Den här studien är en empiriskt grundad kvalitativ studie som undersöker samsjukliga personers perspektiv på fysisk aktivitet kopplat till psykiskt välbefinnande. För att samla in material användes intervjuer som var skriftliga och digitala, och för att analysera empirin användes tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att fysisk aktivitet har en övergripande positiv inverkan på det psykiska välbefinnandet hos samtliga personer som intervjuades. Vidare visar resultatet att samtliga intervjupersoner uppgav att de inte alls, eller otillräckligt, blivit informerade eller rekommenderade fysisk aktivitet i sin behandling, men att de trots det har en övergripande positiv inställning till potentiell inkludering av fysisk aktivitet som del av behandling. Studiens resultat indikerar sammanfattningsvis att det således finns fördelar med att implementera fysisk aktivitet i behandling av samsjukliga, men att det trots sina påvisade fördelar inte verkar vara en vanligt förekommande behandlingsmetod när det kommer till behandling av personer med samsjuklighet.

No description available.

Syftet med vår studie har varit att bidra med kunskap när det gäller praktikers syn på samsjuklighet, tvångslagstiftning och de etiska dilemman som kan uppstå. Vårt intresse grundar sig i att en av oss arbetar inom missbruksområdet och själv upplevt att det inte alltid fungerar med samverkan för klienter med samsjuklighet. Men ämnet blev också aktuellt genom det nya delbetänkandet av Samsjuklighetsutredningen “Från delar till helhet - en reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser för personer med samsjuklighet” (SOU 2021:93). Det vi ville förstå var huruvida praktiker inom socialtjänst och region ser på missbruk, utifrån ett sjukdomsperspektiv eller socialt problem. Samt hur de ser på den nya ansvarsfördelningen gällande tvångslagstiftningen. Ett annat syfte var att utforska olika etiska dilemman som både finns och kan uppstå vid den nya ansvarsfördelningen. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med praktiker inom socialtjänst och region som arbetar med målgruppen samsjukliga. Vi har analyserat vår empiri utifrån de teoretiska perspektiven etik och etiska dilemman samt använt oss av tidigare kunskapsläge. I studien kom vi fram till att praktiker är positiva till förslaget om den nya ansvarsfördelningen när det gäller tvångslagstiftningen för missbruk, LVM. De var även positiva till om att allt ansvar hamnar hos en huvudman. Vårt resultat när det gäller missbruk som sjukdomstillstånd visade att de flesta redan såg det så, men däremot att det kan leda till sociala problem. De etiska dilemman vi kunde upptäcka i vår studie var makt och kön. Vi upplever att det vi fått reda på i vår studie är sådant som tidigare har upptäckts i annan forskning, exempelvis behovet av samverkan för människor med samsjuklighet. Men slutsatserna vi kan dra är att förslaget som ges i Samsjuklighetsutredningen är nödvändigt ur praktikers perspektiv för människor med samsjuklighet. Men också för praktikers möjlighet att skapa förutsättningar för människor i social utsatthet.

