides that makes organic farmers further susceptible and sensible for diseases and plagues on their crop. The numerous facts that make organic growing low productive labor intense makes it more motivating for many farmers to chose conventional coffee cultivation instead of organic and working with certification. / Resumen  Titulo: Café Orgánico para un desarrollo sostenible en el Perú – Un estudio cualitativo sobre como el desarrollo de los agricultores peruanos de café es afectado por elegir trabajar con café orgánico y certificaciones Fecha de examen: 2013-05-31 Universidad: Universidad de Mälardalen Facultad: Facultad de Negocios, Sociedad e Ingeniería Nivel: Tesis de licenciatura en Administración de Empresas Nombre de curso: Tesis de licenciatura en Administración de Empresas, FÖA 300, 15 ECTS Autor: Marcus Brink 1987-05-10 Tutor: Birgitta Schwartz Examinador: Peter Dobers Paginas: 145 Adjuntos: Lista de las entrevistas, Preguntas de entrevista para agricultores de café Palabras clave: Desarrollo sostenible, orgánico, café, certificaciones, agricultores de café, agricultores de pequeña escala, Perú, bachiller, café convencional, certificación orgánica, rentabilidad, medio ambiente, empresariado social, contexto, productores de café. Pregunta de investigación: ¿De que manera se pueden beneficiar los productores de café en la región Junín, Perú, con las certificaciones orgánicos o con los cultivo de café convencional para desarrollarse de una manera sostenible? Propósito: El propósito de este estudio fue obtener conocimientos sobre si es y como la agricultura orgánica es una solución adecuada para desarrollo sostenible de pequeños agricultores de café en países de desarrollo o no. Método: Esta tesis de licenciatura se realizó como un estudio de campo financiado por la Agencia Sueca de Desarrollo Internacional (ASDI) bajo el programa de “estudio de campo de menor envergadura” proveído por la Oficina del Programa Internacional de Educación y Formación. Para el estudio de campo un método cualitativo ha sido usado para de una mejor manera presentar como la gente involucrada entiende y interpreta su realidad circundante y para obtener una visión profunda de sus vidas. La naturaleza de la pregunta de investigación y los sujetos dio razones e hizo relevante usar un método cualitativo en vez que un cuantitativo. Métodos cualitativos usados para coleccionar datos primarios eran entrevistas en profundidad, observaciones, participaciones, conversaciones espontáneas, vídeos y fotografías. Las fuentes secundarias utilizadas incluyen literatura, revistas de actualidad, documentos públicos y datos estadísticos de empresas, instituciones, paginas web y bibliotecas a través de internet y de la forma física. El marco teórico que establece una base para el estudio se ha basado en revistas especializadas, estudios científicos, artículos científicos y otras investigaciones de interés al respecto. Después los datos coleccionados han ido analizados con métodos cualitativos. Conclusión: Los agricultores pequeños de café en países en desarrollo pueden beneficiar de la certificación orgánica, pero no se le puede considerar un desarrollo sostenible. Hay poco énfasis en los aspectos sociales y económicos en comparación con los factores ambientales en la certificación orgánica que desmotiva a los agricultores a adaptarlo. Para que un pequeño agricultor se beneficie de la certificación tiene que ser un agricultor con muy baja productividad y falta de manejo adecuado antes de volverse certificado. La certificación orgánica aumenta los gastos o costos para el agricultor, parte de esto por el incrementado de la mano de obra y la capacidad de productividad limitada mientras el café orgánico solo recibe un precio que es un poco mejor que la del café convencional. Agricultores convencionales que tienen una chacra un poco o bien manejado no van a beneficiarse al volverse certificados orgánicos porque les daría el mismo ingreso o menos. El manejo orgánico de café también prohíbe diferentes pesticidas como herbicidas y insecticidas que hacen a los agricultores orgánicos mas susceptibles y vulnerables de enfermedades y plagas en sus cultivos. Los numerosos hechos que hacen que el cultivo orgánico tenga baja productividad y necesita mano de obra intensa y pesada motiva a muchos agricultores a escoger cultivar café convencional en lugar de trabajar con la certificación orgánica.

