Background: Mental illness affects about one in eight people and is seen to increase in society. Patients diagnosed with mental illness also often suffer from physical illness and are in a large extent in need of hospital care. A litterature review containing healthcare professionals experience of caring for patients with mental and physical comorbidity in other healthcare facilities than psychiatry, may be of importance to create an understanding of experiences of caring for patients with mental and physical comorbidity. Aim: To describe healthcare professionals experiences of providing care to patients with mental and physical comorbidity in other facilities than psychiatry. Methods: This study contains eight empirical studies from the databases Cinahl and Pubmed with qualitative approach that were reviewed, analyzed and compiled. Results: The analysis resulted in two main categories ”To experience organizational flaws” and ”Negative attitudes and feelings complicates the healthcare” Conclusion: The litterature study and previous research indicate the importance of ensuring that the care environment is adapted and that the collaboration between psychiatric care and somatic care should be strengthened. The litterature study and previous research also show that increased knowledge about mental illnesses among healthcare professionals could contribute to reduce stigma and provide conditions for a better care to patients with mental and physical comorbidity / Bakgrund: Psykisk sjukdom drabbar ungefär en av åtta personer och ses öka i samhället. Patienter som är diagnosticerade med psykisk sjukdom lider även ofta av fysiska sjukdomar och är i stor utsträckning i behov av sjukhusvård. En litteraturstudie innehållande vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med psykisk och fysisk samsjuklighet utanför psykiatrin, kan vara av vikt för att skapa förståelse kring erfarenheter av att vårda patienter med samsjuklighet. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med psykisk och fysisk samsjuklighet utanför psykiatrin. Metod: Studien baserades på åtta empiriska studier från databaserna Cinahl och Pubmed med kvalitativ ansats som granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: “Att uppleva organisatoriska brister” och “Negativa attityder och känslor försvårar vården”. Konklusion: Litteraturstudiens resultat och tidigare forskning pekar på att det är av vikt att säkerställa att vårdmiljön anpassas och att samarbetet mellan psykiatrin och somatiken bör stärkas. Litteraturstudiens resultat och tidigare forskning visar även att ökad kunskap hos vårdpersonal om psykiska sjukdomar skulle kunna bidra till minskad stigmatisering och ge förutsättningar för att ge bättre vård till patienter med psykisk och fysisk samsjuklighet

Studien utgår ifrån behandlingspersonal på ett SiS LVM-hem och deras beskrivningar av sitt förhållningssätt gentemot kvinnor med samsjuklighet i form av missbruk och ätstörning, samt vilka utmaningar och möjligheter som de upplever i sitt arbete i förhållande till gruppen. Studien har en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer som utförts med fem personer som arbetar som behandlingspersonal på ett SiS LVM-hem i Sverige. Den insamlade datan har framställts i en tematisk analys med fem identifierade huvudteman och 13 subteman som tolkats utifrån tolkningsramen, vilken inkluderar nationella regelverk och de teoretiska begreppen yrkeskompetens; relationskompetens och handlingskompetens samt teori om idealtypiska handlingar. Resultatet visar att det förekommer missbruk och ätstörning på LVM-hemmet och att behandlingspersonalen arbetar med det genom att förhålla sig lika till klienten oberoende dess problematik med viljan att hjälpa och anpassa strategier till problematiken, även om syftet med LVM inte är att behandla ätstörningar och det saknas förutsättningar på organisatoriskt plan. Resultatet visar även att behandlingspersonalen har fokus vid att arbeta relationsskapande för att nå klienterna och motivera dem. Studiens slutsatser är att det saknas kompetens om ätstörningar inom LVM-hemmet men att behandlingspersonalen bemöter missbruk och ätstörning genom att använda rutiner och begränsningar samt sin yrkes- och relationskompetens / The study is based on treatment workers at a SiS LVM-home and their descriptions of their approach to women with co-morbidity in the form of substance abuse and eating disorders, as well as the challenges and opportunities they experience in their work in relation to the group. The study has a qualitative approach with semi-structured interviews conducted with five treatment workers from one SiS LVM-home. The collected data have been represented in a thematic analysis with five identified main themes and 13 sub-themes interpreted based on our interpretive framework which includes the following theoretical concepts of professional competence; relational competence and action competence as well as the theory of four ideal actions. The result shows that there is substance abuse and eating disorders at the LVM-home and that the treatment staff works with it by treating the client equally regardless of their problem with the desire to help and adapt strategies to the problem, even if the purpose of LVM is not to treat eating disorders and that there are no prerequisites on an organizational level. The results also show that the treatment workers have a focus on relationship-building in order to reach the clients and motivate them. The study's conclusions are that there is a lack of expertise on eating disorders within the LVM-home, but that the treatment staff deal with addiction and eating disorders by using routines and restrictions as well as using their professional and relational skills

