En av våra största folksjukdomar vi har i vårt samhälle är just psykisk ohälsa och det är inte något som minskar utan tvärtom ökar. Psykisk ohälsa är inte bara något som finns inom den psykiatriska vården utan även sjuksköterskor inom somatiken möter denna patientgrupp. Syftet med detta arbete är att gå närmare in i just sjuksköterskans upplevelse att vårda patienter med psykisk ohälsa. Detta arbete är en litteraturöversikt av nio stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Resultatet består av tre stycken huvudteman, sjuksköterskans levda erfarenheter, organisatoriska faktorer och bristande kompetens. Utifrån våra huvudteman så skapade vi även åtta stycken underteman, attityder, rädsla och oro, positiva erfarenheter, brist på information, bristande utformning av vårdmiljö, personal och tidsbrist, brist på utbildning och okunskap. Utifrån de studier som analyserats i denna litteraturstudie framkom det att sjuksköterskor inom somatiken tyckte att det fanns en kunskapsbrist om psykisk ohälsa, och detta ledde till en oro och en osäkerhet när de bemötte dessa patienter. Denna okunskap kunde även leda till negativa erfarenheter vilket i sig skapade en negativ förförståelse för denna patientgrupp. Det visade sig även att patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården inte fick den optimala vård de behövde på grund av dessa faktorer. Med en ökad kunskap, utbildning och stöd från organisationen så skapas en trygghet och en minskad stigmatisering kring denna patientgrupp hos sjuksköterskan, och även ett minskat lidande hos patienten.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om socialsekreterares perspektiv på sitt handlingsutrymme och hur socialsekreterare i sitt arbete samverkar med hälso- och sjukvården när en klient deltar i läkemedelsassisterad behandling. Syftet med studien är att öka kunskapen om handlingsutrymmet för socialsekreterare inom socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården kring klienter med läkemedelsassisterad behandling för opioidberoende. Vår studie har en induktiv ansats och är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Materialet som analyserats består av sex intervjuer med åtta respondenter från socialtjänstens vuxenenhet missbruk. Vi använder oss av tidigare forskning som relaterar till samverkan i välfärdsorganisationen, en vetenskaplig artikel kring sidomissbruk och en vetenskaplig artikel ur en akademisk tidskrift som undersöker skillnader mellan privata och offentliga missbruksbehandlingar i USA. Resultatet har analyserats med hjälp av Lipskys teori om Street-level bureaucrats om handlingsutrymme och Bertalanffys systemteori för att få att förstå samverkan i ett helhetsperspektiv. Studiens resultat visar att socialtjänstens handlingsutrymme och samverkan finns inom den byråkratiska organisationens lagar och riktlinjer. Faktorer som ökar handlingsutrymmet och samverkan för socialsekreteraren är erfarenhet i yrket och allians med klientens motivation. Utmanande faktorer i handlingsutrymmet och samverkan med hälso- och sjukvården är när den byråkratiska organisationens mål med insatsen inte stämmer överens med klientens mål med insatsen. De mest framträdande faktorerna i vårt resultat som försvårar samverkan och begränsar handlingsutrymmet är sidomissbruk och samsjuklighet hos klienten.

