Studien ämnade att undersöka området för lösningsfokuserat arbetssätt. Lösningsfokuserat arbetssätt handlar om att skifta fokus från problem till att istället fokusera på lösningar. Tidigare har arbetssättet främst initierats i klientsamtal men idag är det även förekommande inom ledarskap. Lösningsfokuserat ledarskap handlar om att hjälpa medarbetaren hitta vägar framåt med fokus på målet som medarbetaren har. Studiens syfte var att undersöka hur chefer inom den offentliga sektorn använder lösningsfokuserat arbetssätt och hur cheferna upplever att det fungerar i organisationen och i relationen med medarbetarna. En kvalitativ forskningsansats valdes som metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vid analys av det insamlade materialet genomfördes en manifest innehållsanalys. Studiens resultat visar att chefernas intresse för lösningsfokuserat arbetssätt väcktes för att det fokuserade på lösningar istället för problem. Detta kan koppla samman med ett salutogent perspektiv, där det handlar om att fokusera på vad som gör människor friska istället för på vad som gör människor sjuka. Cheferna upplevde också att de arbetar med lösningsfokus som en pågående process och hade bland annat uppnått resultat i form av delaktighet, kreativitet och medskapande hos medarbetarna. Detta kan kopplas till socialkonstruktion, vilket är utgångspunkten för lösningsfokuserat arbetssätt. Då handlar det om att verkligheten skapas i dialogen mellan människor. Cheferna upplevde också att effektiviteten hade ökat inom organisationen och att det hade resulterat i ett öppnare klimat på arbetsplatsen. Detta i sin tur kan kopplas samman med hälsofrämjande arbetsplatser då det är viktigt att det finns utvecklingsmöjligheter och möjlighet till välmående. / The intention with this study was to gain broader understanding for solution-focused brief therapy. Solution-focused brief therapy is a method that is shifting focus from problems to focus on solutions instead. Previously, the work method has been initiated in client talks, but today it is also used in leadership. Solution-focused leadership is about helping employees to find ways forward with a focus on the goal that they have. It is about asking solution-focused questions. The aim of the study was to investigate how public sector managers use solution-focused brief therapy methods and how they experience that the method works in the organization and in the relationship with the co-workers. A qualitative research method was chosen with semi-structured interviews as the data collection method. When analyzing the collected material a manifest content analysis was conducted. The results of the study show that the managers’ interest for solution-focused approaches was created because it focused on solutions instead of problems. This can be linked to a salutogenic perspective, which focuses on what makes people healthy instead of what makes people sick. The managers also experience that working with solution-focus is an ongoing process and, among other things, achieved results in terms of participation, creativity and employee co-creation. This can be linked to social construction where solution-focused work methods have it origins from. In social construction it is about creating reality in the dialogue between people. The managers also felt that the efficiency had increased within the organization and that it had resulted in a more open climate at the workplace. This in turn can be linked to health-promoting workplaces as it is important that there are development opportunities and opportunities for well-being.

I denna studie har kommunala destination management organization (DMOs) kring Vänern studerats och specifikt hur de implementerar sociala medier i deras marknadsföring. Vi har haft som syfte att studera hur användandet av sociala medier som marknadsföringskanal kan medföra en maktförflyttning och i förlängningen påverka en plats varumärke. Vi har även varit intresserade av att studera hur samskapande av budskap på sociala medier kan bidra till en maktfördelning för att öka platsens synlighet och konkurrenskraft. Studien tar upp begrepp som user generated content (UGC), hashtags och storytelling vilka är verktyg kopplade till maktförflyttningen av marknadsföringen av en plats.Studiens grundar sig i en kvalitativ enkät utförd med respondenter från kommunala turistorganisationer samt visuell observation av respondenternas sociala medier. Datainsamlingen har genererat information om hur kommunerna arbetar med sociala medier som marknadsföringskanal samt hur de använder tillgängliga verktyg på sociala plattformar. Vi har i vår analys tagit hjälp av ett modell som bygger på fyra begrepp kopplat till sociala medier som vi valt att anpassa till vår studie efter vår teoretiska ramverk. Bland annat skapar modellen ett ramverk för DMOs som en hjälp att stärka sitt varumärke. Ramverket består av Varumärke, Rörlighet, Samskapande samt Storytelling och bidrar med kunskap om hur kommuner kan använda det innehåll som användarna av sociala medier skapar och delar med sig av. Resultatet av vår studie visar att kommunerna har kontrollen över sitt varumärke, det har alltså inte skett en maktförflyttning i den bemärkelsen att besökaren har makten över varumärket. Däremot ser vi att samskapande och maktfördelning av kommunens varumärke kan öka konkurrenskraften och är ett underutnyttjat verktyg. Studien visar även att kommunerna är aktiva på sociala medier men vi upplever skillnader i engagemanget och i hur de samskapar med besökaren. / In this study destination management organizations (DMO) surrounding Lake Vänern have been studied and specifically how they incorporate social media in their marketing.The aim of the study was to study how the use of social media as a marketing tool can lead to a transfer of power and in prolongation affect a place brand. We have also had an interest in studying how co-creation of messages on social media can lead to a distribution of power to increase a “place” competitiveness and visibility. The study concerns concepts such as user generated content (UGC), hashtags and storytelling which are tools connected to distribution of power and marketing of a “place”.The study is based on a qualitative survey study performed by respondents from destination management organizations within the destinations surrounding Vänern and also a visual observation of the study's respondents' social media. Our collected data has generated knowledge on how destinations are working with social media as a marketing tool and also how they use the accessible tools that social media offer. Our analysis is inspired by a model that is based on four concepts connected to social media that we have chosen to adapt to our theoretical framework. Among other things the model creates a framework for DMO as a help to strengthen their place brand. The framework consists of brand image, mobility, co-creation and storytelling and contributes with knowledge of how destinations can use the content that the users of social media creates and shares. The study shows that the respondent destinations are in control of their brand, there has not been a transfer of power in the meaning that the visitors are in control of the brand image. However, co-creation and distribution of power of the destination brand to strengthen a place's competitiveness is an underutilized tool. The study also shows that respondent destinations are active on social media, however we experience differences in how they co-create with visitors and their commitment in engaging with visitors.

