Sammanfattning: Syftet med denna uppsats var att studera pedagogers bemötande av flickor och pojkar under samlingssituationen på förskola. Jag ville ta reda på hur pedagogerna fördelar uppmärksamhet och tilldelar talutrymme mellan flickor och pojkar, samt ta reda på hur pedagogerna beskriver sitt bemötande. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag genom videoobservationer studerade tre pedagogers bemötande och genom intervjuer erhöll pedagogernas egna beskrivningar av sitt bemötande. Undersökningarna ledde fram till ett motstridigt resultat, där jag å ena sidan hittade skillnader i de tre pedagogernas bemötande av flickor och pojkar. Å andra sidan pekade det sammantagna resultatet på att flickorna fick mer positiv uppmärksamhet och mer tilldelat talutrymme än pojkarna. Samtidigt negligerades flickorna oftare av pedagogerna även om pojkarna som grupp fick mer negativ uppmärksamhet än flickorna, då de fick flest tillsägelser. Trots uppvisade skillnader i antal bekräftelser, tillsägelser, negligeringar och tilldelat talutrymme, så var fördelningen av uppmärksamhet och talutrymme relativt jämn mellan gruppen flickor och gruppen pojkar. Påvisade skillnader i pedagogernas bemötande av flickor och pojkar som grupp, tolkades i denna undersökning som en skillnad i bemötande gentemot olika individer, det vill säga att bemötandet baseras på hur enskilda barn agerar snarare än på om det är en flicka eller pojke. Slutsatsen, att pedagogerna bemöter barnen som enskilda individer, överensstämmer med pedagogernas egna beskrivningar av sitt bemötande, där de lyfter att barns kön inte är det viktiga, utan det viktiga är att alla barn behandlas lika.

Samlingen på förskolan har funnits sedan mitten av 1800-talet i Sverige och har sitt ursprung i barnträdgårdarnas pedagogik. I styrdokumenten för förskolan nämns inte samlingen men används ideligen på förskolor i både inomhus- och utomhusverksamheter. I vår studie är inte enbart samlingen som begrepp relevant, utan även hur de olika pedagogerna förhåller sig till samlingen beroende på om den utförs inomhus eller utomhus. Tidigare forskning lyfter fram att det är centralt att ha kvalitativa samlingar för att främja barnens gemenskap och lärande. Studiens syfte är att undersöka samt jämföra hur ett urval pedagoger vid olika förskolor beskriver samlingen inomhus respektive utomhus. Frågeställningarna är: Hur ser pedagogerna på syftet med samling? Hur beskriver pedagogerna samlingens utformning och förutsättningar inomhus respektive utomhus? Vilka likheter och skillnader finns i pedagogernas beskrivningar av samlingen inomhus respektive utomhus? De centrala begrepp som används är utifrån den sociokulturella teorin och samspelsteorin. Studien baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där totalt intervjuas fem pedagoger på tre fristående förskolor. Resultatet visar att pedagogernas syfte var samling som gemenskap. Samlingens utformning och förutsättningar var liknande både på inomhus- och utomhusverksamheterna. Likheterna som lyftes fram var samlingen som gemenskap, där strukturen var liknande med varierande innehåll. Skillnaden som beskrevs utifrån inomhus- och utomhusverksamheterna var pedagogernas förhållningssätt gentemot platsen där samlingen utfördes. Slutsatsen var att en meningsfull samling på förskolan främjas genom att pedagogen har en medveten roll kring samlingens utformning för att främja barnens samspel och lärande. En viktig del av samlingen visade sig vara platsens påverkan, där de olika verksamheterna visade olika synsätt gällande den. Mer forskning behövs för att öka kunskapen om platsens inflytande och samlingens betydelse på förskolan.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tänker pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet.Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna. En av faktorerna till variationen är pedagogens medvetenhet om barnens delaktighet och inflytande. En annan faktor som påverkar är pedagogens barnsyn och hur de omsätter tanken om det kompetenta barnet i verksamheten. Resultatet visar även att vissa förskolor förändrat sin syn på den rutinmässiga samlingen, som enligt pedagogerna kunde ses som ett tillfälle för pedagogen att förmedla sin kunskap till barnen. Dessa pedagoger talar om att de utgår från barnens intresse och samlar barnen när de visat nyfikenhet för något. Slutresultatet visar också att pedagogernas intentioner med samlingarna är goda, då de i enlighet med läroplanen för förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Emellertid kan resultatet visa på att vilket barnperspektiv pedagogerna intar är av betydelse för samlingens utformning.

