Denna uppsats behandlar hur olika lärare på gymnasiet undervisar i ämnet samhällskunskap. I undersökningen har en komparativ intervjustudie genomförts med lärare på kommunala gymnasieskolor, gymnasiefriskolor och kommunala gymnasiefriskolor. Utifrån dessa lärarintervjuer studeras såväl likheter som variationer i olika undervisningssätt och pedagogiskt synsätt och hur de lägger upp sin undervisning i ämnet samhällskunskap. Har också tolkat de olika synsätt och arbetssätt som framkommer i intervjuerna med hänvisning till relevanta bakomliggande sammanhang, framförallt de olika skolformernas betydelse. Lärarnas könstillhörighet beaktas även i analysen. Då det studeras om det finns skillnader i hur kvinnliga och manliga lärare undervisar? Resultaten från intervjustudien diskuteras vidare ur ett sociologiskt perspektiv som gör det möjligt att problematisera vilka konsekvenser olika pedagogiker och undervisningsformer får i mötet med elever från olika sociala bakgrunder och sammanhang. Undersökningen har visat bland annat att lärare på kommunala gymnasiefriskolor och kommunala gymnasieskolor har betydligt mer personligt utrymme att påverka sin egen undervisning. Eleverna har även större inflytande över sin utbildning på dessa skolor än de elever som studerar på friskolor, som har ett mer toppstyrt upplägg. Ser även att det finns skillnader mellan de olika skolorna med användandet av teknik och studiebesök. Friskolorna har i motsats till den kommunala friskolan och kommunala skolornas lokaler som är betydligt mer anpassade för arbetet som bedrivs i dagens skola.

Students in senior high school, between the ages 16-19, differ a lot depending on the program that they choose. Especially between the programs that are occupationally oriented and those that are preparing for ensuing studies. The teachers are to adjust the course to fit the group of students in the class.The purpose of this paper is to take a closer look at the content in the politics/civics course A. The goals for the course are quite wide and opens up for interpretation. The teachers have the possibility to change the content to fit the group of students they teach. I’m interested to see if the content differs between the program types. I have interviewed three teachers and looked at a schools program- and course documents. The results show that there are no significant differences in the course content. The method of using content from the different programs to approach the student’s interest and give connections between the course politics/civics and the program is used in a small scale. It is mainly in the method that there are differences, the content is the same. To create good presumptions for learning the teachers try to engage the students in forming the course. They work a lot with the relations in the classroom to make the students feel comfortable and at ease. / Utgångspunkten är att eleverna på gymnasieprogrammen skiljer sig åt, särskilt mellan yrkes- och studieförberedande program och att lärarna ska anpassa undervisningen efter elevernas förmåga och intresse. Mitt syfte är att undersöka innehållet i samhällskunskap A och hur det används. Målen för kursen är väldigt öppna och kan därför uppfyllas på många sätt. Jag undrar om det utnyttjas av lärare som en anpassning till elevgruppens behov. Jag har intervjuat tre lärare i samhällskunskap och även tittat på skolans program- och kursbeskrivningar. Resultaten visar att innehållet i kursen inte förändras nämnvärt beroende på program. Infärgning används men bara för exemplifiering, momenten är desamma. Det är i arbetssättet som skillnaderna finns. För att skapa bra förutsättningar för lärande försöker lärarna få elevernas att vara delaktiga i utformningen av kursen. De arbetar också mycket med relationerna i klassrummet för att eleverna ska känna sig trygga och trivas.

