Studien syftar till att undersöka professionellas uppfattning om personer med samsjuklighet, deras behov och vilka insatser som bedöms vara lämpliga. Syftet är även att undersöka professionellas syn på samverkan mellan verksamheter och huvudmän samt de professionellas upplevelse av implementering av integrerade behandlingsmetoder. Den metodologiska utgångspunkten är ett hermeneutiskt perspektiv med semistrukturerade intervjuer med vinjettmetoden som verktyg. Fyra verksamheter i tre olika kommuner besöktes där åtta respondenter intervjuades. Resultatet har analyserats utifrån teorier om samverkan och implementering. Studien visar på att personer med samsjuklighet blir förbisedda i missbruks- och beroendevården samt hälso- och sjukvården. Verksamheterna behöver samverka med andra för att erbjuda denna klientgrupp adekvat behandling. Som professionell är det av stor vikt att skapa tilltro från och en relation till klienten för att kunna gå vidare i behandlingen. Den visar även att implementeringsarbetet påverkar verksamheten i stort vilket inkluderar bland annat de professionella och klienterna. En av våra slutsatser är att implementeringen av SIP kan underlätta behandlingsprocessen för klienterna. En annan slutsats är att en del verksamheters arbetssätt exkluderar personer med samsjuklighet och deras multipla problematik.

No description available.

The purpose of this study was to examine how professionals describe the interaction between psychiatry and addiction care when it comes to clients/patients  who suffer from comorbidity of substance abuse and diagnosed mental illness. In this study we posed the following questions: How do the care personnel within psychiatric treatment and substance abuse care describe the current state of the collaboration between them? Which pros and cons do the personnel within the two sectors describe regarding collaboration? Based on six interviews; three among professionals in psychiatry and three in addiction care, the overall result shows that the informants believe that the existing cooperation works well but can be developed. The study also shows that concerted individual plans (SIP) as a tool can generate positive results for clients/patients within both organizations. SIP is also an opportunity for the professionals to go beyond the current confidentiality that exists between the client/patient and organization and thus better able to collaborate around a client/patient. The conclusion is that cooperation can be favored or discriminated against by the staff's attitudes towards individuals who suffer from comorbidity, political decisions, maneuver and professional, personal experience and knowledge of each other's professions. / Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom psykiatrin och beroendevården beskriver samverkan mellan organisationerna angående personer som lider av samsjuklighet av missbruk och diagnostiserad psykisk ohälsa. Frågeställningarna var: Hur beskriver vårdpersonalen inom psykiatrin och beroendevården att samverkan fungerar? Vilka fördelar respektive nackdelar beskriver personalen inom de olika verksamheterna att det finns med samverkan? Utifrån sex intervjuer, tre bland anställda inom psykiatrin respektive tre i beroendevården, visar det övergripande resultatet att informanterna anser att den befintliga samverkan fungerar bra men kan utvecklas. Studien visar även att samordnade individuella planer (SIP) som verktyg kan generera positiva resultat för klienterna/patienterna inom de båda organisationerna. SIP är också en möjlighet för de professionella att få möjlighet att häva rådande tystnadsplikt som finns mellan klienten/patienten och organisationen och därigenom bättre kunna samverka kring en klient/patient. Slutsatsen är att samverkan kan gynnas eller missgynnas av personalens attityder gentemot individer som lider av samsjuklighet, politiska beslut, handlingsutrymmet samt yrke, personlig erfarenhet och kunskap om varandras professioner.