Bakgrund: Då patienter med psykisk sjukdom har ökad risk att utveckla somatiska sjukdomstillstånd ökar även det somatiska omvårdnadsarbetet inom psykiatriska heldygnsvård. Detta ställer ökade krav på kunskap hos sjuksköterskor inom psykiatriska heldygnsvården att möta somatiska sjukdomstillstånd och samsjuklighet. Det somatiska omhändertagandet är sämre för dessa personer. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser och uppfattningar gällande vården av patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet inom psykiatrisk heldygnsvård Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer och frågor utifrån en intervjuguide där sjuksköterskor som är aktivt yrkesverksam inom psykiatrisk slutenvård inkluderats. Insamlat material har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys av manifest karaktär. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier, där varje kategori utgjordes av tre underkategorier som beskriver informanternas upplevelser. De tre kategorierna med underkategorier var: 1) Att vårda patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet; Helhetssyn, resursbrist och känslor 2) Vikten av kunskap; Brist på kunskap, behov av kunskap, ansvar att inhämta ny kunskap och 3) Samarbetet mellan psykiatriska och somatiska vårdavdelningar; Förväntningar, den uppdelade vården, vikten av att samarbeta. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever somatiska omvårdnadsarbetet som utmanande. Största utmaningen är resursbristen, en begränsad kunskap om somatiska sjukdomstillstånd och att utföra vårdtekniska moment. Omvårdnadsarbetet ses även som utmanande då en okunskap och oförståelse om varandras verksamheter utgör en svårighet till samarbete. Dock finns det i grunden ett gott samarbete, i de situationer de behöver rådfråga och få hjälp av varandras expertis. Kliniska implikationer: Förhoppningen är att studiens resultat ska ge ökad förståelse för hur sjuksköterskorna upplever att vårda somatiska sjukdomstillstånd på psykiatrisk heldygnsvårdsavdelning. / Background: As patients with mental illness have an increased risk of developing somatic conditions, somatic nursing in psychiatric inpatient care also increases. The somatic care is not so good for these people. This places increased demands of knowledge on registered nurses in psychiatric inpatient care, to bee able to meet somatic conditions and co-morbidity. Objective: Describe nurses' experiences and perceptions regarding the care of patients with psychiatric and somatic complicity in psychiatric full-day care. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews and questions from an interview guide which interviews and registered nurses who are actively working in psychiatric inpatient care. Collected material has been analyzed through qualitative content analysis of manifest character. Results: The analysis resulted in three categories, where each category consisted of three subcategories describing the informants' experiences. The three categories with subcategories are: 1) To care for patients with psychiatric and somatic complicities; Overall view, lack of resources, emotions, 2) The importance of knowledge; Lack of knowledge, need for knowledge, responsibility to acquire new knowledge  and3) The collaboration between psychiatric and somatic care departments; Expectations, the divided care, the importance of cooperating. Conclusion: The registered nurses experience the somatic nursing as challenging. The biggest challenge is the shortage of resources, that knowledge about diseases is limited and to carry out medical technical tasks. The nursing is also seen as challenging as an ignorance and incomprehension about each other's departments that constitutes a difficulty to co-operation. However, there is basically good cooperation, in the situations they need to consult and get help from each other's expertise. Clinical implications: The hope is that the study's results will give an increased understanding of how the nurses experience caring for somatic disease conditions in a psychiatric inpatient department.

Psykisk ohälsa ökar i samhället och samsjukligheten ökar med det. Allt fler patienter med somatisk sjukdom lider idag även av psykisk ohälsa och sjuksköterskor i sjukvården möter dessa patienter allt mer. Vårt syfte med denna studie är därför att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa på somatisk avdelning. Detta gjordes genom en litteraturöversikt där tio artiklar studerades, såväl kvalitativa som kvantitativa. Tre huvudteman identifierades i resultatet. Dessa var obehag, kunskapens betydelse och organisatoriska faktorer. Därunder fann vi sju underteman, dessa är: hopplöshet och frustration, rädsla, kunskap och kompetens, attityder, förutfattade meningar, personalbrist och tidsbrist samt stöd och samverkan.  I studien fann vi att sjuksköterskorna är i behov av mer kunskap kring psykisk ohälsa för att kunna ge en god och adekvat vård. Negativa attityder var ofta associerade med okunskap. Sjuksköterskorna med negativa attityder upplevde även bristande stöd från psykiatrin och ledningen. Om stöd och kunskap fanns upplevde sjuksköterskorna en större säkerhet och trygghet i att vårda dessa patienter, vilket gav mer positiva upplevelser kring att vårda patienter med psykisk ohälsa. Genom att redan i grundutbildningen till sjuksköterska integrera psykisk ohälsa i fler kurser kan stigmatisering kring denna patientgrupp minskas och vårdrelationerna förbättras. Detta ger patienten en bättre upplevelse av vårdtiden vilket kan ge snabbare tillfrisknande och kortare vårdtider.

