I dagens samhälle bemöts patienter med psykisk ohälsa och beroende-problematik inom psykiatriskvård inte alltid med respekt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta personer med psykisk ohälsa och beroendeproblematik inom psykaitrisk vård. Tio sjuksköterskor inom sluten-och öppenpsykaitrisk vård deltog. Data samlades in genom narrativa intervjuer. Materialet analyserades med hjälp avkvalitativ innehållsanalys. Sjuksköterskorna beskrev hinder och möjligheter i bemötandet av personer med psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Hinderför ett gott bemötande var krävande patienter, osäkerhet och brister i verksamheten. Möjligheter för ett gott bemötande var relationsarbete och trygghet. Sjuksköterskorna upplevde att det var en svår patientgrupp att möta samtidigt som mycket kunskap saknades angående beroendeproblematik. Sjuksköterskorna kunde känna sig psykiskt påverkade av arbetet och en stor osäkerhet fanns gällande bedömningar och omvårdnad. Trots svårigheterna att möta patienter med beroendeproblematik beskrevs arbetet som intressant, utmanande och ett privilegium. Trygghet beskrevs öka med erfarenhet och med bra samarbete och stöd från kollegorna. Om inte sjuksköterskors kunskap angående beroendeproblematik tillgodoses och ökas finns en risk för allvarliga brister inom den psykiatriska vården.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och är den främsta orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Patienter med psykisk ohälsa har troligtvis ett större behov av somatisk vård än andra grupper i befolkningen, då många lever med samtidig fysisk ohälsa. Vidare upplever patienter att stigma, tidsbrist samt sjuksköterskors bristande kunskap utgör hinder för god vård inom somatisk kontext. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk hälso- och sjukvård. Metod:En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes utifrån Evans analysprocess. Tolv vårdvetenskapliga artiklar analyserades och finns presenterade i resultatet. Resultat: Tre teman med två subteman vardera identifierades. De teman som identifierades var; Sjuksköterskors kompetens, Patienters inverkan samt Organisation och struktur. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor upplevde att deras kunskap- och tidsbrist samt patienters bristande delaktighet i vården leder till att behov hos patienter med psykisk ohälsa inte blir tillgodosedda. / Background: Mental illness is increasing in society and is the main cause for sick leave in Sweden. Patients with mental illness probably have a greater need for somatic healthcare than other groups in society, as many patients live with contemporary physical illness. Furthermore, patients find that stigma, lack of time and nurses’ lack of knowledge constitute barriers towards good care in somatic context. Aim: The aim of this study was to describe nurses experiences of nursing patients with mental illness in somatic healthcare. Method:A systematic literature study with descriptive synthesis according to Evans synthesis process. Twelve qualitative articles were analyzed and are presented in the results. Results: Three themes with two sub themes each were identified. The themes identified were; Nurses competence, Patients impact and Organization and structure. Conclusions: Nurses experience that their lack of knowledge and time together with patients lack of participation has led to the needs of patients with mental illness not being met.

Samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och ett missbruk har blivit allt mer uppmärksammat och vanligt förekommande, något som ställer högre krav än någonsin på en fungerande samverkan mellan psykatrisk- och beroendevård inom öppenvården. Syftet med denna studie är, utöver att belysa den uppfattade omfattningen av samsjuklighet, att genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma från två aktörer inom de båda vårdområdena identifiera befintlig samverkan och förbättringsområden. Utöver detta är syftet även att se hur personal inom de båda verksamheterna förhåller sig till vad det innebär hos klienter och patienter att vara diagnostiserad med två stigmatiserade diagnoser. Den teoretiska referensramen denna studie använder sig av är teorin om samverkan och Goffmans teori om stigma, samt tidigare forskning som berör samverkan och samsjuklighet. Empirin består av fyra semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom de båda vårdområdena. Resultaten visar på att samtliga respondenter uppfattar samsjukligheten som utbredd och omfattande, samt att samverkan är uppskattat och eftersträvansvärt – men kräver både motivation och vilja av personalen för att fungera effektivt. Vidare visar resultaten att det främst inom beroendevården arbetas aktivt och uttalat för att avstigmatisera den enskilde och befria denna från skam och skuld, även om psykiatrin också anser sig vara relativt avstigmatiserad. / Co-morbidity in the form of mental health problems and an addiction has become increasingly noticeable and commonplace, which places higher demands than ever on a functioning collaboration or integration between psychiatric- and addiction care amongst open care. The purpose of this study, in addition to highlighting the perceived scope of co-morbidity, is to identify existing collaboration and improvement areas through qualitative interviews with professionals from two different organizations within the two care areas. In addition, the purpose is also to see how staff within the two activities relate to what it means for clients and patients to be diagnosed with two stigmatized diagnoses. The theoretical frame of reference this study uses is the theory of collaboration and Goffman's theory of stigma, as well as previous research that concerns collaboration and co-morbidity. The data consists of four semi-structured interviews with professionals in the two care areas in a selected municipality. The result shows that all respondents perceive co-morbidity as widespread and extensive, and that the collaboration is appreciated and desirable - but requires both the motivation and the will of the staff to function effectively. Furthermore, the results show that it is primarily in addiction care to work actively and explicitly to de-stigmatize the individual and liberate it from shame and guilt, even if the actor within psychiatric care also considers itself to be relatively de-stigmatized.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet för individer med samsjuklighet ser ut mellan kommun och landsting samt hur möjligheterna ser ut till samordnad vård och behandling. Frågeställningarna var att ta reda på hur samarbetet ser ut mellan kommun och landsting gällande individer med samsjuklighet samt vilka tillvägagångssätt som finns för att förbättra samordnad vård och behandling mellan kommun och landsting. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten var Fridolfs (2004) fyra motiv till ett bra samarbete. Utifrån det hermeneutiska synsättet tolkades intervjuerna inför resultatet med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att det finns ett samarbete mellan kommun och landsting men för förbättring behövs det mer erfarenhet och kunskap om varandras arbetsuppgifter. Slutsatsen av resultatet är att mer forskning fordras om hur och på vilket sätt samarbete mellan kommun och landsting kan förbättras. Kan en gemensam huvudman vara ett alternativ?</p>

<p>Den sociala ångesten många känner i olika situationer kan leda till undvikande, isolering och ibland även kompliceras av depressiva symtom och/eller alkoholanvändning. Huruvida ett samband mellan dessa problem kan visa sig i 16-17 årsåldern undersöktes genom en enkät om nedstämdhet, alkoholanvändning och social ångest. Resultatet visade att nedstämdhet hade en inverkan på grad av social ångest hos båda könen. Dock var tjejer i högre grad än killar mer nedstämda. Tjejer som drack mindre uppvisade en högre grad av social ångest. Alkoholanvändning hängde inte ihop med killars hantering av social ångest. Resultatet tyder på att samband mellan variablerna kan visa sig tidigt. Därför borde resurser sättas in tidigt för att förhindra en negativ utveckling, så att personer kan fungera i samhället.</p> / <p>The social anxiety many people feel in different situations can lead to avoidance, isolation and be complicated with depressive symptoms and/or alcoholuse. Whether it’s possible to find relationships between these syndromes in age 16-17 was investigated through a survey about depression, alcoholuse and social anxiety. The result showed that depression had an impact on level of social anxiety for both sexes. Gals were more depressed than guys, though. Gals who drank less had a higher level of social anxiety. Alcoholuse had no impact in coping with social anxiety for guys. The result showes a connection between the variables that can be seen early. Therefore, resources should be available to prevent a negative development, so that people can function in society.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet för individer med samsjuklighet ser ut mellan kommun och landsting samt hur möjligheterna ser ut till samordnad vård och behandling. Frågeställningarna var att ta reda på hur samarbetet ser ut mellan kommun och landsting gällande individer med samsjuklighet samt vilka tillvägagångssätt som finns för att förbättra samordnad vård och behandling mellan kommun och landsting. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten var Fridolfs (2004) fyra motiv till ett bra samarbete. Utifrån det hermeneutiska synsättet tolkades intervjuerna inför resultatet med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att det finns ett samarbete mellan kommun och landsting men för förbättring behövs det mer erfarenhet och kunskap om varandras arbetsuppgifter. Slutsatsen av resultatet är att mer forskning fordras om hur och på vilket sätt samarbete mellan kommun och landsting kan förbättras. Kan en gemensam huvudman vara ett alternativ?