Den psykiska ohälsan ökar i samhället och allt fler sjuksköterskor möter patienter med psykisk ohälsa oavsett inom vilken vårdform de arbetar. Samsjukligheten mellan psykisk och somatisk sjukdom gör att allt fler patienter med psykisk ohälsa behöver vård på somatiska avdelningar. Olika former av attityder förekommer i mötet med patienterna med psykisk ohälsa. De negativa attityderna kan leda till att patienterna inte alltid får den omvårdnad de behöver och riskerar därför att utveckla ytterligare ett lidande. Vårt syfte är därför att undersöka sjuksköterskors attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom olika vårdformer och se varför de förekommer. Studien gjordes genom att studera tio artiklar i form av en litteraturöversikt. Tre huvudteman identifierades i resultatet, vilka var rädsla, organisation och erfarenheter. Studien identifierade att sjuksköterskor var i behov av mer kunskap och utbildning inom psykisk ohälsa för att kunna ge bättre vård till denna patientgrupp. Negativa attityder berodde framförallt på okunskap kring ämnet. Den kunskap sjuksköterskan bär med sig från grundutbildningen uppfattades som otillräcklig. En mer omfattande utbildning kring psykisk ohälsa kan få stigmatiseringen till denna patientgrupp att minska. Genom att ge bättre vård till patienter med psykisk ohälsa kan patienterna undvika långa vårdtider och tillfrisknandet främjas.

Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare ser på förutsättningar för klienter som har adhd och en missbruksproblematik till att genomgå och bibehålla kontinuitet i utredning och behandling. Studien belyser hur socialsekreterarna anser att samverkan fungerar med andra aktörer inom missbruksvården och betydelsen av förhållningssätt och relation till klienten. Studien skildrar både möjligheter och svårigheter i behandlingsarbetet. Till vår studie har vi använt oss av fyra socialsekreterare inom Norr- och Västerbotten som arbetar med vår målgrupp av individer som har missbruk och en samtidig adhd diagnos. Resultatet i vår studie visar att en prioriterad samverkan finns, men att komplexiteten med olika regelverk och syn på samsjuklighet gör att samverkan brister och inte kan möta dessa individers behov. Socialsekreterarna upplever de interna riktlinjerna inom kommun och landsting som ett hinder då dessa bland annat kräver att individerna ska vara fria från missbruk eller diagnostiserade för att få anpassad vård. Socialsekreterarna beskriver en gemensam bild över att vården till dessa klienter måste ges under samma huvudman för att det ska fungera.

På hösten 2018 riktades blickarna mot vården i Sverige. Inte vilken del av vården som helst utan den som berör två av de kanske mest utsatta grupperna i samhället, missbruksvården och psykiatrin. I kölvattnet efter Uppdraggransknings dokumentärer om Sanne beslutade regeringen att det behövdes en (ny) översyn av huvudmannaskapet vid samsjuklighet av missbruk och psykisk sjukdom. (Ny) är denna översyn eftersom Missbruksutredningen 2011 lämnade över sitt slutbetänkande ”Bättre insatser vid missbruk och beroende” som pga. det höga antalet av samsjuklighet yrkade på ett lagförslag där Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) skulle bli en och samma lag. Regeringen avslog det yrkandet. Hur upplever läkarna, som möter dessa patienter dagligen, att det är att ha två huvudmän för den här patientgruppen? Uppsatsens syfte är att ta reda på hur specialistläkarna inom psykiatri och beroendevården på Vrinnevisjukhuset i Norrköping uppfattar gråzonen mellan LVM och LPT. Detta har gjorts genom intervjuer med läkare som arbetar på Beroendekliniken och på psykiatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Uppfattningen bland läkarna är att det finns ett behov av ett bättre samarbete mellan de olika instanserna och att strukturerna för hur man ska ha detta samarbete måste vara tydligt. Läkarna anser att lagarna bör fortsatt vara åtskilda men att det kunde vara önskvärt med en och samma huvudman för att minska risken för att patienter hamnar mellan stolarna.