Bakgrund: Användandet av substanser är ett ökande problem såväl globalt som i Sverige. Förekomsten av samsjuklighet anses vanligt förekommande då individer lider av både psykisk ohälsa och ett substansbrukssyndrom. Patienter med substansbrukssyndrom är i stort behov av att samverkan mellan olika instanser är välfungerande för att få adekvat hjälp i sin situation. Trots lagstiftning kring samverkan har brister uppmärksammats. Syfte: Syftet var att belysa specialistsjuksköterskans erfarenheter av samverkan mellan psykiatrisk vård och andra aktörer när patienter har substansbrukssyndrom. Metod: En intervjustudie med specialistsjuksköterskor som arbetade inom öppen- och sluten psykiatrisk vård. Studien hade en induktiv ansats och grundade sig i Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det erfarenheter av utmaningar i samverkan som delats in bristfällig kunskap, resursbrister, bristande uppföljning efter LVM kopplat till otillräcklig kommunikation samt utmaningar i samsynen kring patientgruppen. Erfarenheter av att främja god samverkan lyfts även i resultatet genom positiva erfarenheter av samverkan samt vikten av att samverka med närstående. Konklusion: Att belysa specialistsjuksköterskans erfarenheter av samverkan kan leda till att specialistsjuksköterskan når en fördjupning och medvetandegör sin kunskap. Detta kan bidra till en säkrare och mer personcentrerad vård för patientgruppen samt att specialistsjuksköterskan synliggör de främjande komponenterna och utmaningarna i samverkan. / Background: Substance abuse is an increasing problem both globally and in Sweden. The occurrence of co-morbidity is considered common when individuals suffer from both mental illness and substance abuse syndrome. Patients with substance abuse syndrome are in great need of well-functioning cooperation between different agencies in order to receive adequate help with their situation. Despite legislation regarding cooperation, shortcomings have been noticed. Purpose: The purpose was to illustrate the specialist nurse's experiences of collaboration between psychiatric care and other actors when patients have substance abuse syndrome. Method: An interview study with specialist nurses who worked in outpatient and inpatient psychiatric care. The study had an inductive approach and was based on Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: The results revealed experiences of challenges in cooperation divided into insufficient knowledge, resource shortages, lack of follow-up after LVM linked to insufficient communication and challenges in consensus around the patient group. Experiences in encouraging good collaboration is also highlighted in the results through positive experiences of collaboration and the importance of collaborating with close relatives. Conclusion: Highlighting the specialist nurse's experiences of collaboration can lead to the specialist nurse reaching greater depth in and raising awareness of their knowledge. This can contribute to a safer and more person-centered care for the patient group and that the specialist nurse makes visible the promoting components and the challenges in the collaboration.

Bakgrund: Samsjuklighet av intellektuell funktionsnedsättning, substansbrukssyndrom ochpsykisk ohälsa hos vuxna medför behov av vård, stöd, omsorg och omvårdnad inom blandannat psykiatrisk specialistvård, habilitering, socialtjänst och funktionsstöd. Samverkankrävs för att säkerställa samordning av insatser så att målgruppens samtliga behovtillgodoses. Syfte: Att beskriva det tvärprofessionella teamets upplevelser av samverkankring vuxna personer med samsjuklighet av intellektuell funktionsnedsättning,substansbrukssyndrom och psykisk ohälsa. Metod: Deskriptiv kvalitativ design medinduktiv ansats. 20 semistrukturerade intervjuer genomfördes med professionella aktörerinom verksamheter som möter målgruppen. Materialet analyserades enligt Graneheim ochLundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Samverkan upplevs viktig ochanvänds för att skapa en sammanhållen planering med insatser som utgår från individen.Utmaningar upplevs när samordning och ansvarsfördelning mellan verksamheter brister,professionella aktörer saknar kunskap kring målgruppens behov, anpassningar utifrån denspecifika samsjukligheten saknas och målgruppen stängs ute från insatser trots behov. Ettgott samarbetsklimat och integrering av verksamheter upplevs underlätta samverkan. Diskussion: Upplevelser av samverkan som medel för att möta omfattande behov av vårdoch stöd inom flera olika livsområden och därmed verksamheter stämde väl med tidigarestudier och utredningar inom området. Identifierade utmaningar och förutsättningarupplevdes påverka samordningens effektivitet. Helhetsperspektivet och riktningen motindividanpassning i samverkan går i linje med NSM och bidrar till hälsofrämjande ochförbyggande insatser. Slutsats: I dagsläget saknas ett tydligt utformat team runtmålgruppen. Organisatoriska förändringar som skapar mer givna former för samverkan ochfrämjar målgruppens delaktighet är önskvärda. / <p>2024-01-10</p>