Denna studie undersöker vilka miljödiskurser, sätt att tala om och förstå, miljöproblematik som finns i läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet. Syftet är att undersöka detta och sätta det i relation till läroplanen Lpf94. Detta inbegriper att undersöka den diskursordning som läromedlen skapar, vilket är summan av de miljöproblematiksdiskurserna vilka finns i läroböckerna. De läroböcker som undersökts är Zigma ABC, Reflex ABC, Samhälle.nu BC, Forum ABC, Nya Millennium ABC och Exposé AB. Undersökningen har skett genom en diskursanalys baserad på Norman Faircloughs Critical Discourse Analysis och John S. Dryzeks miljöproblematiksdiskurser. Genom att undersöka förekomsten av diskursernas grundbeståndsdelar i läroböckerna har fem stycken diskurser påträffats. Dessa är administrativ pragmatism, grön medvetenhet, prometheanism, survivalism och hållbar utveckling. Hållbar utveckling är den vanligast förekommande diskursen och utgör den främsta diskursen i fyra av sex läromedel. Survivalism är den näst vanligaste och förekommer i tre stycken läroböcker. Diskursordningen är relativt stor då flera olika diskurser återfinns i läroböckerna och varierar mellan en och tre stycken diskurser per lärobok. I Lpf94 hittades enbart diskursen hållbar utveckling. Studien tolkar hållbar utveckling som en officiell miljöproblematiksdiskurs vilken i läromedlen möter de övriga inofficiella miljöproblematiksdiskurserna.

Denna studie söker ta reda på på vilket sätt den ekonoiska tillväxten presenteras i läroböcker i Samhällskunskap A för gymnasiet. Frågeställningarna är: Vilka olika infallsvinklar ges begreppet ekonomisk tillväxt i de studerade läroböckerna för samhällskunskap A ?och Problematiserar eller problematiserar inte dessa läroböcker kring begreppet ekonomisk tillväxt? Den metod som använt är textanalys. Med hjälp av olika presenterade infallsvinklar av den ekonomiska tillväxten studeras fyra läroböcker vilket tydliggör vilka infallsvinklar som tas upp i de olika böckerna. Vidare har de olika infallsvinklarna givits en antingen problematiserande eller en icke-problematiserande karaktär. Därmed har det gått att spåra om läroböckerna problematiserar kring begreppet ekonomisk tillväxt eller inte. Resultatet visar att samtliga läroböcker har flera olika infallsvinklar och de flesta fokuserade på de ekonomiska fördelarna med den ekonomiska tillväxten. På frågan huruvida läroböckerna problematiserade begreppet eller inte visade det sig att en lärobok inte alls gjorde det, en annan gjorde det i ganska liten utsträckning, en tredje lärobok problematiserade i större utsträckning och den fjärde läroboken hade en genomgående problematiserande hållning till begreppet ekonomisk tillväxt.

The gap between rich and poor is increasing. Economic inequality is widening on a global level but also in individual countries like the USA and Sweden. The consequences for individuals are great considering life chance, health, educational level and standard of living.   The curriculum for social studies from 1994 as well as the curriculum coming in effect 2011 emphasize the importance of teaching social class as a tool to interpret development in Sweden as well as the world. Earlier studies have looked at how much and in what way textbooks discuss gender, sexuality and ethnicity but social class has been overlooked.   This study examines if social class is described in textbooks written for high school. The study also analyzes in which way social class is described.  The theoretical tools used are two traditional ways of interpreting class – as a grading between groups with different incomes and economic resources or as relational between groups that are dependent on each other but whose interests are conflicting. The study looks at three books in social science form the major publishers. The first research question is answered by using both a quantitative method while the second question uses a qualitative text analysis.   The results show that the books barely discuss social class.  The discussion is primarily in chapters on the welfare state, economy and international issues. The definition of class is vague and it is not used in other texts in the books instead the books talk about rich and poor. The results also show that the parts of the books that discuss class and economic inequality mainly see it as a gradation between groups and not as a relation between economic groups with conflicting interests.   In sum, books in social studies do not talk about class in an adequate way which gives the teacher little support in following the curriculum.  The students may thus miss an important tool to interpret the world.

