No description available.

Bakgrund: Det är vanligt med psykisk och somatisk samsjuklighet och därför är det vanligt förkommande att patienter med psykisk ohälsa vårdas inom den somatiska vården. I tidigare forskning beskrivs att personer med psykisk ohälsa upplever att de inte blir bra behandlade i den somatiska vården och att de känner sig stigmatiserade och att sjuksköterskor har stigmatiserande attityder. Det valda vårdvetenskapligt teoretiskt perspektiv är personcentrerad vård som belyser relationen mellan patienten och sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En allmän litteraturöversikt användes och denna inkluderade 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Likheter och skillnader i artiklarnas metod, syfte ochresultat presenterades. Artiklarnas resultat redovisades i fem teman som var betydelsen av kunskap, upplevda känslor, betydelsen av kommunikation, betydelsen av relation och oklart ansvar. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter var att de saknade kunskap för att vårda patienter med psykisk ohälsa och att de var rädda och osäkra i mötet med patienterna.Sjuksköterskornas erfarenhet var också att de upplevde svårigheter att kommunicera och att ansvaret för dessa patienter var oklart.

Abstrakt  Samsjuklighet avseende psykiatrisk sjukdom och substansbrukssyndrom är ett utbrett folkhälsoproblem som de senaste åren har varit i fokus nationellt. Det finns en pågående utredning i Sverige som syftar till att kartlägga och förbättra samordnade vård- och behandlingsinsatser för denna patientgrupp. Ur ett sjuksköterskeperspektiv anses denna patientgrupp som vårdkrävande och att det finns komplicerande omständigheter i vården av dessa patienter. Ur ett omvårdnadsperspektiv ses relationen mellan sjuksköterska och patient som avgörande för personcentrerad vård som leder till upplevelsen av vård på lika villkor. Syfte: Att sammanställa kunskap om patienters upplevelser av psykiatrisk vård vid samsjuklighet avseende psykiatrisk sjukdom och substansbrukssyndrom.  Metod: Studien genomfördes som en metasyntes med kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Tolv vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades i litteraturstudien.  Resultat: Resultatet i studien utgörs av fem teman: Att känna behovet av en trygg vårdrelation, att känna sig övergiven men samtidigt vara hjälpsökande, att uppleva hinder till att söka vård, att känna sig sedd som människa och vikten av att känna sig bemött med kunskap och förståelse.  Slutsats: Specialistsjuksköterskor har en viktig roll för att minimera stigmatisering och främja likabehandling för denna patientgrupp. Genom ett holistiskt synsätt, anpassade insatser, ökad kunskap och samverkan mellan enheter kan upplevelsen av den psykiatriska vården förbättras

Psykisk ohälsa och missbruksproblematik är två stora områden som många gånger kopplas samman där samsjuklighet blir ett faktum. Vid samsjuklighet krävs en samverkan som idag inte fullt ut fungerar som den bör. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare i norra Sverige beskriver och arbetar med klienter med samsjuklighet samt hur samverkan med andra myndigheter ser ut. Till grund för studien återfinns tidigare forskning som belyser samsjuklighet, dess komplexitet och hur de krävs en samverkan som även den har sina för- och nackdelar. Vidare är studiens teoretiska utgångspunkt den biopsykosociala teorin.  För att samla in data har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med fem socialarbetare i norra Sverige. Det insamlade materialet analyserades därefter genom en tematisk analys. Resultatet visar att socialarbetare träffar en stor mängd klienter som har en samsjuklighet, där arbetet blir komplext då det krävs en samverkan för att klienten ska få rätt stöd. Det synliggjordes stora hinder kring arbetet, både organisatorisk och individuellt. Vidare belystes att socialarbetarna har ett stort intresse för klienterna där de ska vara i fokus.