Bakgrund: Många personer lever med hälsoångest men få vet egentligen vad det innebär för individen själv och individens familj. Hälsoångest som kännetecknas av en stark oro av att ha eller drabbas av sjukdom är relativt nytt även inom sjukvården, varpå personalen behöver få ökad förståelse för personer som lever med hälsoångest. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos personer som lever med hälsoångest. Metod: Studien är skriven som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där 12 kvantitativa och två kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades för att beskriva det aktuella kunskapsläget. Resultatartiklarna analyserades systematiskt och resulterade i fyra kategorier. Resultat: Fyra kategorier framkom ur resultatet: Tidigare trauma, Oro, Informationssökande och Samsjuklighet. I de flesta studierna framkom att livshändelser såväl tidigare som senare i livet påverkade graden av hälsoångest. Oro kring hälsa, psykiatrisk och somatisk samsjuklighet samt informationssökande efter symtom på internet hade stor påverkan på hälsoångest. Konklusion: Hälsoångest är vanligt förekommande bland personer i samhället och utbildning och personcentrerad vård är två sätt att angripa tillståndet på. Vidare saknas kvalitativ forskning inom området vilket hade ökat förståelsen för tillståndet ytterligare. / Background: Many people live with health anxiety, but few know what it means for the individual himself/herself and for their family. Health anxiety, which is characterized by a concern about having or suffering from an illness, is relatively new even in healthcare, and the staff needs to increase understanding of people with health anxiety. Aim: The aim was to shed light on the experiences of people living with health anxiety. Method: The study was written as a general literature study with an inductive approach with 12 quantitative and two qualitative scientific articles to describe the current state of knowledge. The resulting articles were systematically analyzed and resulted in four categories. Results: Four categories emerged from the results: Previous trauma, Worry, Information seeking and Comorbidity. In most of the studies, life events influenced the degree of health anxiety. Concerns about health, psychiatric and somatic comorbidity and searching for information on symptoms on the internet also had a major impact on health anxiety. Conclusion: Health anxiety is common among people in society, and education and person-centered care are two ways to treat the condition. Furthermore, there is a lack of qualitative research, which would have further increased the understanding of the condition.

I dagens samhälle bemöts patienter med psykisk ohälsa och beroende-problematik inom psykiatriskvård inte alltid med respekt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta personer med psykisk ohälsa och beroendeproblematik inom psykaitrisk vård. Tio sjuksköterskor inom sluten-och öppenpsykaitrisk vård deltog. Data samlades in genom narrativa intervjuer. Materialet analyserades med hjälp avkvalitativ innehållsanalys. Sjuksköterskorna beskrev hinder och möjligheter i bemötandet av personer med psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Hinderför ett gott bemötande var krävande patienter, osäkerhet och brister i verksamheten. Möjligheter för ett gott bemötande var relationsarbete och trygghet. Sjuksköterskorna upplevde att det var en svår patientgrupp att möta samtidigt som mycket kunskap saknades angående beroendeproblematik. Sjuksköterskorna kunde känna sig psykiskt påverkade av arbetet och en stor osäkerhet fanns gällande bedömningar och omvårdnad. Trots svårigheterna att möta patienter med beroendeproblematik beskrevs arbetet som intressant, utmanande och ett privilegium. Trygghet beskrevs öka med erfarenhet och med bra samarbete och stöd från kollegorna. Om inte sjuksköterskors kunskap angående beroendeproblematik tillgodoses och ökas finns en risk för allvarliga brister inom den psykiatriska vården.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och är den främsta orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Patienter med psykisk ohälsa har troligtvis ett större behov av somatisk vård än andra grupper i befolkningen, då många lever med samtidig fysisk ohälsa. Vidare upplever patienter att stigma, tidsbrist samt sjuksköterskors bristande kunskap utgör hinder för god vård inom somatisk kontext. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk hälso- och sjukvård. Metod:En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes utifrån Evans analysprocess. Tolv vårdvetenskapliga artiklar analyserades och finns presenterade i resultatet. Resultat: Tre teman med två subteman vardera identifierades. De teman som identifierades var; Sjuksköterskors kompetens, Patienters inverkan samt Organisation och struktur. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor upplevde att deras kunskap- och tidsbrist samt patienters bristande delaktighet i vården leder till att behov hos patienter med psykisk ohälsa inte blir tillgodosedda. / Background: Mental illness is increasing in society and is the main cause for sick leave in Sweden. Patients with mental illness probably have a greater need for somatic healthcare than other groups in society, as many patients live with contemporary physical illness. Furthermore, patients find that stigma, lack of time and nurses’ lack of knowledge constitute barriers towards good care in somatic context. Aim: The aim of this study was to describe nurses experiences of nursing patients with mental illness in somatic healthcare. Method:A systematic literature study with descriptive synthesis according to Evans synthesis process. Twelve qualitative articles were analyzed and are presented in the results. Results: Three themes with two sub themes each were identified. The themes identified were; Nurses competence, Patients impact and Organization and structure. Conclusions: Nurses experience that their lack of knowledge and time together with patients lack of participation has led to the needs of patients with mental illness not being met.

Samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och ett missbruk har blivit allt mer uppmärksammat och vanligt förekommande, något som ställer högre krav än någonsin på en fungerande samverkan mellan psykatrisk- och beroendevård inom öppenvården. Syftet med denna studie är, utöver att belysa den uppfattade omfattningen av samsjuklighet, att genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma från två aktörer inom de båda vårdområdena identifiera befintlig samverkan och förbättringsområden. Utöver detta är syftet även att se hur personal inom de båda verksamheterna förhåller sig till vad det innebär hos klienter och patienter att vara diagnostiserad med två stigmatiserade diagnoser. Den teoretiska referensramen denna studie använder sig av är teorin om samverkan och Goffmans teori om stigma, samt tidigare forskning som berör samverkan och samsjuklighet. Empirin består av fyra semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom de båda vårdområdena. Resultaten visar på att samtliga respondenter uppfattar samsjukligheten som utbredd och omfattande, samt att samverkan är uppskattat och eftersträvansvärt – men kräver både motivation och vilja av personalen för att fungera effektivt. Vidare visar resultaten att det främst inom beroendevården arbetas aktivt och uttalat för att avstigmatisera den enskilde och befria denna från skam och skuld, även om psykiatrin också anser sig vara relativt avstigmatiserad. / Co-morbidity in the form of mental health problems and an addiction has become increasingly noticeable and commonplace, which places higher demands than ever on a functioning collaboration or integration between psychiatric- and addiction care amongst open care. The purpose of this study, in addition to highlighting the perceived scope of co-morbidity, is to identify existing collaboration and improvement areas through qualitative interviews with professionals from two different organizations within the two care areas. In addition, the purpose is also to see how staff within the two activities relate to what it means for clients and patients to be diagnosed with two stigmatized diagnoses. The theoretical frame of reference this study uses is the theory of collaboration and Goffman's theory of stigma, as well as previous research that concerns collaboration and co-morbidity. The data consists of four semi-structured interviews with professionals in the two care areas in a selected municipality. The result shows that all respondents perceive co-morbidity as widespread and extensive, and that the collaboration is appreciated and desirable - but requires both the motivation and the will of the staff to function effectively. Furthermore, the results show that it is primarily in addiction care to work actively and explicitly to de-stigmatize the individual and liberate it from shame and guilt, even if the actor within psychiatric care also considers itself to be relatively de-stigmatized.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet för individer med samsjuklighet ser ut mellan kommun och landsting samt hur möjligheterna ser ut till samordnad vård och behandling. Frågeställningarna var att ta reda på hur samarbetet ser ut mellan kommun och landsting gällande individer med samsjuklighet samt vilka tillvägagångssätt som finns för att förbättra samordnad vård och behandling mellan kommun och landsting. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten var Fridolfs (2004) fyra motiv till ett bra samarbete. Utifrån det hermeneutiska synsättet tolkades intervjuerna inför resultatet med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att det finns ett samarbete mellan kommun och landsting men för förbättring behövs det mer erfarenhet och kunskap om varandras arbetsuppgifter. Slutsatsen av resultatet är att mer forskning fordras om hur och på vilket sätt samarbete mellan kommun och landsting kan förbättras. Kan en gemensam huvudman vara ett alternativ?</p>