Title: Better products,   better world, better image: A study on the   interaction of corporate social responsibility, new product development and   brand image in the B2B sector Authors: Soraya Lima Silva &amp; Noora Irina Miettinen Course: Marketing master programme final thesis, 30 ECTS, spring semester 2012,LinnaeusUniversity Keywords: Corporate social responsibility, sustainability, new product development, innovation, B2B brand image, B2B brand perception Purpose: Investigating how customer’s perception of brand image is affected by corporate social responsibility (CSR) and new product development (NPD) in the business-to-business (B2B) sector in the telecommunication and chemical industries. Method: Mixed methods research, cross-sectional research design Interviews with 4 supplier companies Qualitative content analysis on documents of 40 supplier companies Questionnaire to customer companies with 99 responses Findings: CSR and NPD were usually seen as separate and detached activities. Companies integrated CSR into their NPD process mainly for creating sustainable products helping their customers to minimize their impact on the environment without including the societal aspect of CSR. NPD affected the brand image perception in the telecommunication industry to a high degree by improving the perception of the quality of products, and   in the chemical industry to a low degree by motivating the companies to recommend their suppliers. The interaction of CSR and NPD had an effect on the brand image by creating reputation and competitive advantage. Companies that were seen as environmentally responsible were often also seen as technologically advanced. Being perceived as sustainable was very important to the chemical   companies, whereas being perceived as innovative was vital in the telecommunication industry. CSR affected the brand image perception in the chemical industry by enhancing customer satisfaction and reputation, but in the telecommunication industry the CSR of suppliers was important only when the demand for sustainability came from the customers’ own customers / Otsikko: Parempia tuotteita, parempi maailma, parempi imago: Tutkimus yritysten   yhteiskuntavastuun, tuotekehityksen ja brandi-imagon vuorovaikutuksesta   B2B-sektorilla Tekijät: Soraya Lima Silva &amp; Noora Irina Miettinen Ohjaaja: Sarah Philipson Tarkastaja: Sarah Philipson Kurssi: Markkinoinnin maisteriohjelman päätöstyö, 30 opintopistettä, kevätlulukausi 2012, Linnaeus University Hakusanat: Yrityksen yhteiskuntavastuu, kestävä kehitys, tuotekehitys, innovaatio, B2B brandi-imago, B2B brandivaikutelma Tarkoitus: Tutkia miten yritysten yhteiskuntavastuu ja tuotekehitys vaikuttaa asiakkaiden kokemaan brandi-imagoon B2B-sektorilla telekommunikaatio- ja kemianteollisuudessa Metodi: Poikkileikkaava mixed methods -tutkimus 4 toimittajayrityksen haastattelua Laadullinen sisältöanalyysi 40 toimittajayrityksen dokumenteista Kysely asiakasyrityksille, jossa 99 vastausta Löydökset: Yritykset näkivät yhteiskuntavastuun ja tuotekehityksen erillisinä aktiviteetteina. Yritykset integroivat yhteiskuntavastuun osaksi tuotekehitysprosessia lähinnä luodakseen kestävää kehitystä tukevia tuotteita auttaakseen asiakkaita   minimoimaan ympäristöön kohdistuvaa vaikutusta, mutta eivät ottaneet   yhteiskunnallista aspektia huomioon. Tuotekehitys vaikutti suuressa määrin imagokäsitykseen telekommunikaatioalalla parantamalla käsitystä tuotteiden laadusta. Kemianteollisuudessa tuotekehitys vaikutti   vähäisessä määrin motivoimalla yrityksiä suosittelemaan toimittajia. Tuotekehityksen ja yhteiskuntavastuun suhde vaikutti imagoon lisäämällä mainetta ja  kilpailuetua. Yritykset, jotka nähtiin ympäristöystävällisinä, koettiin usein myös teknisesti kehittyneiksi. Kestävän kehityksen imagolla oli keskeinen merkitys kemianteollisuuden   yrityksissä, kun taas miellettävyys innovatiiviseksi oli oleellista   telekommunikaatioalalla. Yhteiskuntavastuu vaikutti imagokäsitykseen kemianteollisuudessa lisäämällä asiakastyytyväisyyttä ja parantamalla mainetta. Telekommunikaatioalan toimittajien yhteiskuntavastuu oli tärkeää vain, jos asiakkaat olivat kiinnostuneita siitä omien asiakkaidensa vaatimuksien motivoimana. / Titulo: Melhores produtos, melhor mundo, mellhor imagem: Um estudo sobre a interaçäo da responsabilidade social coperativa, desenvolvimento de novos produtos  e imagem de marca no setor de de negócios. Autores: Soraya Lima Silva &amp; Noora Irina Miettinen Tutor: Sarah Philipson Examinador: Sarah Philipson Curso: Dissertaçäo final do programa de master em Marketing, 30 ECTS, semester da   primavera de 2012, Linnaeus University Palavras-chave: Responsabilidade social coperativa, desenvolvimento de novos produtos, innovaçäo, imagem de marca no setor de de negócios.  Objetivo: Investigar como a percepçäo de clients sobre a imagem de marca é afetada pela responsabilidade social coperativa (CSR) e o desenvolvimento de novos produtos (NPD), no setor de negócios (B2B). Métodos: Métodos de pesquisa misturados, design de pesquisa com setores interligados Entrevistas com 4 empresas fornecedoras Análise qualitative de documentos de 40 empresas fornecedoras Questionário com 99 clientes de empresas fornecedoras Resultados: CSR e NPD vistos como atividades separadas. Empresas integram CSR nos processos de NPD, especialmente para a criaçäo de produtos   sustentáveis, ajudando assim os clients a minimizarem seus impactos no meio   ambiente sem incluir aspectos sociais de CSR. NPD afeta muito a percepçäo da imagem de marca na indústria de telecomunicaçöes quando melhora a percepçào dequalidade. Na indústria química NPD afeta muito pouco a percepçäo de marca, ajudando somente recomendaçöes. A interaçäo de CSR e NPD afeta a percepçäo de marca criando efeitos   de reputaçäo e vantagem competitiva. Empresas vistas como responsáveis pelo meio ambiente, também säo vistas como tecnologicamente avançadas. Ser visto como sustentável é muito importante   entre empresas químicas, enquanto ser visto como inovador é vital na   indústria de telecomunicaçöes. CSR afeta a percepçäo da imagem de marca na indústria química, reinforçando satisfaçäo do consumidor e reputaçäo, mas em telecominicaçöes, CSR praticados por fornecedores somente é importante quando a demanda de sustenabilidade veem dos consumidores dos clientes.