Syftet med undersökningen är att få en större förståelse för hur miljön inne och ute kan påverka barngruppens beteenden i olika samlingar samt hur lärarens planeringar påverkas av miljöerna. Slutsatser vi kommit fram till är att barnen är med i större utsträckning och påverkar samlingens innehåll i utemiljön. En annan slutsats är att det är lättare för barnen att hålla fokus på samlingens innehåll i innemiljön, då barnen tappar fokus lättare ute. Detta behöver inte enbart ses som negativt. I många fall kan dessa tillfällen användas till att skapa ett situationsbundet lärande på ett naturligt och lustfullt sätt här och nu. En annan slutsats i vårt arbete är att barnens olika beteenden kan beror på vad läraren väljer att lyfta i samlingen och var samlingen genomförs.

Syftet med studien var att undersöka hur en barngrupp uppfattar samlingen i förskolan samt hur barnen tolkar lärarens syften med densamma. Huvudsyftet var att få mer kunskap om ett traditionellt vuxenstyrt moment inom förskoleverksamheten samt att få djupare insikt i hur verksamhetens innehåll kan planeras för att bli mer meningsfullt för barnen. Studien utgick från frågeställningarna: Hur uppfattar barngruppen samlingen i förskolan? Och: Hur förhåller sig barnens uppfattningar om samlingen jämfört med lärarens syfte med samlingen? I denna studie var vår intention att utgå från barnens perspektiv men använda informationen från läraren som jämförelse mot barnens uppfattningar i vår resultatanalys.Den forskning som idag förekommer om förskolans samling är ytterst begränsad men den som finns ger en bild av samlingen som en daglig aktivitet där barnen ges lite utrymme till inflytande och som sällan utgår från barnens behov och tidigare kunskaper. I denna studie har Rubinstein Reichs tidigare forskning kring samling i förskolan varit betydelsefull. Rubinstein Reich har exempelvis undersökt vad som sker under samlingarna och varför det händer. För att analysera vårt insamlade material och besvara våra frågeställningar har även Arnér och Tellgrens studie om barns syn på vuxna varit av stor betydelse. En studie som belyser vikten av att vuxna samtalar med barn för att försöka förstå hur barnen tycker och tänker för att på så sätt ge barnen inflytande.Datainsamlingen genomfördes på en förskola och utgick från kvalitativa metoder. Insamlingen av empiri gjordes genom sex semistrukturerade intervjuer, varav fem olika barnintervjuer och en intervju med barngruppens lärare. Det utfördes även en observation av ett samlingstillfälle på förskolan.Resultatet visade bland annat att barnens uppfattningar skilde sig åt en del från hur läraren upplevde samlingen. Det framgick även att samlingen och dess syften i första hand utgick från läraren och inte barnen, eftersom samlingen leddes av läraren och innehöll inslag och aktiviteter som läraren ansåg var viktiga för barnen.

Vårt syfte med undersökningen är att belysa samlingens betydelse. Anser pedagogerna att samlingen är ett tillfälle där barnen tränas i att samspela i grupp och finns det ett syfte med samlingen? Vi har även tagit in en liten del av vad barnen tycker om samlingen. Vi har skrivit kort om Fröbels Kindergarten där vi kan se att samlingen har sitt ursprung och om det finns en likhet med hur samlingen ser ut i dag. I vår undersökning har vi gjort observationer med hjälp av ett observationsschema samt intervjuat pedagoger och barn med diktafon. Undersökningen är gjord på två olika förskolor i ett mångkulturellt område i Malmö. Vi har bland annat utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv där barnen utvecklas i samspel med varandra. Sker samlingen på ren rutin eller är samlingen ett inlärningstillfälle? Det kan vara så att pedagogerna anser att samlingen är ett tillfälle då varje barn uppmärksammas genom att ha ett dagligt närvaroupprop. Vi tycker att undersökningen har varit givande för att vi själva är verksamma inom förskolan. Genom denna undersökning har vi fått ett perspektiv på vad pedagoger och barn anser om samlingen i förskolan.

