In this study an attempt was made to explore the challenges with regard to publications experienced by academic women at three selected Historically Black Universities (HBUs). Although based predominantly within a feminist qualitative metholodogical framework, both qualitative and quantitative research methods were used in this study. Based on the findings of the study, the recommendations illustrated participants' responses. Some of the recommendations illustrated participants' expressed need of staff development with a specific focus on training in publication skills / mentoring and support networks / assistance and support for their publishing venture at both institutional and departmental level and the development of strategies that would assist academic women in 'juggling' their personal and academic roles.

This master’s thesis aims to explore the practice of becoming a researcher and the learning process embedded in this activity by looking at the communicative practices of PhD students, within the context of academic publishing. It is likely that the way in which these soon-to-be researchers reason about the task of communication is related to their way of approaching their field of research as well as the lived world, which makes it relevant to explore further. The study was performed based two sets of data, first open-ended semi-structured interviews with eleven PhD students at Stockholm University, where they talk about their current situation, their motivations and goals and about how they plan to publish their dissertation. Secondly, an analysis of data about publications focusing on work by PhD students at Stockholm University between 2013–2016, and information about how the intended audience, i.e. the readers, have interacted with the published material. These two sets of data were analysed with the use of theories about personal epistemology, sociocultural learning and the rationality of actions. The study shows that the majority of the PhD students at Stockholm University publishes their research findings as scholarly articles in English. The conclusion is also that the publishing process can be understood as a pedagogical tool, as it provides a vehicle for the PhD students to immerse themselves in their community of practice. These findings suggest that it could be useful to further emphasise the publishing activity as a learning process that may lead to a deeper understanding of the role of the researcher in society. / Den här masteruppsatsen avser att utforska hur doktorander lär sig sitt framtida yrke, och hur de socialiseras till att bli forskare via de kommunikativa praktiker som de ägnar sig åt, dvs. akademisk publicering. Dessa kommunikativa praktiker torde vara kopplade till hur en forskare relaterar till sitt forskningsfält, men också sin omvärld, och företeelsen är därför intressant att ytterligare belysa. Studien är genomförd i två delar. Den första delen består av intervjumaterial från samtal med 11 doktorander vid Stockholms universitet. Den andra delen består av en analys av statistik om elektroniska publikationer av doktorander vid Stockholms universitet under perioden 2013–2016. Publikationerna sätts sedan i relation till data om hur läsekretsen har interagerat med publikationerna via olika media och citeringar. De två dataseten analyseras med hjälp av teorier om personlig epistemologi, sociokulturellt lärande och handlingsrationalitet. Slutsatserna är att de flesta doktorander vid Stockholms universitet väljer att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter på engelska, och att dessa kommunikativa praktiker kan förstås som ett pedagogiskt verktyg när det gäller lärande om och förståelse för doktorandernas kontext eller gemenskap. Resultatet av studien indikerar att det kan vara meningsfullt att fokusera på publicering, eller liknande kommunikativa praktiker, som en användbar lärandeprocess när det gäller att förstå mer om forskarens roll i samhället.

Made available in DSpace on 2015-10-19T11:50:19Z (GMT). No. of bitstreams: 1 cardim2011.pdf: 5207297 bytes, checksum: 8545034ffb818697384c9ba34800b44c (MD5) Previous issue date: 2011-03-25 / It presents an overview of the Graduate Programs in Brazil and at the State University of Rio de Janeiro (UERJ) to contextualize the environment in which the academic production occurs. It discusses the importance of this production in the context of scholarly communication and its presentation in the electronic media, allowing web dissemination. It shows the trajectory of digital libraries and repositories, the concepts, characteristics, functions and movements of open archives - which enabled interoperability between systems and information sharing among scientists and researchers / Apresenta o panorama dos Programas de Pós-Graduação no Brasil e os oferecidos na Universidade do Estado do Rio de Janeiro (UERJ), para contextualizar o ambiente em que a produção acadêmica desses programas ocorre. Aborda a importância dessa produção no contexto da comunicação científica e sua apresentação em mídia eletrônica. Revela a trajetória das bibliotecas digitais e dos repositórios digitais, os conceitos, especificidades, funções e os movimentos dos arquivos abertos que possibilitou a interoperabilidade entre sistemas e o compartilhamento de informações entre cientistas e pesquisadores