With global emissions of human activities that drive climate change on the rise, global institutions and authorities are trying to introduce new regulations in the industry, in order to accomplish a significant reduction of carbon emissions. In order for companies to be more effective in reducing carbon emissions, not only from their products but also along their value chains and product portfolios, it is of vital importance to understand and quantify them. Following that need, tools that can measure the carbon footprint of various corporate operations (carbon calculators) have risen in popularity in the latest years. A sector in which companies can significantly improve their environmental impact is their IT equipment portfolio. WeCycle, as developed by Greener Scandinavia AB (partner of this project), is a platform that facilitates reselling of old IT equipment, while aiming to reduce its environmental impacts. This project then, in cooperation with WeCycle, aims to develop a software tool that calculates the environmental benefits (kg of CO2 eq. avoided) when reusing old IT equipment. This can help clients estimate this benefit, while also providing a CSR incentive. The specific methodological steps needed in order to complete the project included literature review concerning the state of e-waste and initiatives to minimize its environmental impacts, guidelines, and procedures related to LCA of IT equipment and various other carbon calculators, developing calculation model and assumptions in order to compile the database, interface design, and finally using and testing the software tool against a real case scenario - case study provided by WeCycle. The results, and design process of the project, were enlightening in the matter of understanding potential benefits of reusing IT equipment, but also in identifying the “hotspot” stages of an electronic device’s lifecycle. Even though variations were noticed depending on the type of the device (e.g. smartphones vs desktop computers), it is evident that the emissions that occur during the production phase are considered of major importance (ranked either 1st or 2nd most important/emission heavy stage), and therefore the benefits of reusing are of a high relative magnitude. All in all, this project resulted in a useful tool for WeCycle to measure the benefits of their practices, as well as for any user or company that would like to measure the carbon emissions that can be avoided when they give their old IT equipment up for resell. Hopefully, by easily quantifying these benefits, this tool can motivate both a behavioral change in the industry, as well as researchers to expand it in order to cover all sectors of the industry and everyday life. / När globala utsläpp av mänskliga aktiviteter stiger, försöker globala institutioner och myndigheter att införa nya regler för att minska koldioxidutsläppen. För att företagen ska vara mer effektiva när det gäller minskade koldioxidutsläpp, inte bara från sina produkter men också med sina värdekedjor och produktportföljer, är det viktigt att förstå och kvantifiera dem. För att uppnå detta, har verktyg som kan mäta koldioxidavtrycket av olika företagsverksamheter (kolkalkylatorer) ökat i popularitet de senaste åren. En sektor i vilken företag kan förbättra sin miljöpåverkan är deras IT-utrustning. WeCycle, ett projekt som utvecklats av Greener Scandinavia AB (partner för detta projekt), är en plattform som underlättar återförsäljning av gammal IT-utrustning medan den siktar på att minska miljöpåverkan. Projektet, i samarbete med WeCycle, syftar till att utveckla ett mjukvaruverktyg som beräknar miljöfördelar (kg CO2-ekv.) vid återanvändning av gammal IT-utrustning. Detta kan hjälpa kunder att uppskatta denna fördel, samtidigt som de ger ett CSR-incitament. Projektets resultat var till hjälp för att förstå de potentiella fördelarna med att återanvända IT-utrustning, men också för att identifiera "hotspot" -stadierna i en elektronisk apparats livscykel. Även om det märktes variationer beroende på enhetens typ (t.ex. smartphones jämfört med stationära datorer) är det uppenbart att utsläpp som uppstår under produktionsfasen är av stor betydelse (rankad antingen viktigaste eller näst viktigaste fasen) och därför ger återanvändning relativt stor miljönytta. Förhoppningsvis, genom att kvantifiera dessa fördelar med ett lättanvänt verktyg, kan detta projekt motivera både en beteendemässig förändring i branschen och forskare att vidareutveckla verktyget till att omfatta alla industrisektorer och hushållens konsumtion.