Tidigare forskning har visat att kundinvolvering kan ske på olika nivåer, där dehögsta nivåerna bidragit till bland annat ökad kundnöjdhet, konkurrenskraftigafördelar och förbättrat införande av nya tjänster hos organisationerna. Syftet medstudien har varit att bidra med kunskapsutveckling kring Radikal Kundinvolveringinom tjänstesektorn. Begreppet var nytt för forskningsområdet och få tidigarestudier visade effekterna av djupgående kundinvolvering. Den teoretiskareferensramen inleddes med kundfokus inom Offensiv kvalitetsutveckling,kundengagemang och kundinvolvering för att slutligen mynna ut i begreppetRadikal Kundinvolvering. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten i studien harvarit hermeneutisk med abduktiv ansats. Kvalitativa djupintervjuer har använts sommetod för datainsamling. Till intervjuerna valdes fyra organisationer sombedömdes ha arbetat med Radikal Kundinvolvering och frågor rörandeerfarenheter, effekter och framtidsutsikter ställdes utifrån en semistruktureradintervjumall. Intervjumaterialet analyserades med utgångspunkt frånforskningsfrågorna. Förutom att stärka resultaten från tidigare forskning, visadeförfattarnas slutsats på att organisationerna kombinerade olika metoder förkundinvolvering och att effekterna av Radikal Kundinvolvering blev stärktorganisationskultur, ökad kommunikation och delaktighet. Arbetet ledde också tillatt kundgrupper vars åsikter vanligtvis inte fångades genom traditionella metoderblev hörda. / Previous research shows that customer involvement can occur on different levels,where the highest ones have had effects like increased customer satisfaction,competitive advantages and improved introduction of new services for theorganisations. The purpose of the study was to develop a deeper knowledge ofRadical Customer Involvement within service development. The term was new tothe field of research the and few studies had mentioned the effects of deepercustomer involvement. The theoretical framework leads the reader from customerorientation within Total Quality Management, customer engagement and customerinvolvement to Radical Customer Involvement. The research method washermeneutic with an abductive approach. Qualitative in-depth interviews wereused to collect data. Four organisations that were considered working with RadicalCustomer Involvement were chosen for the study and questions involvingexperiences, effects and the future of the field were asked with the help of a semi-structured interview guide. The analysis was based on the questions of the study.Besides strengthening previous research, the authors conclusion showed that theorganisations combined different methods of customer involvement and thatRadical Customer involvement had positive effects on the organisations culture,communication and participation. It also helped raise the voice of customers thattraditional methods were unable to reach. / <p>2019-06-27</p>

The development of Artificial Intelligence (AI) is advancing by the day and AI is now a major part of our daily lives. As it evolves, new applications are being introduced and created to make the user's everyday life easier. The aim of our study is to review the potential for generative AI to act as a tool to support co-creation for designers in creative, exploratory processes. The methodology of the study was a qualitative investigation in the form of an experiment and a subsequent interview with five participants, comparing the experience of traditional individual idea generation with idea generation supported by a generative AI. The results show a generally positive attitude towards AI as a co-creation tool, especially for independent idea generation and in freelancing. It was found that users can be reminded of details that are easily overlooked. We also found that inconsistency can be used as a tool,even though it deviates from the general guidelines for AI systems that exist today. / Utvecklingen av Artificiell Intelligens (AI) går framåt för varje dag som går och AI utgör idag en stor del av vår vardag. I takt med utvecklingen introduceras nya användningsområden som skapas för att underlätta användarens vardag. Syftet med vår undersökning är att se över möjligheterna för generativ AI att fungera som ett verktyg för att stödja samskapande för designers i kreativa, explorativa processer. Metoden för studien var en kvalitativ undersökning i form av ett experiment och en efterföljande intervju med fem deltagare, där upplevelsen av traditionell individuell idégnerering jämförs med idégenerering med stöd frånen generativ AI. Resultatet visar en generell, positiv inställning till AI som ett samskapande verktyg för självständig idégenerering. Det framkom bland annat att användare kan bli påminda om detaljer som lätt annars förbises, samt att inkonsekvens kan användas som ett verktyg trots att det frångår de generella riktlinjer för AI-system som finns idag.