Bakgrund: Människor som drabbats av drogutlöst psykos är vanligt förekommande inom den psykiatriska öppen- och slutenvården. Patientgruppen löper en ökad risk att senare i livet drabbas av allvarliga hälsorisker. Syfte: Studiens syfte var att belysa specialistsjuksköterskanserfarenhet av att vårda patienter med drogutlöst psykos inom psykiatriskvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med induktiv ansats. Data från tio intervjuer med specialistsjuksköterskor analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom tre huvudkategorier:“Utmaningar i att vårda patienter med drogutlöst psykos”, “Betydelsen av att främja patientens delaktighet” och “Betydelsen av anhörigmedverkan”. Resultatet visar att specialistsjuksköterskan har erfarenhet av drogutlöstapsykoser som ett komplext sjukdomstillstånd. Samverkan med andra aktörer hade en betydande funktion för att förebygga återinsjuknande. Specialistsjuksköterskan beskrev vikten av ett gott bemötande samt att bygga allians med patienten som väsentligt för en god vård. Anhöriga hade en viktig roll i att hjälpa specialistsjuksköterskan se patientens behov. Konklusion: Patienter som drabbats av drogutlöst psykos är i behov av godsamverkan mellan verksamheter. Specialistsjuksköterskan bör se till patientens individuella förutsättningar och upplevda hinder för ett meningsfullt liv. Implikation: Det rekommenderas utbildning till specialistsjuksköterskor, tätare samarbete mellan olika team och enheter samt vidare forskning för att förebygga och behandla drogutlöst psykos. / Background: People affected by substance-induced psychosis are commonin psychiatric outpatient and inpatient care. The patient group runs an increased risk of developing serious health risks later in life. Purpose: The aim of the study was to illuminate the specialist nurse’s experiences of caring for patients with substance-induced psychosis in psychiatric care. Method: A qualitative interview study was conducted using an inductive approach. Data from ten interviews with specialist nurses were analyzed using qualitative content analysis. Results: The study revealed three maincategories: "Challenges in caring for patients with substance-inducedpsychosis", "The importance of promoting patient participation", and "The importance of family involvement". The results show that the specialist nurse has experience with substance-induced psychoses as a complex condition. Collaboration with other units played a significant role inpreventing relapse. The specialist nurse described the importance of good treatment and building an alliance with the patient as essential for good care. Next of kin had an important role in helping the specialist nurse see thepatient's needs. Conclusion: Patients who have experiencedsubstance-induced psychosis are in need of good collaboration betweencaregivers. The specialist nurse should look to the patient's individual conditions and perceived obstacles to a meaningful life. Implications: Education for specialist nurses, closer collaboration between different teamsand units as well as further research to prevent and treat substance-inducedpsychosis is recommended.

Bakgrund: Anorexia Nervosa i kombination med autism är ett ökande folkhälsoproblem med hög dödlighet. Det råder stort mörkertal då många väljer att stå utanför sjukvården. Specialistsjuksköterskor har en betydande roll vid patienternas omvårdnad och behandling, och skall utifrån individanpassad vård ha ett helhetsperspektiv och se individen bakom sjukdomen. Detta för att kunna skapa förändring i den drabbades hälsotillstånd så att optimal hälsa främjas. Genom att synliggöra patienters upplevelser kan en utveckling av vården bli genomförbar. Syfte: Syftet med studien var att syntetisera och granska kvalitativ forskning som utforskat patienter över 12 års upplevelser av psykosocialt välbefinnande vid Anorexia Nervosa och en samtidig autismdiagnos.  Metod: Integrativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Strukturerade artikelsökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL samt Psycinfo, vilket resulterade i 14 vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan åren 2013-2023. Resultat artiklarnas metod granskades med ett strukturerat granskningsinstrument och resultatet analyserades utifrån en induktiv integrerad analys.  Resultat: I resultatet presenteras tre tema, De autistiska egenskapernas inverkan på ätbeteendet, Vidmakthållande faktorer vid Anorexi samt En autismvänlig ätstörningsbehandling och sex tillhörande subtema En annorlunda matupplevelse, Psykosociala utmaningar vid anorexia och en samtidig autism, Känslornas berg- och dalbana, Autismen och anorexians gemensamma beteenden, Otillräcklig behandlingseffekt orsakad av autism samt Kunskapsbrist om samsjuklighet hos vårdpersonal.  Slutsats: Resultatet visar på ett samband mellan AN och AST där autistiska egenskaper indikerar i att vara vidmakthållande faktorer till ätstörningen. Samsjukligheten utmanar således tillfrisknandeprocessen där behandlingsresistens anses vanligt förekommande vid en traditionell ätstörningsbehandling. Närvaron av en reducerad behandlingseffekt utgör därmed anpassad behandling särskilt betydelsefullt för att främja psykosocialt välbefinnande.