Syftet med detta examensarbete är att genom idéanalys få en bild av hur meningserbjudandet avseende medborgarfostran i fyra läroböcker idag ser ut för yrkes- respektive studieförberedande gymnasieprogram som läser 50 respektive 100 poäng samhällskunskap. Detta görs genom att undersöka vilka av Englunds tre medborgerliga utbildningskonceptioner som återfinns. Varje konception innebär olika sorters medborgarfostran och därmed också olika meningserbjudanden. Huvudfrågeställningen för uppsatsen är: Vilka tänkbara meningserbjudanden när det gäller medborgarfostran kan utläsas av innehållet i de nämnda läroböckerna utkomna i samband med GY11 för studie- respektive yrkesförberedande program? Metoden för att undersöka dessa fyra böcker, två från vardera inriktningen, är en idéanalys i vilken Englunds tre utbildningskonceptioner används. Dessa konceptioner definieras och operationaliseras för att sedan användas som analysverktyg i jakten på lärobokstexternas tänkbara meningserbjudande. Studien tar avstamp i läroplansteorin, studien motiveras bland annat genom att GY11 är en ny reform. Forskare menar sedan tidigare att medborgarperspektivet försvagas för de elever som går på yrkesförberedande program. Alla tre utbildningskonceptionerna återfanns i de läroböcker som undersöktes, men de var i olika grad framträdande. Den mest framträdande var den demokratiska utbildningskonceptionen, den näst mest framträdande var den patriarkala utbildningskonceptionen och den minst framträdande var den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen. Den demokratiska utbildningskonceptionen kan ge meningserbjudandet att eleverna är demokratiska medborgare som förväntas delta utifrån lika villkor i samhället genom de kunskaper och värderingar de själva skapar. Eleverna kan dessutom få meningserbjudandet att de ska ifrågasätta, reflektera över och diskutera olika samhällsfrågor men ha respekt för oliktänkande. Det fanns ingen skillnad mellan de olika inriktningarnas läroböcker med avseende på utbildningskonceptionerna. Snarare visade sig skillnaden finnas mellan de olika läroböckerna med avseende på författare.

<p>Denna uppsats behandlar hur olika lärare på gymnasiet undervisar i ämnet samhällskunskap. I undersökningen har en komparativ intervjustudie genomförts med lärare på kommunala gymnasieskolor, gymnasiefriskolor och kommunala gymnasiefriskolor. Utifrån dessa lärarintervjuer studeras såväl likheter som variationer i olika undervisningssätt och pedagogiskt synsätt och hur de lägger upp sin undervisning i ämnet samhällskunskap. Har också tolkat de olika synsätt och arbetssätt som framkommer i intervjuerna med hänvisning till relevanta bakomliggande sammanhang, framförallt de olika skolformernas betydelse. </p><p>Lärarnas könstillhörighet beaktas även i analysen. Då det studeras om det finns skillnader i hur kvinnliga och manliga lärare undervisar? Resultaten från intervjustudien diskuteras vidare ur ett sociologiskt perspektiv som gör det möjligt att problematisera vilka konsekvenser olika pedagogiker och undervisningsformer får i mötet med elever från olika sociala bakgrunder och sammanhang.</p><p>Undersökningen har visat bland annat att lärare på kommunala gymnasiefriskolor och kommunala gymnasieskolor har betydligt mer personligt utrymme att påverka sin egen undervisning. Eleverna har även större inflytande över sin utbildning på dessa skolor än de elever som studerar på friskolor, som har ett mer toppstyrt upplägg. Ser även att det finns skillnader mellan de olika skolorna med användandet av teknik och studiebesök. Friskolorna har i motsats till den kommunala friskolan och kommunala skolornas lokaler som är betydligt mer anpassade för arbetet som bedrivs i dagens skola.</p>