Artificiell intelligens (AI) tar alltmer plats i människors vardag. Ett område där det nyligen börjat användas i är bildgenerering och konstskapande. Då AI-tekniken inom bildgenerering är ny, har lite forskning gjorts kring hur det kan påverka konstnärer. Tidigare digitala framsteg som lett till verktyg som Photoshop har visats expandera hur konstnärer kan skapa konst och effektiviserat deras kreativa process. Bildgenererande AI, till skillnad från tidigare verktyg som Photoshop, kan generera egna bilder baserat på användarens indata. Detta väcker intresse kring förståelse om hur bildgenererande AI kommer potentiellt kunna påverka konstnärers kreativa process. Studiens mål är att utforska hur bildgenererande AI kan stötta konstnärer i den kreativa processen.  I studien användes en kvalitativ ansats för att fördjupa sig i ämnesområdet och besvara forskningsfrågan. En litteraturstudie som undersökte relevanta ämnen inom ämnesområdet utfördes vilket resulterade i tre aspekter, kontroll, samskapande och idégenerering. Kontroll var viktigt för stöttandet av användares nyttjande av AI. Samskapande och idégenerering var viktiga pelare som stöttar den kreativa processen. Dessa aspekter låg till grund för den empiriska studien. Den empiriska studien bestod av en sju dagars dagboksstudie där konstnärer fick prova tre olika typer av bildgenererande AI. Dagboksstudien kompletterades med intervjuer för att djupare förstå hur bildgenererande AI kunde stötta deras kreativa process. Studiens resultat visar på att bildgenererande AI kan användas för att stötta konstnärers kreativa process då det används som inspiration. Som tillägg identifierades tre förutsättningar som bör bemötas för att konstnärer ska kunna nyttja bildgenererande AI i deras kreativa process. / Artificial intelligence (AI) is increasingly becoming a part of people's daily lives. One area where it has recently been used is in image generation and art creation. As AI technology for image generation is new, little research has been done on how it may affect artists. Previous digital advancements, that led to tools such as Photoshop, have expanded how artists can create art and streamlined their creative process. Image-generating AI, unlike previous tools like Photoshop, can generate its own images based on user input. This raises interest in understanding how image-generating AI may potentially impact artists' creative process. The study aims to explore how image-generating AI can support artists in the creative process. The study used a qualitative approach to delve into the subject area and answer the research question. A literature review investigating relevant topics within the subject area was conducted, resulting in three aspects, control, co-creation, and idea generation. Control was important in supporting users' utilization of AI for their purposes. Co-creation and idea generation were important pillars that support the creative process. These aspects formed the basis for the empirical study. The empirical study consisted of a seven-day diary study where artists were given the opportunity to try three different types of image-generating AI. The diary study was complemented with interviews with the study participants to gain a deeper understanding of how image-generating AI could support their creative process. The study's results show that image-generating AI can be used to support artists' creative process when used as inspiration. In addition, three prerequisites were identified that need to be met for artists to be able to use image-generating AI in their creative process.

Den ökade närvaron på digitala plattformar har gett konsumenter möjligheten till ökat inflytande och påverkan längs hela värdekedjan. Genom att konsumera, bidra och skapa innehåll på digitala plattformar är User Generated Content (UGC) ett verktyg för användare att vara delaktiga i värdeskapandeprocessen. Genom teorier som den tjänstedominanta logiken med samskapande av värde som central del, upplevt värde, konsumtion, bidragande och skapande har tre hypoteser utformats. Utformningen gjordes för att mäta och undersöka hur upplevt värde vid konsumtion av UGC i form av funktionellt, socialt och emotionellt värde, påverkar användares tendenser att ytterligare konsumera, bidra och skapa UGC. Hypoteserna undersöktes genom korrelations- och regressionsanalyser med data från en enkätundersökning bestående av 95 respondenter. Resultatet av studien tyder på positiva samband mellan upplevt värde av UGC och ytterligare konsumtion, bidragande och skapande av UGC med undantag från upplevt funktionellt värde i relation till bidragande och skapande. / The increased presence on digital platforms has given consumers the opportunity for more significant influence and impact along the entire value chain. By consuming, contributing, and creating content on digital platforms, User Generated Content (UGC) is a tool for users to be involved in the value-creation process. Through theories such as the service-dominant logic with co-creation of value as a central element, perceived value, consumption, contribution, and creation, three hypotheses have been formulated. The design was made to measure and investigate how perceived value when consuming UGC in terms of functional, social, and emotional value, influences users' tendencies to further consume, contribute and create UGC. The hypotheses were investigated through correlation and regression analyses using data from a survey of 95 respondents. The results of the study suggest positive correlations between the perceived value of UGC and further consumption, contribution, and creation of UGC with the exception of perceived functional value in relation to contribution and creation.