I den psykiatriska vården lider cirka en femtedel av patienterna av samsjuklighet. Det vill säga förutom psykisk sjukdom har de också någon form av beroendeproblematik. Många av dessa patienter vittnar om mindre bra vårdande möten. Syftet med denna studie är därför att beskriva innebörden av ett vårdande möte så som det erfars av personer med psykisk sjukdom och beroendeproblematik. Genom livsvärlden utspelar sig hälsa, välbefinnande, lidande och sjukdom. Som metod har vi därför använt oss av nio intervjuer ur ett livsvärldsperspektiv. Efter att ha analyserat textmaterialet utifrån en innebördsanalys framkom tre teman: att bli sedd som en vanlig människa bortom beroendet, att våga och vilja möta sig själv ger kraft att växa, samt en äkta närvaro som berör ger välbefinnande. Att bli sedd som en vanlig människa bortom beroendet innefattar bland annat en strävan efter att ibland få känna sig som alla andra, hjälp med att återta det som förlorats, ges tid och få stöd utan att be om det. Att våga och vilja möta sig själv ger kraft att växa berör kraften i att reflektera, få kunskap och insikter för att kunna förändra sitt liv. En äkta närvaro som berör ger välbefinnande beskriver bland annat vårdarens egenskaper som upplevs vårdande av patienten. I diskussionen diskuterar vi vår metod samt vårt resultat och vår slutsats är att vårdaren har en större betydelse än vad vi tidigare förstått. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård

Inom rättspsykiatrin vårdas många patienter med samsjuklighet missbruk/beroende. Patientgruppen är heterogen med komplexa och specifika vårdbehov. Vårdare är de som tillbringar mest tid med dessa patienter. Studiens syfte var att beskriva vårdares erfarenheter av att vårda patienter som lider av allvarlig psykisk störning med samsjuklighet missbruk/beroende, inom rättspsykiatrisk vård. Tio sjuksköterskor och tio skötare som arbetade på en rättspsykiatrisk regionvårdsklinik intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer gjordes med stöd av en semistrukturerad intervjuguide. Ur analysen framkom 14 subkategorier som bildade fyra kategorier; samverkan, skapa funktionellt vardagsliv, finnas kvar över tid och kunskap/kompetens. Resultatet visade att vårdares samverkan med patienter och övriga yrkeskategorier gav vårdprocessen en helhetssyn. Goda vårdrelationer kunde hjälpa patienter att bryta förnekelse av missbruksproblem. Individanpassade aktiviteter och praktisk färdighetsträning var betydelsefullt i patienters rehabilitering. Vårdprocessen kunde inte forceras och motivationsarbetet var centralt. Klinisk erfarenhet, livserfarenhet, teoretisk kunskap kombinerat med en trygg och stabil personlighet, var den kompetens som enligt vårdare behövdes för att vårda dessa patienter. Inom kunskapsområdet missbruk/beroende upplevde vårdare behov av teoretisk komplettering. / Many psychiatric patients with comorbidity of addiction /dependence are treating in forensic mental health. The patient group is heterogenic with complex and specific health needs. Nursing care staffs are those who spent the most time with these patients. The aim of this study was to describe caregivers' experiences of caring for patients suffering from severe mental disorder with comorbidity of addiction /dependence, in psychiatric care. Ten registered nurses and ten licensed mental nurses who worked at a forensic psychiatric clinic were interviewed, and the material was processed with content analysis. Interviews were conducted with support of a semi-structured interview guide. From the analysis revealed 14 subcategories to form four categories: collaboration, create functional everyday life, persist over time and knowledge / skills. The results showed that nursing care staff´s interaction with patients and other health care professionals gave a holistic approach. Good health care relationships could help patients to break the denial of substance abuse problems. Individualized activities and practical skill training was important in patients' rehabilitation. Nursing process could not be rushed and motivational work was crucial. Clinical experience, life experience, theoretical knowledge combined with a secure and stable personality, were the skills as nursing care staff´s needed to care for these patients. In the area of knowledge abuse/dependence experienced nurses need theoretical completion.