Bakgrunden till studien är att människor som lever i missbruk ofta har en samsjuklighet med andra psykiatriska diagnoser. NEPO-teamet är en insats som beviljas av Skellefteå kommuns socialkontor. Målgruppen är individer med missbruksproblematik i kombination med neuropsykiatrisk problematik, men utan krav på fastställd diagnos. Den här studien syftar till att undersöka hur NEPO-teamets (neuropsykiatriskt omsorgsteam) vuxenbehandlare jobbar med målgruppen, samt undersöka de organisatoriska förutsättningarna, i form av resurser och förhållningssätt, sett ur de anställdas perspektiv. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med verksamhetschefen och samtliga anställda i NEPO-teamet. Resultatet av studien visar på att NEPO-teamets anställda inte är styrda att jobba efter en specifik metod och att personalen har ett väldigt stort handlingsutrymme. Deras ledord är ”strukturerad flexibilitet”, som genomsyrar kulturen i hela verksamheten. Det stora handlingsutrymmet uttrycks vara en förutsättning för att nå effekt i målgruppens komplexa problematik. NEPO-teamet jobbar med klienten i helhet, vilket innebär att de skräddarsyr stödet efter individen på alla klientens olika livsområden och använder sig av bland annat CRA-metoden som verktyg.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom när de ligger inne på somatiska avdelningar. Sju sjuksköterskor som var anställda på SUS Malmö intervjuades. Materialet analyserades enligt Burnards innehållsanalys (1991). Fem huvudkategorier arbetades fram med sammanlagt tolv underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans känslor under mötet med psykisk sjukdom, aspekter som försvårar vårdandet, sambandet mellan kropp och själ, stigmatisering och fördomar samt samarbetet mellan somatik och psykiatri. Vid resultatet framgick bland annat att sjuksköterskorna upplevde rädsla och otillräcklighet vid mötet med psykisk sjukdom. De upplevde även att tidsbrist, kunskapsbrist och brist på erfarenhet försvårade mötet. Informanterna medgav att det fanns en stigmatisering kring patientgruppen men att denna inte påverkade omvårdnaden. De uttryckte även ett missnöje över samarbetet mellan psykiatri och somatik. Slutsatsen var att det krävs mer kunskap inom somatiken om psykiska sjukdomar samt ett bättre samarbete mellan dessa två instanser. / The aim of this qualitative study was to explore nurses’ experiences of caring for patients with psychiatric illness in the somatic care. Seven nurses employed by SUS Malmö were interviewed. The material was analysed with Burnard´s content analysis (1991). A total of five main categories and twelve sub categories were developed. The main categories were the nurses’ feelings during the meeting with psychiatric illness, aspects that made the care complicated, the connection between body and soul, stigmatisation and prejudice and the cooperation between the somatic and psychiatric care. The result showed that the nurses experienced fear and insufficiency during the meeting with psychiatric illness. They also perceived that lack of time, knowledge and experience made the meeting more difficult. The informants admitted that there were a stigmatization with this group of patients but according to them it did not affect the care. They also expressed dissatisfaction over the cooperation between the somatic and the psychiatric instances. The conclusion was that the somatic care requires more knowledge about psychiatric illness and also that a better cooperation between these two instances are necessary.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland världens befolkning och återfinns i alla åldrar. Detta gör att samsjuklighet mellan somatisk sjukdom och psykisk ohälsa blir allt vanligare. Sjuksköterskor oavsett arbetsplats kommer att hamna i situationer där de ska ge omvårdnad åt personer med psykisk ohälsa. Det sätter press på sjuksköterskors erfarenhet av att ge omvårdnad åt denna patientgrupp inte enbart inom psykiatrin utan även inom somatisk slutenvård. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenhet av att ge omvårdnad åt patienter med psykisk ohälsa inom somatisk slutenvård. Metod: Allmän litteraturöversikt där sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metodik inkluderades. Resultat: Dataanalysen ledde till tre kategorier. Rädsla påverkar omvårdnaden, Bristande kunskap påverkar omvårdnaden samt En bristande organisation påverkar omvårdnaden. Slutsats: Sjuksköterskor inom den somatiska slutenvården känner rädsla, okunskap och att det finns brister i organisationen vilket påverkar omvårdnaden. De behöver ökad kunskap och förståelse kring personer med samsjuklighet av psykisk ohälsa och somatisk sjukdom.

Larsson, M & Lundberg, G. Mötet mellan psykiatri och somatik – en intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010.Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa de upplevelser sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har då de vårdar patienter med somatiska sjukdomstillstånd. Sex sjuksköterskor från en psykiatrisk avdelning i södra Sverige intervjuades. Materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys enligt Burnard (1991) där fem kategorier med tillhörande subkategorier framkom. Dessa var kategorierna; Inställningar till att vårda patienter med somatiska tillstånd, upplevelser gällande behovet av kunskap angående somatiska tillstånd, upplevelser kring samarbetet mellan den psykiatriska och somatiska verksamheten, samarbete och resurser på avdelningsnivå samt syn på kropp och själ. Resultatet visade bland annat att sjuksköterskorna ofta kände sig trygga med att vårda patienter med somatiska tillstånd. Informanterna sökte oftast kunskap på eget initiativ och det fanns en önskan om fler rutiner kring uppdatering av kunskap om somatiska tillstånd. Åsikterna gick isär när det gällde samarbetet mellan de somatiska och psykiatriska klinikerna på sjukhuset och hospitering ansågs vara ett bra tillvägagångssätt för att öka förståelsen för varandras verksamheter. Informanterna såg ett tydligt samband mellan kropp och själ, och menade att den psykiska och den fysiska hälsan påverkade varandra. Slutsats utifrån resultatet var att det hade varit positivt med utökade resurser och rutiner för ökad fortbildning gällande somatiska tillstånd. Hospitering skulle kunna vara ett bra sätt för att öka förståelsen mellan de psykiatriska och somatiska klinikerna på sjukhuset. / Larsson, M & Lundberg, G. The meeting between psychiatric and somatic care – an interview study regarding nurses’ experiences. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2010. The purpose of this qualitative study was to enlighten the experiences of nurses within psychiatric care when caring for patients with somatic comorbidities. Six nurses, at a psychiatric ward in the south of Sweden, were interviewed. The material was analysed with a manifest content analysis according to Burnard (1991) and five categories with belonging sub-categories emerged. These were the categories; Attitudes in caring for patients with somatic conditions, experiences regarding the need of knowledge concerning somatic conditions, experiences regarding the cooperation between psychiatric and somatic clinics, cooperation and resources at the ward, and view of body and soul. The result showed inter alia that nurses often felt secure when caring for patients with somatic conditions. The informants often sought knowledge on their own initiative and wished for more routines regarding continuous renewal of their knowledge concerning somatic conditions. There were different opinions concerning the cooperation between the somatic and psychiatric clinics of the hospital and visiting each other’s ward for some time was considered a good method of increasing the understanding for each other’s field. The informants saw a clear connection between body and soul, and thought that the mental and physical health influenced each other. The conclusion in the study was that it would be positive with increased resources and routines in furthering the knowledge of somatic conditions. Visiting other wards could be a profitable way of increasing the understanding between the psychiatric and somatic clinics of the hospital.