Samling i förskolan / Circletime in preschool

Detta examensarbete handlar om vilken betydelse samlingen har på en förskola i en stad i Skåne. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad pedagoger anser om samling i förskolan, samt hur deras uppfattning förhåller sig till förskolans utveckling i ett historiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har pedagoger om samlingens roll i förskolan samt hur förhåller de sig till dessa i praktiken? Hur tänker pedagoger om samlingens innehåll och upplägg? Vad anser pedagogerna att barnen lär sig i samlingen? Hur har samlingen förändrats genom förskolans utveckling utifrån barnsyn och fostran? Efter att vi samlat in vårt empiriska material har vi gjort en analys. Här lyfter vi fram det väsentliga ur vår empiri när det gäller pedagogernas sätt att arbeta med samling i förskolan, hur de ser på lärande, innehåll och syfte. Vi undersöker även hur pedagogernas uppfattning förhåller sig till samlingens utveckling i ett historiskt perspektiv. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi har bland annat ett socialisationsperspektiv som teoretisk utgångspunkt i arbetet där fokus ligger på lärande genom samspel. Samlingsstunden ses som ett utmärkt tillfälle till gemenskap och lärande och variation anses vara viktigt. Upprop är en viktig del då det blir en bekräftelse till varje barn, alla blir sedda. Samlingarna genomförs oftast planerade och pedagogerna följer Läroplanen för förskolan (Lpfö 98), ibland omedvetet. Enligt pedagogerna är syftet med samlingen att barnen ska lära sig att samspela och lyssna på varandra men också att kunna vänta på sin tur. Enligt vår undersökning har samlingens syfte inte förändrats särskilt mycket under förskolans utveckling. Detta trots att synen på barnet ändrats genom tiderna. Genom denna undersökning har vi fått en ökad förståelse för vad pedagoger anser om samlingens roll i förskolan.

Studiens syfte var att få en inblick i vad pedagoger anser om samlingens funktion i för-skoleverksamheten samt hur de uppfattar barnens möjligheter till inflytande och delak-tighet i samlingen. Vi ville ta reda på om pedagogerna ser samlingen som ett verktyg för barninflytande och hur detta i så fall synliggjordes i samlingen. Vi närmade oss vårt problemområde utifrån frågeställningar som rörde pedagogernas åsikter om samlingens funktion i förskolan och hur barnens möjligheter till inflytande och delaktighet synlig-görs i samlingen. För att vidga perspektivet på samling i förskolan gjorde vi en historisk tillbakablick och en kortfattad forskningsöversikt. I den teoretiska utgångspunkten valde vi att använda oss av Vygotskijs teorier i ett sociokulturellt perspektiv, där samspel och kommunikation är grunden för lärande och utveckling. På grund av frågeställningarnas utformning valde vi att inspireras av metoden stimulated recall. Studien genomfördes i tre led, inledningsvis med videofilmning av samlingen. Därefter utfördes en förintervju med pedagogerna och slutligen fördes en diskussion utifrån videofilmen. Undersök-ningen genomfördes på två avdelningar som ligger på två olika förskolor. Barnen var i åldern 3 - 5 år. Intervjupersonerna bestod av fyra kvinnliga pedagoger. Slutsatsen för studien är att pedagogerna anser att samlingens funktion är att skapa en vi-känsla i gruppen och att den är ett tillfälle för en planerad lustfylld lärandesituation. Pedagoger-na anser även att samlingen kan ses som ett verktyg för barninflytande. Barnens möj-lighet till inflytande och delaktighet i samlingen synliggörs i pedagogernas förhållnings-sätt gentemot barnen. Studien har uppmärksammat oss på vikten av att som pedagog fortlöpande fundera över samlingens funktion och syfte, så att den inte blir ett slentri-anmässigt inslag i verksamheten. Nyckelord: Förskola. Samling. Inflytande. Delaktighet. Sociokulturellt perspektiv.

Denna studie har som syfte att undersöka hur pedagoger styr barnen under en samling, men även att undersöka hur och vad som blir föremål för deras styrningsingripande. Vi kommer att titta på vilka tekniker pedagogerna väljer att använder sig av. Med studien vill vi få en förståelse för hur pedagogerna bemöter barn under samling för att hjälpa dem utvecklas.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi använt oss utav observationer med fältanteckningar samt samtalsintervjuer med ljudinspelningar som transkriberats. I denna studie har inte barngruppen varit det intressanta utan vårt fokus har varit på pedagogerna, och hur de möter styrnings situationer i samlingen, men även vad de själva har för bild av det.Den insamlade empirin analyserade vi med hjälp utav Foucaults teorier om makt och styrning. Vi har även använt oss av teorier om vad det kompetenta barnet är.Resultatet från analysen visar på att pedagogerna arbetar mot ett gemensamt mål, en utveckling av det kompetenta barnet. Ett mål som de arbetar mot med hjälp av olika styrningstekniker, som rutiner, normalisering, övervakning och en makt som är av god sort.