Depuis ses origines, la codification a toujours été officiellement réalisée en vue d’assurer l’accessibilité et l’intelligibilité de la norme ainsi que la sécurité juridique des individus. Cette conception téléologique de la codification est corroborée par les discours politiques contemporains qui l’associent plus généralement à l’Etat de droit auquel elle est censée contribuer. La seule récurrence de cette affirmation ne suffit pas à prouver sa pertinence. C’est pourquoi, en se fondant sur l’Etat de droit et ses multiples facettes, il est au préalable nécessaire de procéder à la conceptualisation de la codification. Il s’agit de la condition sine qua non pour une étude fiable de l’Etat de droit comme fin de la codification. / Since its origins, the codification has always been officially carried out in order to ensure the accessibility and intelligibility of the norm, as well as the legal security of the individuals. This teleological conception of the codification is corroborated by the contemporary political views which associate it, more generally, to the Rule of law to which it is supposed to contribute. The only recurrence of this assertion is not sufficient to prove its relevance. That is why, based on the rule of law and its many facets, it is necessary to proceed first to the conceptualization of the codification. It is the sine qua non for a reliable study of the Rule of law as being the aim of the codification.

One spring afternoon in 1631, the Norwich Society of Florists held a feast to celebrate and display its exquisite flowers. The celebration included an entertainment written just for the occasion—Ralph Knevet's quirky play about a war among flowers. Early modern florists were not the sort of people who sold cut flowers in shops; rather, they were experts in floriculture who applied this knowledge to cultivate new flowers. Norwich was already renowned for its gardens, but flowers soon became even more significant. Rhodon and Iris was performed just before tulipomania, a frenzy of tulip cultivation lasting from c.1634 – 1637. During this period, florists grew elaborate multi-coloured flower bulbs that sold for extremely high prices. In other words, the florists' feast and Knevet's play emerged when flowers were important to the economy and identity of Norwich. My thesis presents an open-access, digital critical edition of Rhodon and Iris encoded in TEI-P5. This edition offers an old-spelling transcription of the 1631 playbook, a modernized text with annotations, and a critical introduction. Responding to the need for more editions of non-canonical early modern plays, my research widens the otherwise Shakespeare-centric canon and helps make more early modern drama accessible to student readers. Rhodon and Iris also merits critical attention on its own grounds: an example of Caroline occasional drama, the play experiments with convention and offers a rare glimpse into the Society of Florists. My thesis approaches the play with special interest in editorial praxis, ecotheory, and the history of floriculture. The florists' feast delighted audiences and participated in a tradition of floral celebrations—one reaching, at least, from the ancient Roman ludi Florales to the modern Netflix series The Big Flower Fight. / Graduate / 2021-06-26

Mit der Sonderausgabe des Newsletters 2/2006 möchte die Universitätsbibliothek ergänzend zum Rundschreiben des Rektors 02/2006 den Angehörigen der TU Chemnitz weitere Informationen zum Thema Open Access (OA) geben. Die Universitätsbibliothek begrüßt den Beschluß von Rektorat und Senat zur Unterstützung von Open Acces an der TU Chemnitz mit dem Wortlaut - Rektorat und Senat der TU Chemnitz fordern die Autoren der Universität nachdrücklich auf, ihre wissenschaftlichen Publikationen als Pre- oder Postprintversion, soweit rechtliche Bedenken der Verlage nicht entgegenstehen, auf dem Publikationsserver MONARCH der TU Chemnitz abzulegen. - Rektorat und Senat ermutigen die Wissenschaftler der TU Chemnitz, in bestehenden Open-Access-Zeitschriften zu publizieren. Gerade die Bibliothek der TU Chemnitz als Dienstleister für Wissenschaftler und Studierende hat die Auswirkungen der Zeitschriftenkrise bitter zu spüren bekommen. Eine drastische Reduzierung des Zeitschriftenbestandes seit Mitte der 90er Jahre ist die Folge. Schon lange beklagen die Wissenschaftler diese Situation. Die Universitätsbibliothek ist der Auffassung, dass langfristig und durch eine weltweite Unterstützung von Open Access diese Entwicklung korrigiert und die Krise im System der wissenschaftlichen Kommunikation überwunden werden kann. Die Etablierung des "Prinzips des offenen Zugangs" setzt jedoch die aktive Beteiligung jedes einzelnen Produzenten von wissenschaftlicher Information voraus. Entscheidend für die erfolgreiche Umsetzung der geplanten Open Access Aktivitäten an der TU Chemnitz ist die Akzeptanz unter den Wissenschaftlern und vor allem deren aktive Unterstützung. / This is a special issue of the library's newsletter. In addition to the rector-circular 02/2006 we would like to give you further information about open access publishing at our university. The library welcomes the joint resolution recently made by the university's rectorate and its senate to support open access publishing at Chemnitz University of Technology. - Rectorate and Senate of Chemnitz University of Technology invite the authors to publish their scientific works as pre- or postprintversion in MONARCH, under attention of the copyright. - Rectorate and Senate encourage the scientists to publish in open access journals. The library as a service provider for scientists and students is confronted with the effects of journal crisis. A dramatically reduction of acquired journal titles is the result. The university library is in the conviction that a long-term and world-wide support of Open Access can corrected and negotiate this development. Therefore is the activity of each individual producer of scientific information important. The acceptance and assistance from our authors is the base for transposition Open Access to the Chemnitz University of Technology.