Samsjuklighet mellan insomni och depression är vanligt. Denna studie syftade till att jämföra två gruppbehandlingar, KBT för insomni (KBTI) och tillämpad avslappning (TA), förutom att påverka sömnproblemen, också påverkar depressionssymptomen hos personer med insomni och depressiva symptom. Dessutom undersöktes om repetitiva negativa tankar medierade utfall av behandlingen. Resultatet av varians-analys för upprepade mätningar visade att personer i KBT-I förbättrades i högre grad än personer i TA-gruppen gjorde, både vad gäller depression- och insomnisymptom. Medieringsanalyserna visade att negativa automatiska tankar medierade utfallet på depressionmåttet. Slutsatsen är att KBT-I har god effekt för personer med samsjuklig insomni och depressiva symptom.

I förarbeten till lagarna LVM och LPT framkommer det att det finns en problematik kring vården av personer som lider av både missbruk och psykisk ohälsa. Det framgår att samarbetet mellan psykiatri och socialtjänst i vissa avseende är att anse som bristfälligt och att brukarna faller mellan stolarna. Syftet med studien har varit att, genom granskning av rättskällorna, ta reda på och tydliggöra vad som ska ses som gällande rätt, för om en person med både missbruk och psykisk ohälsa ska få vård enligt LVM eller LPT. Metoden som har använts är en rättsvetenskaplig metod där fokus legat på granskning av rättskällorna. En rättsfallsstudie har även gjorts för att bredda bilden av hur rekvisiten för lagstiftningarna tillämpas. Resultatet har analyserats och redovisats utifrån den rättsdogmatiska metoden. Rättsfallen har tematiserats och redovisats i diagram. Studien visar att det finns gällande rätt kring ämnet, men att gällande rätt varierar beroende på personens situation. Huvuddraget i resultatet är att LPT vid allvarlig psykisk ohälsa bör gå före LVM. Vidare framkommer det att det inte finns något hinder, för att under en kortare period, vårdas enligt båda lagstiftningarna samtidigt. / In the preparatory works to the laws of LVM and LPT it has been pointed out that there is a problem regarding the care of persons that both suffer from an addiction as well as mental illness. It appears that the cooperation between psychiatry and social services is deficient and that the users are falling through the cracks. The purpose of the study has been, through review of the sources of law, to find out and define what is to be considered a correct, application of the law for a person that suffers from an addiction as well as a mental illness. Is it to be admitted to compulsory care and treatment according LVM or LPT? The method and material used for this purpose is the sources of law. To broaden the picture a study of court cases has also been made, regarding how the legislation is applied by a lower administrative court. The results has been analyzed and reported through the legal method. Court cases has been thematized and presented in different diagrams. The study shows that the outcome of the law varies depending on the person’s situation. The main feature of the result is that if someone is suffering from serious mental illness, LPT should be chosen instead of LVM. Further it is possible, during a shorter time, to be treated according to both LVM and LPT simultaneously.

Denna studie undersökte samsjuklighet mellan smärta och social ångest i en smärtpopulation genom klusteranalys. Syftet var att undersöka om det fanns en undergrupp bland smärtpatienter som skattade högt på social ångest samt högt på upplevd invalidering före och efter smärtbehandling. Syftet var vidare att se om denna undergrupp skattade annorlunda vad gäller funktion jämfört med smärtpatienter med låg grad av social ångest samt se hur individer rörde sig mellan kluster över tid. Data bestod av självskattningsformulär från 157 smärtpatienter. Resultatet visade att det fanns en undergrupp som skattade högt på social ångest och upplevd invalidering. Individer i denna undergrupp hade lägre funktion innan såväl som efter behandling och tenderade att stanna kvar i de undergrupper som skattade högt på social ångest. / Comorbidity between pain and social anxiety in a sample of chronic pain patients was examined with cluster analysis. The purpose was to examine if there was a subgroup among pain patients that scored high on social anxiety and perceived invalidation before and after pain treatment. An additional purpose was to analyze if this subgroup scored differently on functioning compared to other pain patients and to explore movements between clusters over time. Data was based on self-report questionnaires from 157 pain patients. The results revealed an existing subgroup which scored high on social anxiety and perceived invalidation. The clusters with high social anxiety showed a lower level of functioning before and after pain treatment. These individuals tended to remain in the clusters scoring high on social anxiety over time