Den sociala ångesten många känner i olika situationer kan leda till undvikande, isolering och ibland även kompliceras av depressiva symtom och/eller alkoholanvändning. Huruvida ett samband mellan dessa problem kan visa sig i 16-17 årsåldern undersöktes genom en enkät om nedstämdhet, alkoholanvändning och social ångest. Resultatet visade att nedstämdhet hade en inverkan på grad av social ångest hos båda könen. Dock var tjejer i högre grad än killar mer nedstämda. Tjejer som drack mindre uppvisade en högre grad av social ångest. Alkoholanvändning hängde inte ihop med killars hantering av social ångest. Resultatet tyder på att samband mellan variablerna kan visa sig tidigt. Därför borde resurser sättas in tidigt för att förhindra en negativ utveckling, så att personer kan fungera i samhället. / The social anxiety many people feel in different situations can lead to avoidance, isolation and be complicated with depressive symptoms and/or alcoholuse. Whether it’s possible to find relationships between these syndromes in age 16-17 was investigated through a survey about depression, alcoholuse and social anxiety. The result showed that depression had an impact on level of social anxiety for both sexes. Gals were more depressed than guys, though. Gals who drank less had a higher level of social anxiety. Alcoholuse had no impact in coping with social anxiety for guys. The result showes a connection between the variables that can be seen early. Therefore, resources should be available to prevent a negative development, so that people can function in society.

När människor i en svår livssituation behöver professionell behandling, är det centralt, att den behandlande verksamheten kan möta individernas problembild. Syftet med föreliggande studie är att undersöka den organisatoriska beredskapen inom LVM-vården (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) för att ta emot och behandla individer med en multipel och således komplex samsjuklighet. Samsjuklighet innebär att en individ har mer än en sjukdomsbild samtidigt och det blir mer komplext ju fler sjukdomar individen har. I det aktuella kunskapsläget finns det en brist på studier med inriktning på verksam behandlingsmiljö och organisatorisk beredskap kring multipel samsjuklighet. Syftet besvaras med hjälp av tolv semistrukturerade intervjuer, fyra med ledningspersonal och åtta med behandlingspersonal på ett LVM-hem i Sverige. Studiens resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan lednings- och behandlingspersonalens utsagor kring arbetsförhållanden, möjlighet att klara av uppdraget och kompetens. Det fanns även skillnader inom behandlingspersonalens utsagor kring till exempel upplevt stöd inom organisationen. Det framkommer i studien att det i nuläget inte med säkerhet kan sägas att den organisatoriska beredskapen är tillräcklig för att kunna ta emot och behandla individer som har missbruk och multipel samsjuklighet. Studien ämnar bidra med kunskap kring de organisatoriska förhållanden som finns och skapas i relation till en komplex klientgrupp. Studien kan således anses ha en hög relevans både för socialt arbete men även andra kontexter som bemöter klienter vilka har en multipel eller komplex samsjuklighet. / When people in a difficult life situation need professional treatment, it is crucial that the organization can reach and address the individual’s problem. The aim of the present study is to investigate the organizational preparedness in LVM-care (the care of substance abusers, special provisions, Act) to encounter and treat individuals with multiple and thus complex comorbidity. Comorbidity means that an individual has more than one illness at the same time and it becomes more complex the more illnesses there is. In the current state of knowledge, there is a lack of studies focusing on an effective treatment environment and organizational preparedness for multiple comorbidity. The empirical data is based on twelve interviews, four with management staff and eight with treatment staff at an LVM-home in Sweden. The results show that there are both similarities and differences between management and treatment staff’s statements regarding working conditions, the possibility of completing the assignment and competence. There were also differences within the treatment staff's statements regarding, for example, support experienced within the organization. In the present study it shows that, it cannot be said with certainty that organizational preparedness is sufficient to treat individuals who have an addiction and multiple comorbidity. The study contributes knowledge about the organizational conditions that exist and are created in relation to a complex client group. The study can therefore be considered to have a high importance for both social work, and for other contexts that cater to clients who have a complex comorbidity.

Individuals with substance abuse or mental illness/neuropsychiatric disorderssuffer a higher risk of developing comorbidity. Due to the complexity of comorbidity individuals may often need multiple support from both social services and health care. Previous studies have shown that the relationship is a crucial aspect of the recovery process between the social worker and the client. It needs to be based on mutual trust, user participation and clarity. Social workers had to balance between individuals right over their own life situations and the responsibility to decide on compulsory care when the person opposes help and exposes their life to serious injury. The study aimed to investigate how socialworkers described the experience of responding to and support individuals living with comorbidity. The method chosen was semi-structured interviews with six social workers from four municipalities in Skåne. The findings showed attempts to contemplate different challenges of individuals. There were noted difficulties when investigating a person due to their mental health. Furthermore, their experiences were described as motivating and humane work. Their experience described the role of a social worker as a representative between a zero tolerance society and to start working with the client where they were. In addition, it was noted as important to familiarize oneself with aspects that the substance abuse contributed to. The insights into why individuals resorted to substance use opened up discussions about alternative solutions that did not include addiction. The reflections that emerged were adaptations of how meetings were designed and how the individuals were made involved, through the help of different strategies to examine the individual’s wishes.