Quiconque s’intéresse à la pensée de Maître Eckhart est confronté à la différence flagrante de style, voire de contenu, entre ses écrits universitaires latins et ses écrits prédicatifs en moyen haut allemand. Dès lors, la question du modèle gnoséologique auquel Eckhart adhère s’impose d’elle-même et demande d’éclaircir le savoir qu’il cherche à transmettre. C’est ainsi que le présent travail s’attèle à mettre en lumière la théorie de la connaissance eckhartienne dans le but de tirer des conclusions au sujet de la transmission du savoir opérée par Eckhart. En effet, ce projet de recherche parvient à la conclusion que les différences constatées dans les corpus proviennent d’une tentative avouée et justifiée de favoriser la transmission des savoirs à un public non universitaire à partir d’un modèle onto-gnoséologique unique, octroyant aux différences entre les corpus une intelligibilité alors qu’elles relèvent davantage de la forme du discours. Pour parvenir à ces conclusions, ce mémoire, en un premier temps, vérifie la qualité et l’importance philosophiques d’Eckhart en mettant au clair les ressorts de sa qualification de « mystique ». Une fois la rationalité de la pensée eckhartienne établie, ce mémoire se consacre dans un deuxième temps au dégagement et à l’analyse de la théorie de la connaissance eckhartienne à partir de sources primaires choisies. Enfin, en un troisième et dernier temps, ce mémoire examine le rôle et l’importance du changement de langue et de langage réalisé par Eckhart pour ouvrir sur le problème de l’accès, de la transmission et de la circulation du savoir universitaire. / Anyone interested in the thought of Meister Eckhart is confronted with the glaring difference in style, if not in content, between his Latin academic writings and his Middle-High German predicative writings, which were addressed to two distinct communities. These apparent differences raise the question of the gnoseological model to which Eckhart adheres and require to clarify the type of knowledge he sought to transmit. The present work attempts to shed light on Eckhart's theory of knowledge in order to draw conclusions about Eckhart's transmission of knowledge. This research project concludes that the differences observed in the corpuses stem from an avowed and justified attempt to favour the transmission of knowledge to a non-academic public from a single onto-gnoseological model, giving intelligibility to the differences by understanding them as a matter of the form of discourse. In order to reach these conclusions, this dissertation, first of all, vindicates Eckhart's philosophical quality and importance by clarifying the reasons for his categorization as a “mystic”. Second, once the rationality of Eckhart's thought has been established, I will develop and analyze Eckhart's theory of knowledge as it appears in chosen primary sources. Finally, in a third stage, this dissertation examines the role and importance of the change of language achieved by Eckhart in order to offer an expression to the problem of the accessibility, transmission and circulation of academic knowledge.