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse samhällsklimatet har för några utvaldalärare i deras arbete med planering och genomförande av undervisning i samhällskunskap.Samhällskunskapsämnet syftar till att fostra demokratiska medborgare och på så sätt främjademokratiska värden. Detta har vi velat undersöka där skolans fostransuppdrag har varit i fokus.Vi har också velat undersöka hur samhällskunskapslärare uppfattar skolans kunskap- ochfostransuppdrag samt vilken betydelse samhällsföreteelser har på deras arbete med att planeraoch genomföra lektioner.Främlingsfientliga strömningar och människors ökade oro för andra anti-demokratiska företeelsersåsom terrorattacker kan spegla sig i skolans värld, då skolan är en del av samhället. För attundersöka detta intervjuar vi sju gymnasielärare, verksamma på olika skolor och olika program.Metoden är med anledning av detta semistrukturerade intervjuer, där vi har utgått från entematiserad intervjuguide med ett antal olika frågor. Dessa har vi ställt till våra respondenter ochutifrån deras svar har vi således frågat uppföljningsfrågor. Intervjuguiden konstruerades efter vårtsyfte och forskningsfrågor och kategoriserades efter olika teman. Urvalet av respondenter gjordesmed hjälp av ett så kallat snöbollsurvalet; vi frågade en lärare som i sin tur tipsade oss om enannan lärare som skulle kunna tänkas ställa upp på en intervju.Sammanlagt intervjuades fem män och två kvinnor i varierande åldrar och med olika långerfarenhet av läraryrket. Gemensamt för alla respondenter är att de är samhällskunskap- ochhistorielärare. Skolans fostransuppdrag anser samtliga respondenter att det är det mest väsentligauppdraget som samhällskunskapslärare, samtidigt som förmedlingen av kunskaper också är encentral del. Vidare anser respondenterna att läroplanens innehåll är detsamma som i början avderas karriär men att förutsättningarna för undervisningen har förändrats. Eleverna är inte likauppdaterade om världsläget som de har varit tidigare och att det saknas ett intresse fördemokratin, menar respondenterna. Den tidigare forskningen speglar också dessa resultat, blandannat i form av Anders Bromans diskussion om skolans fostransuppdrag. Resultaten analyseradesmed hjälp av Robert Thornbergs resonemang om värdepedagogik och John Deweys teorier omdemokrati och undervisning. En ytterligare teori som har använts är Bengt Schüllerqvist &amp;Christina Osbeck, samt Gunnar Lindström &amp; Lars-Åke Pennlerts ämnesdidaktiska diskussion.Det går med hjälp av detta dra slutsatserna att läraren fokuserar på olika saker såsom kritiskttänkande och demokratiskt deltagande men att samhällsklimatet förändrar inte lärarnasuppfattningar om skolans kunskaps- och fostransuppdrag nämnvärt. Samhällsklimatet har dockbetydelse i form av att innehållet är detsamma i form av att samhället faktiskt är föränderligt mendet är andra förutsättningar, andra aktuella händelser och exempel som råder. Detta innebär enkomplexitet i ämnet och kräver att läraren är påläst i ämnet.

Denna uppsats syftar till att undersöka idéer om samtal för lärande genom att studera innehållet i fyra olika läromedel i svenska och samhällskunskap för mellanstadiet. Studien tar avstamp i läroplansteorin som betraktar läromedel som läroplanens förlängda arm och därmed en statlig styrfaktor samt ett institutionellt erbjudande om mening. Med hjälp av att använda idealtyper som analysverktyg baserade på samtalskategorierna undersökande, konverserande, debatterande och instruerande samtal kompletterat med att undersöka huruvida samtalen är kunskapsutvecklande, kunskapskontrollerande, personlighetsutvecklande och/eller demokratifostrande har studien avsett att besvara frågeställningarna: Vilka typer av samtal framträder i materialet?, Vad syftar samtalen till att uppnå?, Finns det några samtalsrelaterade skillnader mellan de båda ämnena? Resultaten visar att samtliga läromedel innehöll idéer om samtalets roll för lärande, men skiljer sig i åt i både syfte och realisering. Korrelationen mellan läromedlen och läroplanen visar sig också vara tydlig på så vis att läromedlen konkretiserar läroplanens innehåll.