Background: Mental illness affects about one in eight people and is seen to increase in society. Patients diagnosed with mental illness also often suffer from physical illness and are in a large extent in need of hospital care. A litterature review containing healthcare professionals experience of caring for patients with mental and physical comorbidity in other healthcare facilities than psychiatry, may be of importance to create an understanding of experiences of caring for patients with mental and physical comorbidity. Aim: To describe healthcare professionals experiences of providing care to patients with mental and physical comorbidity in other facilities than psychiatry. Methods: This study contains eight empirical studies from the databases Cinahl and Pubmed with qualitative approach that were reviewed, analyzed and compiled. Results: The analysis resulted in two main categories ”To experience organizational flaws” and ”Negative attitudes and feelings complicates the healthcare” Conclusion: The litterature study and previous research indicate the importance of ensuring that the care environment is adapted and that the collaboration between psychiatric care and somatic care should be strengthened. The litterature study and previous research also show that increased knowledge about mental illnesses among healthcare professionals could contribute to reduce stigma and provide conditions for a better care to patients with mental and physical comorbidity / Bakgrund: Psykisk sjukdom drabbar ungefär en av åtta personer och ses öka i samhället. Patienter som är diagnosticerade med psykisk sjukdom lider även ofta av fysiska sjukdomar och är i stor utsträckning i behov av sjukhusvård. En litteraturstudie innehållande vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med psykisk och fysisk samsjuklighet utanför psykiatrin, kan vara av vikt för att skapa förståelse kring erfarenheter av att vårda patienter med samsjuklighet. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med psykisk och fysisk samsjuklighet utanför psykiatrin. Metod: Studien baserades på åtta empiriska studier från databaserna Cinahl och Pubmed med kvalitativ ansats som granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: “Att uppleva organisatoriska brister” och “Negativa attityder och känslor försvårar vården”. Konklusion: Litteraturstudiens resultat och tidigare forskning pekar på att det är av vikt att säkerställa att vårdmiljön anpassas och att samarbetet mellan psykiatrin och somatiken bör stärkas. Litteraturstudiens resultat och tidigare forskning visar även att ökad kunskap hos vårdpersonal om psykiska sjukdomar skulle kunna bidra till minskad stigmatisering och ge förutsättningar för att ge bättre vård till patienter med psykisk och fysisk samsjuklighet

Studien utgår ifrån behandlingspersonal på ett SiS LVM-hem och deras beskrivningar av sitt förhållningssätt gentemot kvinnor med samsjuklighet i form av missbruk och ätstörning, samt vilka utmaningar och möjligheter som de upplever i sitt arbete i förhållande till gruppen. Studien har en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer som utförts med fem personer som arbetar som behandlingspersonal på ett SiS LVM-hem i Sverige. Den insamlade datan har framställts i en tematisk analys med fem identifierade huvudteman och 13 subteman som tolkats utifrån tolkningsramen, vilken inkluderar nationella regelverk och de teoretiska begreppen yrkeskompetens; relationskompetens och handlingskompetens samt teori om idealtypiska handlingar. Resultatet visar att det förekommer missbruk och ätstörning på LVM-hemmet och att behandlingspersonalen arbetar med det genom att förhålla sig lika till klienten oberoende dess problematik med viljan att hjälpa och anpassa strategier till problematiken, även om syftet med LVM inte är att behandla ätstörningar och det saknas förutsättningar på organisatoriskt plan. Resultatet visar även att behandlingspersonalen har fokus vid att arbeta relationsskapande för att nå klienterna och motivera dem. Studiens slutsatser är att det saknas kompetens om ätstörningar inom LVM-hemmet men att behandlingspersonalen bemöter missbruk och ätstörning genom att använda rutiner och begränsningar samt sin yrkes- och relationskompetens / The study is based on treatment workers at a SiS LVM-home and their descriptions of their approach to women with co-morbidity in the form of substance abuse and eating disorders, as well as the challenges and opportunities they experience in their work in relation to the group. The study has a qualitative approach with semi-structured interviews conducted with five treatment workers from one SiS LVM-home. The collected data have been represented in a thematic analysis with five identified main themes and 13 sub-themes interpreted based on our interpretive framework which includes the following theoretical concepts of professional competence; relational competence and action competence as well as the theory of four ideal actions. The result shows that there is substance abuse and eating disorders at the LVM-home and that the treatment staff works with it by treating the client equally regardless of their problem with the desire to help and adapt strategies to the problem, even if the purpose of LVM is not to treat eating disorders and that there are no prerequisites on an organizational level. The results also show that the treatment workers have a focus on relationship-building in order to reach the clients and motivate them. The study's conclusions are that there is a lack of expertise on eating disorders within the LVM-home, but that the treatment staff deal with addiction and eating disorders by using routines and restrictions as well as using their professional and relational skills