This thesis aims to examine how the domain Assyriology can be analyzed with bibliometrics. It uses the domain analytic perspective by Birger Hjørland and Hanne Albrechtsen. The metadata was collected through the Web of Science and the dataset covers the years 2016-2020 from the journals Akkadica, Journal of Near Eastern Studies, Ancient Near Eastern studies, Journal of Ancient Near Eastern Religions and Zeitschrift für Assyriologie und Vorderasiatische Archäologie. The domain was studied by analyzing citations, the documents, languages, place of publication, the age of references and the authors by visualizing patterns in figures and tables. Co-authorship analysis was used to display collaboration between countries. The content was analyzed with co-citation analysis of references and co-word analysis of title words to visualize the knowledge structures within the domain. The study found that Co-word analysis did give a general idea of different knowledge patterns but there were few clear structures. The co-citation analysis was found to reveal more clear structures though the references had a low citation rate and so might not be representative of the whole domain. It was found to be effective to use tables and figures to visualize certain aspects and patterns within the domain. In conclusion, bibliometrics was found to be effective to gain knowledge about the domain Assyriology. This is a two years master's thesis in Library and Information Science. / Den här uppsatsen ämnar att analysera hur domänen assyriologi kan analyseras med hjälp av bibliometri. Uppsatsen använder ett domänanalytiskt perspektiv av Birger Hjørland and Hanne Albrechtsen. Metadatan har samlats in från Web of Science och datasetet består material från tidsperioden 2016-2020 från tidskrifterna AkkAncient Near Eastern studies, adica, Journal of Near Eastern Studies, Journal of Ancient Near Eastern Religions and Zeitschrift für Assyriologie und Vorderasiatische Archäologie. Domänen studerades genom att analysera citeringar, materialet, språken, vart materialet publicerades, åldern på referenserna och författarna genom att visualisera mönster i figurer och tabeller. Forskningssamarbeten analyserades för att visa samarbeten mellan länder. Innehållet analyserades med en cociteringsanalys av referenser och en cowordanalys av titelord för att visualisera kognitiva strukturer inom domänen. Studien fann att cowordanalys gav en generell bild av olika kongnitiva strukturer men det fanns få tydliga strukturer. Cociteringsanalysen hittade fler tydliga strukturer men referenserna hade få citeringar och det är därmed möjligt att det inte representerar hela domänen. Det var effektivt att använda sig av tabeller och figurer för att visualisera olika aspekter inom domänen. Sammansfattningsvis, bibliometri var användart för att få nya kunskaper om domänen assyriologi.

No description available.

Att läsa på högskola och universitet innebär att på egen hand läsa och förstå kurslitteratur. Det är en grundläggande del av att lära inom högre utbildning. Samtidigt kan det finnas en tystnad kring hur läsningen ska ske och hur den utförs av studenter. Vetenskapliga artiklar är en publikationskälla som är välintegrerad inom akademin och utbildningar. Vetenskapliga artiklar riktar sig till andra forskare och inte till studenter under utbildning, vilket kan innebära att läsningen försvåras för studenten. Studiens syfte är att förstå studenters läspraktik av vetenskapliga artiklar och om ett stöd i form av en läsworkshop påverkar deras läspraktik. Den metod som använts är aktionsforskning som inkluderar planering, utförande och utvärdering av en läsworkshop med läsförståelsestrategin THIEVES som del. Intervjuer har genomförts med läsworkshopdeltagare. Den teoretiska analysram som appliceras på materialet är praktikarkitekturteori. Resultatet av studien visar att studenterna uttrycker att artikeltexten blir svårläst på grund av svåra ord och många fakta, samt att läsning är krävande, men ger behållning. Studenterna använder strategier med syfte att behålla fokus under läsning av vetenskapliga artiklar. De kan vilja påverka miljön runt om dem för att få bästa koncentration och motverka ett förlorat fokus. De strävar efter att vara tidseffektiva, samtidigt som de inte i förväg kan veta hur lång tid läsningen av en vetenskaplig artikel kommer att ta. De väljer mellan att läsa artiklar digitalt eller utskrivna, och ser olika fördelar med varje läsformat. De markerar och slår upp ord, men deras anteckningsvanor varierar efter syftet med läsningen. Deras läsvanor påverkas av deras självbild och behov, och även om de gärna samarbetar med andra har de svårt att se hur ett samarbete kring läsning ska ske. Läraren blir ett stöd i att förtydliga viktiga fakta och förhållanden för att förstå i texten. En läsworkshop med läsförståelsestrategin THIEVES kan påverka läspraktiken, förbättra läs flyt och textförståelse till det bättre. Det innebär inte att alla instruktioner i THIEVES upplevs lika hjälpsamma under läsning och inte heller att alla väljer att följa THIEVES.