Bakgrund: Att leva som diagnostiserad med ett psykiatriskt tillstånd kan innebära flertalet utmaningar. Personer med psykiatriska tillstånd kan dagligen uppleva sig utsatta för fördomar, bevisligen inte enbart i sin vardag i samhället utan även inom vårdkontexten. Somatisk samsjuklighet är ett reellt problem som drabbar en stor del av de personer som diagnostiserats med psykiatriska tillstånd. Vårdpersonal beskrev upplevelser av rädsla och osäkerhet i möten med personer med psykiatriska tillstånd och de belyste bristande kunskaper kring hur de bör bemöta personer med psykiatriska tillstånd. Syfte: Syftet med studien var att belysa de erfarenheter personer med psykiatriska tillstånd beskrivit i kontakt med somatisk vård. Metod: Studien som utförts var en litteraturöversikt enligt Friberg. Genom sökningar med hjälp av databaser såsom Cinahl Complete och PubMed har författarna funnit studier som i litteraturöversikten analyserats och tematiserats. Resultat: Litteraturöversiktens resultat identifierade ett huvudtema: Psykiatriska patienters erfarenheter av somatisk vård och två underteman: Vårdpersonalens bemötande och Bemötandets betydelse för patienters upplevelser av delaktighet. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuterades i förhållande till utvalda budord från tidvattenmodellen. Resonemang fördes kring vikten av bemötande och delaktighet. / Background: Living with a psychiatric diagnosis may entail numerous challenges for the individual. People diagnosed with mental illness can daily experience a vulnerability to prejudice, not only in their everyday life in society but also within the healthcare context. Comorbidity is a substantial problem among a considerable part of the population with psychiatric diagnosis. Healthcare staff has described experiences of fear and uncertainty when dealing with people with psychiatric diagnosis, they enlightened a lack of knowledge when it comes to properly responding to the needs of people with a psychiatric diagnosis. Aim: The aim of this study was to investigate the experiences people with mental illness describe in contact with somatic healthcare. Method: The authors carried out a literature review. Through searches in databases such as Cinahl Complete and PubMed they have found articles that were analyzed and divided into themes. Result: The result of the literature review identified one main theme: Psychiatric patients’ experiences of somatic care and two subthemes: Healthcare staffs’ treatment and the treatments effect on patient participation. Discussion: The results found in the literature review were discussed in relation to chosen commitments from the tidal model. Reasoning arguments concerning treatment and ways to promote patient participation were held and discussed.

This article is about the application of the two coercive legislations, Care of Abusers (Special Provisions) Act (LVM) and  the Compulsory Psychiatric Care Act (LPT) when individuals suffer from comorbidity. The authority who files the application for coercive interventions differs between the legislations. In LVM the social welfare board files the application and in LPT the chief psychiatrist.  Earlier research has shown that the individuals of the comorbidity group do not get their needs met in either of the legislations. It has also occurred that concrete arguments which relate to statutory criteria are missing. Our aim was to gain knowledge about how the court argued for these criteria, especially in cases where comorbidity exist. Another aim was to see which legislation that gave legal impact. Finally, we wanted to examine the roles of the chief psychiatrist and the social welfare board in court negotiations. We decided to study twenty court cases from Administrative court, ten cases from LVM and ten from LPT where the same individual had been committed to coercive care according to both legislations, this to capture the comorbidity. We interpreted the documents using discourse analysis and selected two concepts, inspired by Foucault and Fairclough, that we thought could be fruitful for our analysis. The result shows that there is more often argumentation about if the legal criteria in LVM are fulfilled compared to LPT where the argumentation is less informative. This result may have been influenced by the secrecy of Law. We also found out that the legislation that was given legal impact depended on the authorities assess of which need that was most urgent. The last finding was that the chief psychiatrist`s opinion was never questioned by the court, but the statements made by the social welfare board was.

No description available.

Background: Patients with mental illness is commonly present in physical healthcare for either mental illness or both mental illness and physical illness. Earlier research shows that patients feel aggrieved and discriminated against by healthcare professionals in physical healthcare due to mental illness. Patient experience that they do not receive good care, increasing the suffering. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients with mental illness in physical healthcare. Method: Systematic literature review with a descriptive synthesis according to Evans (2002), where 14 qualitative research articles where analyzed with an inductive approach. Result: The nurses experienced patients with mental illness as a danger and as not being their responsibility. They could not meet the patients' needs and experienced a lack of knowledge to care for them. They were sceptical about these patients and described negative attitudes and prejudices against them, and that the physical healthcare environment was not suitable for those patients. Conclusion: Nurses need skills in psychiatric nursing and a broader introduction into the basic psychiatric care. These skills are necessary to provide quality care that protects patients’ privacy and dignity and reduces the stigma of patients with mental illness.