I Sverige betraktas spel om pengar som ett folkhälsoproblem utifrån att det påverkar individens hälsa, ekonomi och sociala samspel negativt. Spelproblem har blivit mer uppmärksammad under de senaste åren, men mängden forskning inom området är bristande. Syftet med den aktuella studien var att undersöka yrkesverksamma praktikers syn på spel om pengar som socialt problem i dagens samhälle. Studien har en kvalitativ metodansats och teoristyrd (deduktiv) tematisk analys som ligger till grund för resultatet. Studiens resultat tolkas i ljuset av ett systemteoretiskt samt socialkonstruktivistiskt perspektiv. Undersökningen indikerar på att spelproblem uppmärksammas sent, därmed behövs mer förebyggande insatser. Resultaten visar också att det ofta finns en samsjuklighet vid sidan av spelproblemen, att spelproblem leder till sociala konsekvenser samt att marknadsföringen och den ökade tillgängligheten har stor påverkan på individen. Det framkommer också att kompletterande samt alternativa behandlingsmetoder kan vara värdefullt vid spelbehandling. I studien ges även olika förslag till framtida forskning. / <p>2019-01-17</p>

Denna kvalitativa studie innefattar en undersökning om hur personer med en kombination av en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning, upplever sin livssituation utifrån dessa två sjukdomstillstånd. En central frågeställning är att finna tänkbara orsaker till samsjukligheten mellan individernas sjukdomstillstånd. I denna studie har fem telefonintervjuer genomförts. Utgångspunkten i denna studie har bestått av anknytningsteorin samt biosociala teorin, vilket även har varit en grund i att förklara samsjukligheten i analysen. Resultatet från samtliga intervjuer indikerar på att det finns tänkbara orsaker till varför dessa intervjupersoner utvecklat en anorexiliknande problematik och emotionell instabil personlighetsstörning samt att det råder en samsjuklighet mellan dessa två sjukdomstillstånd. Tänkbara faktorer till varför dessa individer utvecklat dessa två sjukdomstillstånd har gett upphov till tre begrepp som har varit centrala utifrån intervjupersonernas berättelser; anknytning, utsatthet samt övergrepp. Det fjärde och sista begreppet samsjuklighet sammanfattar de tänkbara faktorerna till varför dessa individer insjuknat i en anorexiliknande problematik samt emotionell instabil personlighetsstörning. / This qualitative study contains a review of how persons with an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder, is experiencing their lives through this two conditions. A central question is to find possible causes to explain the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. In this study, there have been five inerviews. The basis of this study have proceed from two theories; the attachment theory and biosocial theory, which also have been the basis to analyze the comorbidity between an anorexia-similiar disease and borderline personality disorder. The results of the study, indicates that there are some possible reasons why these persons have developed these two diseases and that there is a intelligible comorbidity between this two conditions. Possible factors why these persons have developed these two diseases, have lead to three notions; attachment, vulnerability and abuse. The fourth and final concept, comorbidity, summarizes the possible factors why these persons have developed and anorexia-similiar disease and borderline personality disorder.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som påverkar miljontals individer. Tidigare forskning visar att 3-5 % av Sveriges befolkning har ADHD. Fördelningen är en kvinna på 3-4 män. En av anledningarna till att kvinnor med ADHD inte lika ofta som män uppmärksammas i utredningssyfte kan vara att de inte utmärker sig i lika stor utsträckning som män. Män med ADHD utvecklar oftare asocial samsjuklighet, medan kvinnorna oftare utvecklar samsjuklighet såsom t.ex. problem med ångest och depressioner. Syftet med den här uppsatsen är att belysa kvinnors problematik med senare diagnostisering och samsjuklighet. För att få ihop de data jag behövde använde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att alla mina respondenter har märkt av stora problem innan de fick en diagnos både när det gäller oförståelse och problem som senare skulle visa sig vara samsjuklighet.

Den psykiska ohälsan hos ungdomar är hög, dessutom är samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgår från att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar är en sådan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvärsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social ångest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mättillfälle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid. Det framkom att samsjuklighetsklustren hade högst nivå av repetitiva negativa tankar och att de symtomfria klustren hade lägst nivå. En slutsats som kan dras är att repetitiva negativa tankar tycks ha ett samband med samsjuklighet.